Det har varit för mycket vandringar på Sörmlandsleden senaste tiden – Dags att vila upp sig och få lite återhämtning.
Har därför bokat en vandringsresa!
🙂
Vart skall denna resa bära av till då?
Orten kan nog ingen gissa, så jag nöjer mig med svar avseende land och huvudstad. Resesällskapet kommer att vistas någon dag i huvudstaden också.
Vart är vi på väg?
10 poäng
Landet gjort många märken i historien avseende kolonier och resor trots att de lever i skuggan av stor granne.
8 poäng
”När vi vaskar guld i USA” sjöng några under fotbolls VM och kan vara en ledtråd men mera orienterat mot Indien. Vaskar är kanske en något skruvad ”twist” och man måste troligen vara en pluralistisk Göteborgare för att förstå?
6 poäng
Svarta pärlan är en känd man som gjorde en imponerande insats där Nord-Korea var inblandat. Numera är det en ö-bo som bär det stora ansvaret för landets färger.
4 poäng
En Norsk komiker (numera avliden) berättade en vits där en norsk sjöman blev förmanad av sitt befäl vid landstigning i aktuell huvudstad: ”Flickorna i xxx har inget mer än flickorna hemma i Oslo”. Varpå sjömannen replikerade: ”Nej, jag vet. Men det de har, det har de här i xxx”.
2 poäng
Vet inte vilket Porto som gäller för brev i landet men det kanske ändå kan vara en ledtråd för att hitta landets namn.
Svar:
10 poäng
Portugal har historiskt varit duktiga på sjöfart och därmed även upptäckt platser och koloniserat olika områden i världen.
Deras stora granne Spanien är också kända för detta och eftersom Spanien ligger öster om Portugal och solen går upp i öster så kan man kanske i dubbel bemärkelse säga att de ligger i skuggan av sin granne?!
8 poäng
Kanske en tveksam ”Göteborgs-ordvits”? ”Vaskar” skall egentligen vara ”gräver” i Svenska fotbolls-VM sången men tanken var att sätta fokus på detta ord.
Vasco da Gama upptäckte vägen till Indien om jag läst rätt i historien. Vaskar är väl pluralformen till Vasco? Medger att detta kanske var en dålig ”vits”!
6 poäng
Fotbollsspelaren Eusébio da Silva Ferreira stod för 1966 VM:s prestation då han i kvartsfinalen mot Nordkorea helt på egen hand vände ett 0–3-underläge till seger med 5–3; 4 mål från Svarta Pärlans fötter och ett lysande spel i övrigt. Han har också vunnit flera andra utmärkelser.
Numera är landets fotbollslag mediokert och enda stjärnan är Cristiano Ronaldo. Han är uppväxt på ön Madeira.
4 poäng
Det var en Norsk komiker (Arve Opsal) som berättade denna vits. Hamnen som matroserna skulle anlända till var Lissabon. Detta var ”dåtidens” humor.
2 poäng
Porto är en stad i detta land.
Svar: Portugal och huvudstad Lissabon. Platsen där resesällskapet skall i huvudsak vistas heter Castelo de Vide men det är överkurs!

Vandringssemester Portugal april 2015

Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
Dag 5
Dag 6
Dag 7
Dag 8

Dag 1

Tiden för avfärd till Arlanda innebar att det skulle vara lätt att hinna med alla sysslor som ”alltid måste” göras precis innan man skall resa iväg. Blev det så? Nix, det blev som vanligt stress, oordning och artiklar som glömdes.
Resesällskapet blev sen igen! Glasögonen glömdes hemma. Senare kom sällskapet underfund med att hon glömt öppna sitt bankkort för utlandsköp! Det blir väl att limma på undertecknad som är stadd vid kassa!
Bilen är extra ”fullskiten”. Småfåglarna vill väl att undertecknad skall komma ihåg dem under veckan. Får se hur bilen ser ut efter en vecka på Beta parkeringen Arlanda? Det finns kanske småfåglar där också?
På flygplatsen avnjöts en ”prispressad” lunch.
Trodde att undertecknad är en resvan globetrotter.
Detta epitet krossades resolut i taxfree shopen på flygplatsen!
Hade hittat några flaskor vin som såg ut att vara något för kvällarna efter vandringarna.
Lång näsa blev det i kassan då expediten lite stramt upplyste att taxfree inte fick köpas då slutstationen är inom unionen!
Frågade när detta hade ändrats. Sedan unionen upprättades svarade expediten!
Var tvungen att tänka till efteråt och konstaterade att undertecknad inte har rest till en slutstation inom unionen och samtidigt gjort alkoholen!
Därav hade denna typ av händelse uppstått under alla de åren som Sverige varit med i unionen. Kändes lite snopet och amatörmässigt dock!
Planet är fullt, varmt och trångt. Mycket skall packas in. Många golfspelare ombord. Några unga killar går med landslagströjor på sig. Kanske på väg till tävling eller läger?
Alla 162 passagerare lyckades komma på plats i tid trots kort tid för ombordstigning. Planet lämnade gaten på exakt avgångstid
Uppe i luften gick luften ur undertecknad. Tröttheten fullkomligt sköljde över och undertecknad blev en gapande fjolliga i ansiktet när John Blund infann sig.
Vaknade till strax lagom till maten serverades. Hyfsat käk även om sällskapet inte var jättelånga.
Passerar de typiska smala och långa Friesiska öarna. Verkar vara ett badparadis på sommaren?
Urdåligt program på intern TV. Tur att en tjock bok är med på resan.
Mestadels tjocka moln under resan och inga landskap kan studeras.
Brukar se på dokumentärer ”air crash investigations” på TV hemma. Intressant och undertecknad är inte flygrädd. Däremot rekommenderas att flygresenärer undviker lågprisflyg och åker med flygbolag som betalar sina piloter bra. Denna slutsats kommer efter tittandet på nämnda dokumentärer!
En timme kvar och det är så segt att sitta still och inklämd.
Landar före ankomsttid och allt flyter bra förutom bagagebandet. Det är som en senior blåsa -Det kommer lite skvättar i taget!
Gruppen är liten och en blandning av Svenskar, Danskar och Norrmän. För att gruppen skall bli full kommer det några Finländare som ansluter imorgon.
Hotellet ligger i ett område med många hotell. Inte mycket att se i närområdet förutom en jättestaty. Lyckades även hitta en Geo cache under kvällspromenaden. Försökte hitta en affär i området men det var kört.
Kvällen blev enkel utan några stora äventyr. Imorgon blir det stadsrundtur och sedan bussfärd 3 timmar upp i bergen.
Tillbaka till start

Dag 2

Sov tungt denna natt och sällskapet ”försov” sig. Hade planerat gå till frukost tidigt då hotellet är fullbelagt och även alla andra resesällskap skall nog åka 09:00 som resesällskapet buss.
Vaknade dock en timme för sent även om man borde vara utsövd då landet ligger en timme efter Sverige i tid.
Det var som tur var inte fullt i frukostmatsalen men det var ett mycket stressat beteende från de som var där. Måste vara ärlig och säga att ibland tror man att ”vissa” inte har fått mat på ett par veckor. Det var bäst att ta ett kliv tillbaka så att frestelsen att sätta ut en armbåge blev övermäktig!
Dagen skulle börja med en stadsrundtur för att titta på de så kallade måste platserna.

För rundturen i staden krävs en inhemsk guide medan resten av resan guidades av en Dansk dam som pratade Skandinaviska. Oj vad dessa guider var kunniga och proffsiga. Båda har en mycket imponerande kunskap att förmedla. Resesällskapet brukar mestadels boka och genomföra resor på egen hand men detta år fanns inte den riktiga energin. På en charterresa är det bara att åka med och man får väldigt mycket information från de professionella guiderna. Fick mycket intressant berättat om landets historia och natur denna dag.
Första stoppet blev uppe på en höjd med utsikt ned mot centrum och floden.

Staden hade skapat ett monument för att minnas landets frigörelse från den diktatur som rådde på 1970-talet. Frigörelsen var förhållandevis oblodig även om det naturligtvis förekom ett antal offer. Nejlika-blomman finns överallt denna dag och symboliserar denna frigörelse. Slutet på denna kamp ägde rum denna dag. Denna dag är helgdag i Portugal och det innebär mindre trafik men inte mindre turister i staden. Bussturen fortsatte och passerade några museer och palats som nog är intressanta om man besöker dem. Museet ifråga har tavlor av många kända konstnärer.

Bussen vänder tillbaks ned mot floden och utefter en huvudled där man har prytt stödmurar i sluttningar med en av landets specialiteter – Målade och tryckta kakelplattor.

Det såg mycket fint ut. Passerar under en akvedukt som byggdes på 1970-talet för att förse delar av staden med vatten. Det är ett mycket imponerande byggnadsverk och det stod pall för den mycket kraftiga jordbävning som ödelade staden 1755. Mer om denna senare. Man var duktig på att bygga förr i tiden om konstruktionerna står pall för dessa naturkrafter.
Passerar den största parken i staden som har fri camping!
Staden innehåller väldigt mycket gamla byggnader även om det inte finns så många kvar från innan 1755. Man har inte ”sanerat” stadskärnan på samma sätt som man gör i många Svenska städer. Staden får en lite genuinare själ jämfört med om allt ersätts med moderna byggnader med kvadratmeterpris som bara banker, försäkringsbolag och världskända klädmärkesbutiker har råd att betala.
Portugal är i antalet innevånare likvärdigt Sverige och har själv en positiv känsla för landet baserat på tidigare besök.
Efter den stora parken så går färden ner till stadsdelen Belem. Det betyder egentligen Betlehem och namnet uppstod då en tidigare självupptagen kung i landet ansåg sig vara lika stor som Jesus! Därav tyckte han att namnet på denna stadsdel skulle ha detta namn.
Nere vid floden Tejo finns många minnen från landets historia som är mycket kopplat till sjöfart från 1400-talet och framåt.
Man säger i landet att man har två grannländer – Spanien och Atlanten.
Atlanten kan vara lynnig och vresig men har genom historien upplevts vara lättare att komma överens med än Spanien. Första stopp är vid ett fort och en park. Fortet är byggt utifrån helt andra värderingar än normalt fortbygge. Fokus brukar vara bara på en funktionell konstruktion för försvar och inte som i detta fall det förstnämnda OCH snygg arkitektur. Fortet så mer ut som ett sagoslott än försvarsanläggning.

I parken finns även en modell av ett bi-plan i sten som var det första att korsa Sydatlanten.

Nästa stopp blev den berömda statyn med Henrik sjöfararen i spetsen för ett antal berömda navigatörer. Det avbildade skeppet är en caravelle som är en unik Portugisisk fartygsmodell med triangel-segel.

På stenläggning på marken bredvid monumentet så är en världskarta avbildad med årtal när Portugiser ”upptäckt” olika länder. Det är mycket imponerande historia och de var bl.a. första europeiska land i japan. Under en tid så hade de en handelsrutt Portugal – Indien – Kina – Japan. Landet hade kvar den kinesiska kolonin Macao ända till år 2000.

I bakgrunden korsar 25 april bron floden. Den hette tidigare samma som diktatorn Salazar men bytte namn efter Frigörelsen. Bron ser ut som San Francisco bron då man anlitade en Amerikansk firma till bygget.

Mittemot monumentet ligger ett kloster som är den mest besökta platsen av turister. Det är ca 300 meter land mellan klostret och nuvarande floden teje men tidigare gick floden ända upp till klostret.
Denna resa stannade också vid klostret och det blev en rundvandring. Visst, arkitekturen är imponerande men det blev mycket dösnack. Den ena berömda efter den andra ligger begravd i olika kryptor. Detta var för undertecknad lite ointressant.

Sista stopp på dagens sightseeing blev vid centrala torget i gamla stan. Som tidigare nämnts är den gamla staden inte äldre än 1755. Vid jordbävningen som var mycket kraftig (9 på richterskalan) så rasade först husen, började sedan brinna och dränktes slutligen i en stor Tsunami.
Dock ser stadsbilden ganska gammal ut och man har inte använt mycket av gemensamma EU pengar för att ”sanera”.
Det känns ganska avslappnat även om det naturligtvis finns många turister och därtill hörande souveniraffärer.

En bit från torget finns en imponerande hiss gjord av en släkting till Eifel. Typisk ingenjörsverk från förr. Det var lång kö att komma från downtown till uptown.

Fönstershoppade ett tag men tröttnade fort.
Klockan 14 var det avfärd till resans huvudmål Castelo de vide. Här skall vandringarna genomföras.
Resan tog tre timmar och under denna informerade reseguiden nästan hela tiden. Det var mycket intressant och givande kunskap som hon förmedlade. Slutmålet ligger i bergen som gränsar till Spanien. Det är många orter som heter Castello….. i området och som betyder borg. Portugal har gruffat i många år med Spanien och det var många borgar etablerade som försvar av gränsen i bergen.
Vädret blev successivt sämre och det kom ner störtskur av regn. Hoppas vädret blir bättre imorgon.
Närmare resmålet ser man gula hav av ginst som blommar. Ser också storkar efter vägen som är vanliga på resmålet. I gruppen finns en mycket entusiastisk fågelskådare som ibland far upp som ett spjut och tjoar när han ser en fågel. Han är från västkusten förresten.
Byn är mycket lantlig och minskar i antal innevånare varje år. Här finns få jobb. Det är heller inget ställe man åker till om man vill ha hålligång.
Resten av dagen innebar personvård och en gemensam middag på kvällen. Middagen är rejäl och sällskapet känner sig lika stoppade som de korvar som serverades som tapas.
I morgon börjar vandringarna.
Tillbaka till start

Dag 3

Vaknar på morgonen och ser regn, dimma och inte mycket till sikt utanför fönstret. Dagens vandring blir kanske inte blir så njutningsfull men vad finns annat att göra? Resesällskapet snusar tungt och verkar inte vilja vakna. Känner kanske på sig hur det ser ut utanför fönstret idag? Hotellet är ett litet familjehotell och frukosten är något blygsam men OK.
Klockan 09:00 är det samling utanför hotellet för vandring.
Det har slutat regna och solen tittar fram litegrann. Det är fortfarande lite kyligt.

Första etappen går till supermarketen för inköp av lunch. Lunchen står researrangören för och tanken är att det skall vara en pic-nic lunch men då vädret är lite tråkigt så blir det bara mackor.
Från affären börjar den ordinarie vandringen. Första delen utefter en asfalterad väg och gruppen passerar ett antal hus. Varje hus verkar ha minst en, riktigt aggressiv hund. De skäller rejält när gruppen passerar. Enligt guiden så har man avlat upp en speciell ras här i området som skall skydda ägaren mot bl.a. vargar. Hon uppmanar bestämt att INTE gå fram och klappa någon av dessa ”bestar”.

Guiden berättar att man odlar apelsiner, klementiner och citroner i detta område. Klementiner skulle enligt uppgift skördas vintertid. Apelsinblommorna är också några av de mest väldoftande blommor som finns enligt henne, vilket också kan bekräftas senare under dagen av resesällskapet. Vid slutet av dagens vandring var ett apelsinträd tillgängligt och det gick att lukta på blommorna. De är mycket väldoftande!

Efter någon kilometer asfaltsväg viker leden av upp i bergen. Solen börjar värma så det blir långbyxor av och byte till shorts. Det är många som pustar i gruppen och en del verkar ha det lite skralt med vandringskondition. En man låter som han närsomhelst skall ramla ihop men kämpar på uppför. Ginsten blommar intensivt och leden flankeras av mängder av dessa buskar. Gruppens fågelskådare blir eld och lågor när denne ser en större rovfågel som visar sig vara en dvärghök. En bit upp på bergen så växer en grupp av ståtliga blommor. Guiden berättar att denna vackra blomma kallas dödslilja! Enligt grekisk mytologi så växer denna blomma vid ingången till dödsriket – Hades. Det finns någon grekisk saga som berättar mer om denna blomma.

Uppe vid högsta punkten för dagens vandring kan en geocache loggas. Vid denna passage så försvinner solen och det börjar att regna. Det blev regnställ på. På sätt och vis var det väl bra att det regnar så att regnkläderna blir använda och inte bara blir liggande i resväskan?

På andra sidan passet går leden nedför och utefter leden finns ett antal geocachar, varav några kan hittas och loggas. Leden sägs vara en gammal romersk väg och som användes av dessa på romartiden. De stenar som finns nu i vägbeläggningen är inte från denna tid utan har satts senare. Utefter leden växer flera vackra blommor. Drivor av lavendel och cistus buskar.

Cistusbuskarna är av både mini och max storlek. Här växer också korkekar och eukalyptus träd. Doften från eukalyptusträden påminner resesällskapet om Madeira som sällskapet har besökt några gånger.
Leden flankeras av stenmurar och i en del hagar betar kor och får. Regnet kommer i olika, intensiva skurar och vill inte ge sig. Inför sista uppförsbacken så blir det ett stopp för lunch. Platsen är riktigt vacker med fin utsikt, ”bekväma” stenar och en bäck som flankeras av drivor med vita kallor. Kallor sägs trivas utefter bäckar.

Lunchen avslutas med att guiden bjuder på lite Portugisisk likör. Smuttar bara lite då det senare också skall bli vinprovning.
Efter lunchen bär det uppför igen till slutet av vandringen – byn Carreiras. Det är en liten by och det verkar vara en ”stor” händelse att en grupp utländska vandrare dräller in på det lilla centrala torget. Torget har ett litet café och det blir lite eftermiddagskaffe för gruppen.

De som bor här tittar lite nyfiket och intresserat på vandringsgruppen. Det börjar regna igen och kaffedrickandet avslutas raskt och gruppen packar in sig i bussen. På vägen till vingården berättar guiden att redan Romarna odlade vin i denna stora dalgång. Kombinationen av sol, värme, regn, etc. Skall tydligen vara mycket gynnsamt för bl.a. vinodling i detta område.
Vingården som bjuder på vinprovning är ganska liten och nystartad sedan några år tillbaks. Vinprovningen är mycket enkel, inga tal hålls och alla får stå inne i fabriken. Två olika vin erbjuds till provsmakning. Det vita vinet som resesällskapet gillar mest visar sig vara slutsålt avseende flaskor. Det enda som erbjuds av det vita vinet är 5 liters boxar! Det skulle bli för mycket av det goda.
Det röda vinet är mycket smakrikt och uppskattas av vandringskollegan men inte av undertecknad. Vinet kostade 3,5 euro flaskan och är överkomligt prismässigt! Resesällskapet har tidigare varit på vandringar med avslutande vinprovning och då erfarit att stämningen i bussen har ökat markant efter detta. Idag är det dödstyst. Det verkar vara en grupp med blygsam vandringsvana eller dålig ”fyllkondis”?
Bussen tar sedan gruppen till en utsiktpunkt från man kan se var större delen av dagens vandring har genomförts och även en fin vy över den berömda frodiga dalen.
I samband med utsiktstittandet informerade guiden om möjligheten att härifrån addera på ytterligare 5 km till dagens vandring a 10 kilometer. Resesällskapet var de enda som nappade. Det blev vandring mest på asfaltsväg till tidigare nämnda pass och därifrån en kortare och genare vandring till supermarketen. Resesällskapet resonerade om det skulle finnas energi för en byvandring och middag på något av lokationens matetablissemang. Beslutet blev att ta en lättare middag på hotellet med lite efterrätt från affären.

Vandringen gick raskt och det blev omväxlande sol, mulet och regn. Det är utlovat sol imorgon och får hoppas att detta löfte håller.
Tillbaka på hotellet blir det vård av utrustning och person. Får se om det dyker upp någon extra energi när denna reserapport är avklarad.
Imorgon blir det vandring vid Spanska gränsen och ett visst gränsöverskridande är utlovat. Får se om grannlandet skjuter skarpt eller om atmosfären är fredlig!
Vi ses!
Tillbaka till start

Dag 4

Hotellet som resesällskapet bor på är som sagt ett litet familjehotell. Begreppet litet kan även bekräftas av badrummet. Toalettstolen står så nära badkaret så att man knappt får plats med knäna! Två personer i badrummet är en utmaning!
Rå morgondimma utanför fönstret på morgonen men bra väder är utlovat för dagen.
Resesällskapet snusar tungt bredvid och har snart sovit 12 timmar. Hon verkar ha mycket sömn att ta igen.
Orten ligger uppe begen och det är rätt kallt på nätterna. Det kan knappast vara för kallt då medelhavsklimat gäller här. T.ex. växer det palmer i parken utanför fönstret.
Klockan 09:00 är det avfärd till dagens vandring. Morgonen är kall men undertecknad har valt shorts och hoppas att det skall bli varmare. Starten på dagens vandring är en liten by där namnet fallit bort ur minnet. Precis när vandringen startar så försvinner molnen men vinden är fortfarande kall. Huttrar lite fortfarande när vandringen går efter en liten asfaltsväg. Utefter vägen finns enkla hus med små trädgårdar. Det blommar för fullt av alla sorters blommor. Ginsten och lavendel är vanligast och växer vilt överallt. Efter någon kilometer erbjuds en avstickare uppför en sluttning till gränsen Spanien och Portugal. Leden går mellan dessa fantastiska stenmurar som finns överallt. Det är gedigna byggen som måste tagit åtskilliga timmar och generationer att bygga. Gränsen är omärkligt förutom en liten 3 dm hög gränssten där det står E på ena sidan och P på andra!

Under de första åren som Portugal blivit EU land så var detta en flitigt använd gränspassage som användes av smugglare. De första åren och till viss del även nu, så har de portugisiska lönerna varit avsevärt lägre än t.ex. Spaniens. Varor var billigare i Portugal och smugglare gjorde bra förtjänster. De ville gärna använda denna passage, då den är mycket avsides och inte heller var så bevakad. Desto mer razzior gjordes dock av gränspolisen.
Gick en kort tur på spanska sidan och återvände till andra sidan med ett käckt ”ola”. En av dagens häftigaste upplevelser var att se den sällsynta fågel, gåsgamen cirkla över gruppen. Två observerades här och ytterligare en senare. Det gick inte att se så mycket av dessa om man inte hade kikare men tittade på bild senare. Hoppas de inte dök upp för att vi gick för sakta! Kunde inte låta bli att skämta med fågelskådaren samtidigt. Ett plan flög över himlen och frågade vad det var för art! Han kontrade med att fråga undertecknad vad nattflyg heter i Ryssland – Sov-jet! Han är från Göteborg.
Vid starten av stigen upp till gränssnitten står en ”tvättmaskin” modell äldre. Den är helgjuten i betong/cement och innehåller en gjuten tvättbräda! Cylinda v0.1?

Blå- och vit-regn blommar i trädgårdar utefter vägen.

Vandringen fortsätter på asfaltsvägen någon kilometer ytterligare. Vädret växlar och det blir kyligt när solen går in bakom molnen. Det är gränsfall för kortärmat och shorts.
Leden viker av upp för en sluttning och sedan nedför där störtskurar skapat djupa fåror i underlaget. Det måste ha regnat kraftigt då det är rejäla diken på leden.
Kommer till en större bäck där alternativet är att ta av strumpor och skor för att vada genom bäcken. Andra alternativet är att gå på mindre vandringsstenar. Stenarna är inte så stora och det är en bit emellan dessa. Väntade att någon skulle dratta i vattnet då många i gruppen var lite stela i lederna. Alla passerade dock utan några missöden.
Vid nästa bäck som ligger väldigt vackert blir det fruktpaus. Här finns många vackra fotograferingsmotiv om man är en duktig fotograf. Försökte fånga denna vackra miljö med båda kamerorna.

Efter en stund så anländer en annan vandringsgrupp från andra hållet och det blir att röra på sig.
Passerar ett mycket vackert konstruerat hus som anlitat en stenläggare/murare med stor yrkeskunskap. Mycket smakfullt byggda väggar, murar och skorstenspelare. Trädgården är också vackert anlagd med smakfulla växter. På gårdens mur står en hund och tittar nyfiket på gruppen. Den skäller inte och verkar hur snäll som helst men guiden har stor respekt för alla hundar på denna ort. Hon tar upp stenar för att kasta på hunden om den skulle attackera och gruppen måste hålla sig tätt ihop. Inga missöden uppstår då hunden som tur är hur trevlig och lugn som helst. En bit i från huset växer ett Robinia träd som blommar för fullt med vita blommklasar. Blommorna luktar också jättegott och påminner om häggens lukt i sverige.
En bit längre fram möts gruppen av en annan ”doft”. Det är en mindre grisstia. Två grisar huserar i den och det ser trångt ut. Guiden som är från danmark upplyser att dessa grisar har mer utrymme än de industrialiserade grisanläggningar som finns i norden.
Det såg inte sådär jättekul ut för grisarna men allt kanske är relativt. Tror dock att grisarna trivts bättre om de fick ströva fritt och naturligtvis tillgång till någon dypöl att rulla runt i.
Under hela vandringen så växer det korkekar. Ett intressant träd som kan bli 400-500 år gammalt. Dock så skördar man barken på stammarna som begränsar åldern till ca 100-150 år. Trädet är ett av få som klarar att få barken avskalad. De flesta träd dör om detta görs. När barken skrapats av så målar man dit året då barken togs bort och efter cirka 10 år har ny bark utvecklats och man börjar på nytt att skala av denna. Kork används till många olika produkter varav flask-korkar är en mindre del.
Dags för lunch och gruppen dukar fram för en pic-nic lunch i en hage. Tyvärr försvinner solen precis vid lunchen och det blir en kylig lunchrast
Lunchen är en blandning av landets produkter som grönsaker, korv, ost, sardiner, frukt, bröd, etc.

Det smakar gott även om det är lite kyligt. Som avrundning av lunchen bjuds på lite portvin. Portvinet värmer gott i kylan. Precis när lunchen är avklarad så kommer solen fram och det blir varmt igen.
I slutet av lunchen kommer det en grupp av ungtjurar som antingen rymt eller får ströva fritt. De är mycket nyfikna. Här vimlar av korkekar så de kanske är potentiella ”Ferdinands”.
Vandringen fortsätter någon ytterligare kilometer till en bro över en av de många åar som fyller på vatten till floden Tejo.
Det blir en kort busstur till Portagem för en eftermiddagsfika. Resesällskapet försöker hitta en geocache i området men misslyckas. I samband med att bussen äntrades så kom en mycket stark attack av John Blund. Kaffet som serverades var mycket starkt och fick pupillerna att vidgas på samma sätt som en starkt drogpåverkad individ. Tröttheten försvann direkt och skulle polisen stoppat sällskapet så skulle det garanterat bli en drogtest med hänvisning till ögonen.
Tillbaka på hotellet så lastades utrustning av och det blir en promenad till ortens borg. Solen lyser starkt varför det blev endast shorts och t-shirt. Innan entrén till borgen så finns ett slags ”gamla stan”. Små gränder med hus där folk bor och otroligt vackra krukor med blommor utefter väggarna. Det känns mycket genuint och vackert. Vid en husvägg så finns en skylt som beskriver att hantverk säljes. Det är små virkade doftkuddar i olika motiv till ett mycket resonabelt pris. Detta känns inte alls så turistigt som det ofta gör när säljare står placerade vid olika av turister besökta sevärdheter. Det var en gammal tant som sålde detta och sällskapet köpte några påsar.

En mycket trevlig miljö att besöka.
Det är helt gratis att besöka borgen och den erbjuder på utsikt över orten och området. Detta var naturligtvis den ursprungliga meningen med placeringen av borgen.

För att komma till det högsta tornet med den bästa utsikten så är man tvungen att gå på en taknock. Det sluttar ner från nocken och inga skyddsräcken finns!

Tänk om ett svenskt skyddsombud hade sett detta! Då hade det blivit andra bullar! Precis när resesällskapet står och fotograferar i utsiktstornet kommer det in en kall vind och störtskur av regn. Regnkläderna som lämnats på rummet saknas! Sällskapet står och huttrar under ett tak och hoppas att störtskurarna skall avta. Till slut så upphör det värsta regnet och sällskapet kan i rask takt återvända till hotellet. Det är nedför från borgen och risk för halka är stor. Undertecknad minns vad halka i nedförsbacke kan åstadkomma då långfredagens vandring fick avslutas med ett långfinger ur led på akuten i Eskilstuna!
Väl inne i värmen på hotellet så spricker det naturligtvis upp igen och solen värmer. Typiskt april väder?
Ett glas rödvin på rummet värmer gott!
Imorgon skall en annan borg bestigas med en vandring 300 meter uppför! För sällskapet är detta inte så stor utmaning men är tveksam om andra i gruppen kan klara av detta. Den som lever få se.
Vi ses!
Tillbaka till start

Dag 5

Första morgonen med blå himmel och ingen dimma. Prognosen är lovande för dagen och inget regn finns nämnt i prognosen. Starten för dagens utflykt är intressant. Reseguiden har tidigare gått iväg för inhandlande av dagens lunch i supertmarketen. Enligt överenskommelse skall gruppen infinna sig senast 09:10 vid bussen utanför hotellet. Alla är närvarande aktuell tid men ingen busschaufför! Busschauffören dröjer, reseguiden kontaktas via mobil och tiden går. Spekulationerna är många och en i gruppen berättar om en liknande händelse på en resa till Sicilien. I detta fall var reseguiden ”dyngrak” och det blev begränsat med guidade denna dag. Till slut dyker chauffören upp och varken denne eller reseguiden lämnar någon förklaring under dagen. Däremot var det lite svårt att få ögonkontakt med chauffören som verkade ha intresse åt annat håll. Denna dag satte alla i gruppen fast sig med bussen säkerhetsbälten!

Vandringen idag startar i Portagem där gårdagens vandring slutade. Dagens vandring innebär uppför 300 höjdmeter till en borg. På toppen av berget finns borgen, en stadsmur och innanför stadsmuren den lilla byn Marvao. Vandringen uppför går efter en gammal romersk led med balanserad lutning. Det blir lite pustade men inga branta stigningar där man måste segdra. Ett par avstår vandringen uppför då krafterna inte finns och en dam avstår senare nedför på grund av ett ömmande knä.

Stenläggningen är imponerande bitvis då denna led inte används för annat än vandring numera. Stenläggare har lagt markenstenarna i fina mönster.

Det blir mycket botaniklektioner på vägen uppför där leden flankeras av alla sorters vegetation som korkekar, cistus, lavendel, Ginst, äkta kastanj, Robinia, etc. Etc. Det var många fler arter men minns inte alla namnen. Det är vackert med allt som blommar denna tid.

Idag lyser solen stark och alla är välgrillade efter dagens slut. Känner när undertecknad sitter och skriver hur det blossar om kinder och näsa.

På uppvägen finns några geocachar. Hittar alla utom den första. Den ligger på privat mark och har nog tagits bort av markägaren?

Gruppen når till slut borgen och de flesta är ganska svettiga. Utanför stadsmuren blir det fruktpaus och sedan vidare vandring in till borgen. Den lilla byn består av liknande gränder som i borgområdet där hotellet är beläget – Castelo de Vide.

Skillnaden här är att i de trånga gränder så förekommer bilkörning. Resesällskapet ryser när hon ser bilar komma i de trånga gränderna och minns hur sällskapet ”fastande” i en sk gränd på Madeira, när sällskapet skulle hitta en geocache. Det var mycket besvärligt att backa och med hjälp av en polis! Så hittades en liten plats där bilen kunde vändas efter några hundra körningar fram och tillbaks! Resesällskapet fick nervöst sammanbrott vid denna händelse.

Själva borgen var inte mycket att se mer än de fantastiska utsikter som erbjöds. Vartkurerna var intressanta! Portugiserna måste varit både korta och smala för att få plats i dessa utrymmen. På sommaren måste det även blivit rena rama bastun att stå inne i dessa kurer i sommarhettan. Var vakten inte uppmärksam och missade att observera ”lede fi” så blev det garanterat bestraffning.

Filmade och fotograferade lite vyer i borgen och loggade även två geocachar. En i borgen (ej tillåten gömma – alla gömmor måste vara nåbara utan kostnad dygnet runt) och en strax utanför borgen.

Fortsatte sedan byvandringen och loggade några ytterligare gömmor. Det var en trevlig och mysig by där folk bor och lever i en historisk miljö.

Åter vid stora parkeringen utanför stadsmuren är det dags för att duka fram pic-nic lunchen. Det blir en meny av liknande karaktär som igår lunch. Fräscha inhemska produkter.

Måste erkänna att denna typ av lunch är trevligare jämfört med gårdagens middag. Middagen var inte någon kulinarisk överraskning utan kändes mer som att gå till personalmatsalen på jobbet.

Det verkar inte vara de bästa kockarna som finns på denna ort av förståeliga skäl.

Lunchen var riktig god att äta ute i den värmande solen och utsikten var superb.

Enda nackdelen med kombinationen lunch, värme och lite likör efter maten är att en viss dåsighet infinner sig!

Till slut är det dags att vandra nedåt från berget och turen ner går utefter en annan gammal romersk väg. Det blir en liten omväg då någon lokal markvårdare håller på att besprutade något slags gift på en bit av det som är tänkt att vara del av vandringsleden.

Känns inte sådär jättekul. Under de dagarna som vandringarna genomförts har gruppen hört ljudet av grästrimmers som använts flitigt i sidan av leden. Känns väl som ett bättre alternativ än giftbesprutning?

En brittisk dam som flyttat till Norge har mycket energi i benen. Hon och en Dansk man vill gärna storma iväg före gruppen då de vill vandra och inte promenera! Den danske manen berättade för undertecknad vid ett tillfälle att han vill testa formen då han planerat in en längre vandring utefter en pilgrimsled i Spanien. Han vill genomföra denna led innan han blir gammal. Mannen är två år yngre än undertecknad…….

På nedfärden är gruppen helt exponerad för solen och det känns riktigt varmt. Det blir en rejäl grillning på vägen ner. Paret som avstod vandringen uppför sackar efter hela tiden och det blir många stopp så de kommer ifatt. Alla ska med!

Som vanligt så är det massor med blommor utefter leden.

Nedfarten ansluter så småningom till den uppåtgående leden och endast en kilometer återstår nedför. Många korkekar flankerar leden och är märkta med årtal när barken togs bort. Ser att flera börjar få tillbaks sin bark och väntar på skalning igen.

Tillbaka i Portagem blir det besök på samma café som tidigare. Kaffet är lika starkt och erbjuder en rejäl kick!

Ser från cafét en stork som boat in sig i toppen av ett träd. Frågar fågelskådaren varför denne inte tar fram sin kikare. Storkar är vardagsmat och denne har skådat hundratals. Om det vore svartstorkar så skulle denne bli engagerad då den arten är mycket ovanlig. Arten bygger sina bon inne skogen och inte på hustak eller stadsnära i allmänhet.

Färden går vidare till dagens vinprovning. Samma mycket enkla förhållanden gäller. Gruppen står inne i vinfabriken och testar tre olika viner. Första vinet har en gul färg, luktar som dessertvin men smakar väldigt annorlunda. Håller god min men tycker det smakar vidrigt. Smaken är som baken. Två rödviner följer varav det ena är ungt och smakar blask medan det sista lagrats ett år i vita ekfat. Undertecknad gillar inget av vinerna medan resesällskapet gillar det lagrade och två flaskor inhandlas. Flera i gruppen gör sammalunda varför undertecknad konstaterar att vinsomelier inte är något framtidsyrke för dito.

Fågelskådaren som är nykterist och därmed avstår provningen verkar vara den som drar vinstlotten vid besöket. Han lyckas observera en gåsgam, kungsörn och två ytterligare fåglar undertecknad inte minns namnet på. Han är mycket nöjd.

Undertecknad får trösta sig med observation av blommande Kamelia och brunblomnande kastanj.

Detta var den sista officiella aktiviteten för dagen och resten av kvällen får ägnas till egna aktiviteter. Hotellets restaurang är stängd denna kväll och efter förhör med övriga Gruppens erfarenheter av byns kulinariska utbud blir beslutet att handla kvällsmat i byns supermarket. Undertecknad sonderar intresset avseende om resesällskapet vill slå följe till supermarketen för inhandlandet av aktuella middagsartiklar. Föga överraskande erbjöds undertecknad att fritt få välja och kreera aktuell middagsmeny på egen hand!

Det blev ytterligare tre kilometer att adderas till dagens vandringar.

Vid återkomsten till hotellet så uttryckte familjehotellets madam glatt sin uppskattning att undertecknad bar det portugisiska landslagets t-shirt.

Vald middagsmeny var till förnöjsamhet för resesällskapet och omdömet kanske mera baserades utifrån undvikande av vandring till nämnda supermarketen än den kulinariska dispositionen.

Imorgon blir det möjlighet till lite längre vandring.

Det är också sista dagen av vandringar och dagen efter bär det av tillbaks till Lissabon.
Tillbaka till start

Dag 6

Vaknar till klarblå himmel men luften är kylig. Tänker ändå satsa på shorts och kortärmat idag. Tyskarna kommer! De första anlände igår och dök upp vid frukosten. Nu skall det väl bli lite ”ordnung”?

Är den enda lättklädda i bussen på morgonen och måste medge att det är lite huttrigt. Står fortfarande vid åsikten att det skall bli varmt idag. Första stopp blir denna dag i Portalegre för ett besök i ett Gobeläng-museum. Kan detta vara något undrar man av ordning?

Fryser fortfarande under promenaden från bussen till museet. Förrutom inträdet som researrangören betalar ställer en ur museets personal upp som guide. Han är mycket duktig och berättar intressant. Att göra gobelänger är ett genuint hantverk och de som jobbar med detta arbetar bara med trådar och inga nålar. Hantverket har utvecklats i Portugal och Guy Fino var en driftig man som hjälpte till att etablera detta museum. Guiden berättade en trevlig historia hur Portugiserna försökte få ett samarbete med en fransk konstnär för att därmed få stöd att komma ut på den globala marknaden. Konstnären var Franskt ointresserad men Portugiserna gjorde ett nytt försök genom att kopiera en av dennes verk, ett papegojemotiv. De ordnade en träff med fransmannen och bad denne att avgöra vilken av tavlorna var gjord av hans franska team. Han var mycket fokuserad vid kvalité, hade uppfattningen att hans team stod för detta och sade att den portugisiska tavlan var gjord av hans team! När han fick reda på sanningen så blev samarbete etablerat.

Guiden beskrev att man använde olika teknik. Fransmännen längs med och Portugiserna på tvären. Portugiserna säkrade också hållbarheten genom att varann tråd var korsad och varannan öppen. Detta var lite avancerat för undertecknad som inte var speciellt lysande i det påtvingade ämnet syslöjd i skolan.

Vilka fantastiska skapelser dessa gobelänger är! De ser ut som målade tavlor. Det tar månader att skapa dessa kreationer och görs helt manuellt. Priset blir naturligtvis också högt för den som är hugad att köpa.

Tydligen har Portugiserna ingen konkurrens numera då de flesta textil företag gått över till maskinella lösningar. Det är tydligen bara kineserna som hållit fast vid denna tradition och skulle vara en gigantisk konkurrent om de också inte valt att satsa mer och mer på maskinella lösningar.

Mycket intressant besök och kul att se dessa fantastiska skapelser som hängde på väggarna. Se foton om du käre läsare är intresserad.

Efter museebesöket blev det en kort promenad till ortens centrum. Några geocachar loggades på vägen. På det centrala torget står ett enormt platanträd. Det är nog ett av de större som finns i världen.

Nära centrum finns caféer som är mer eller mindre hål i väggen. Gubbar står och filosoferar utanför på trottoaren. Väcker uppmärksamhet då undertecknad har ekiperat sig med en några år gammal Portugisisk fotbolls tröja.

Bussfärden går vidare till Alentejo områdets stora bördiga slätt för dagens vandring. På vägen till vandringens startpunkt erbjuds fantastiska blomsterängar med prästkragar, lavendel och andra blommor som undertecknad inte vet namnen på. I detta hav av blommor står olivträd och korkekar. Denna syn kommer att erbjudas under hela dagen i detta område.

Vid vandringens startpunkt är det mycket varmt. Gruppen som varit påpälsad och lett lite åt undertecknads val av klädsel tar av tröjor och jackor.

Vandringen går genom mindre byar och vid husen finns det ofta en ilsken hund som skäller ilsket/glatt/nyfiket åt gruppen.

Solen steker hårt och gårdagens röda kroppsdelar har idag täckts med kräm soldkyddsfaktor hög. Då det varit museibesök och stadsbesök innan vandringen så blir det tidig lunch.

Återigen så dukar gruppen upp ett utbud av en massa lokala produkter. Måste erkänna att luncherna håller bättre kvalité än middagarna på orten. Här finns inga michelin-kockar.

Värmen och matsmältningen suger ur musten ur kroppen och det är segt att vandra idag trots att det är mycket slätt och inga backar att tala om. Fågelskådaren är i sitt esse och kan observera en mängd arter i detta område. Guiden skojar lite med en fågel som kvittrar i buskaget. Hon har samma fågel ljud på sin telefon och varje gång det kommer en drill från telefonen så svarade fågeln i buskaget. Denne menar att detta är hans revir!

Sista biten till deletappmålet, en liten by går över en öde slätt. Här har markägaren satt olivträd plantor. Han får vänta minst 25 år innan de bär frukt. Man kan säga att denne satsar långsiktigt. Inne i den lilla byn välkomnas gruppen av hundarna som bor där.

Vid bussen så får de som vill hoppa av dagens vandring och istället åka buss till Slutmålet. Ingen nappar förvånansvärt på erbjudandet vilket är strongt. Som tidigare berättats så har vissa lite skralt med orken men de kämpar på. Sista etappen är 5 kilometer och mest slät vandring. Första rast blir vid en grund grotta i berget där man funnit ”grafitti” som är 3000 – 5000 år gammal. Man har ritat lite gubbar, djur och symboler i en rödaktig färg. Färgen har man fått via oxiderat järn som gett denna möjlighet. Enkel konst, men det intressanta är förstås att veta vad dessa vill säga.

Vandringen fortsätter över en slätt med omväxlande intensivt blommande blomsterängar, korkekar och olivträd.

Avslutningen på vandringen är i en liten by med det nödvändigaste som ett apotek, en liten butik och en bar. Baren känns som tiden måste ha stått still i många år. Solen har stekt varför det känns motiverat med en stor öl. Vet inte vad det heter på portugisiska men klämmer till med serveza grande. Damen i baren flinar och tar fram en öl Sagre mini a 25 cl. Försöker på olika sätt beskriva att ge mig då två öl för h-e. Lyckas inte till vandringssällskapets förnöjsamhet. Dansken som står i kön efter undertecknad får två öl direkt……

Färden till hotellet genomförs i tystnad då alla är ganska trötta efter vandringen i värmen. Blundar till en kort stund men vaknar snabbt och kan återigen beundra de fantastiskt intensivt blommande fälten. Vägkanten flankeras också av fullt blommande drivor av röd vallmo.

Tillbaka på hotellet blir det personvård och ombyte. Researrangören bjuder på gemensam middag ikväll vid en restaurang som observerades i samband med dag 2 och 3 vandringar. Den ligger mycket vackert bredvid en flod och med utsikt upp mot borgen som besöktes dag 3. Det är för kallt att sitta ute och äta men placeringen av utemöblerna är intressanta. Borden står placerade så att de som sitter ytterst befinner sig på en slags smal brygga ut över floden. Det måste bli en del intressant situationer senare under kvällarna när folk fått lite extra rödvin och skall ta sig till t.ex. toaletten. Det finns inga skyddsräcken så det är nog ganska lätt att hamna i det grunda flodvattnet.

Hade valt fisk som huvudrätt. Det är antingen fisk eller lammgryta som gäller. Rätten är en slags nationalrätt och heter Bacalhau där huvudingridiensen är Norsk torsk. Efter kriget så kom Portugal och Norge överens om att göra ett handels avtal. Norge skulle köpa vin och Portugal torsk. Avtalet har hållit även om det knakar lite då norska staten velat begränsa alkoholkonsumtionen. Inget vin, ingen torsk sa Portugiserna och man kan säga att en Norsk därmed var torsk!

Torsk brukar vara gott när undertecknad har ätit detta tidigare. Tyvärr så måste återigen konstateras att orten inte har så mycket kulinariska förmågor och det smakade inte så där jättebra. De i bordet som åt lammet var inte heller så nöjda. Lite tråkigt.

Detta kan sägas vara det sista att förmedla denna dag.

Imorgon blir det färd tillbaka till Lissabon.
Tillbaka till start

Dag 7

Sista dagen på orten Castelo de Vide och alla i gruppen verkar ivriga till frukosten. Dörren är fortfarande låst. En reflektion från frukosten – Det är mer söta bakverk än ”vanliga” frukost ingridienser. Kakor och bullar i långa banor. En Portugisisk tradition? Väskorna packas och skall släpas nedför trapporna. De väger mer idag. Undrar vad som kommit in i väskorna? Familjehotellets ägare är vänlig och vinkar i entrén när gruppen lämnar med bussen. Han var vänlig att bjuda på en fördrink – portvin, innan gruppen åkte på middagen igår.

Bussen tar en annan väg till Lissabon för att få variation och besöka staden Estremos som har lite attraktioner. På vägen passeras ett stort kork råvarulager och en industrialianläggning för detta. Anläggning är omfattande så det verkar vara en stor business. Personalparkering verkar det dock skralt med. Det står bilar utefter den smala vägen förbi fabriken. De är ganska utsatta.

I Estremos finns (som vanligt) en borg som började byggas på 1300-talet. Ursprunget till staden från början är en romarutpost. Här fanns vatten, bördig jord och framförallt marmor. Hela staden vimlar av olika marmor byggnader/utsmyckningar.

Det ursprungliga slottet byggdes av en kung Denis till sin fru. Frun var mycket generös mot de fattiga och smugglade ofta ut mat till de fattiga i staden. Kungen gillade inte detta utan hon fick gömma maten i sina underkläder. Till slut blev det inspektion av kungen och när hon tagit av sig några plagg hade maten omvandlats till rosor enligt sägnen!

Drottningen blev så småningom helgonförklarad för sina goda gärningar. Vid slottet finns ett 20 meter högt utsiktstorn som gruppen kunde komma upp i och beskåda utsikten. I staden finns en tjurfäktningsarena och dessa upptåg är också populära i detta land. Här sägs man vara mer humanitära mot tjurarna. Man sticker dem bara med små knivar och man tar inte ihjäl tjurarna! HÄPP!

Delar av borgen har omvandlats till en av de mera exklusiva hotellkedjorna i Portugal s.k. Pousadas.

Tittar snabbt på utsikten och vandrar ner till centrala torget. Här växer apelsinträd och blommorna luktar fantastiskt.

Tar en kaffe och beundrar torgstånden som är uppställda för dagen. Faller för frestelser och köper torkade luktande vildblommor, en chockladmynta planta och en vackert målad keramikskål. Får se om allt passerar tullarna. På torget har man satt upp gammaldags högtalare som pompöst basunerar ut olika budskap på portugisiska. Begriper inte någon av dessa budskap, men misstänker baserat på pampig kampmusik, att några har med tjurfäktning att göra. Kanske en inbjudan till helgens ”match”.

Marmor är mycket lättillgänglig här, då marmorbrottet är lokaliserat precis utanför staden.

Reseguiden håller låda under den långa färden till Lissabon. Hon berättar bl.a. om de sociala förutsättningar som gäller i landet. De är tuffa och samtidigt har även detta land drabbats av den finansiella smittan som gällt i europa. Politiska partier har raljerat och lovat guld och gröna skogar bara de kommer till makten, men ingen grejar att rätta problemen utan att mycket impopulära åtgärder införs. Utan att gå in på detaljer så måste man medge att vi i Sverige har det jämförelsevis förbannat bra. Jag tror inte portugiser skulle hålla med om de domedagsbeskrivningar som Sveriges politiker ibland använder i sin retorik. Vill dock inte på något sätt förminska de problem som naturligtvis finns hos vissa grupper även i Sverige. Problemen i Portugal är ändå i en helt annan omfattning.

På vägen så observeras många storkar och en större grupp har även något slags gruppmöte på ett fält. Precis bredvid vägen så står en stolpe och på något sätt så har storken lyckats skapa ett bo på toppen. Flera ytterligare exempel dyker upp under bussresan. Rum med utsikt!

Andra rovfåglar som ormvråkar observerades också. Kul att de större fåglarna etablerar sig mer frekvent då undertecknad har ett minne av att dessa drabbats hårdare av de miljöstörningar som förekommit och förekommer.

Passerar planteringar med eukalyptusträd som har sin speciella doft. Nackdelen med dessa är att de slår ut andra växter med sin s.k. eteriska olja. Inte ens en skogsbrand slår ut dessa träd då deras rötter lagrar vatten och fröerna verkar också överleva.

Nackdelen med dessa träd är att de som sagt tar över och konkurrerar ut annan växtlighet.

Sista stopp blir vid en rastplats. En observation: Knappt några bilar på motorvägarna, fina motorvägar, tomma och rena rastplatser. Motorvägarna är säkert finansierade med EU-pengar och är hållbara lösningar. Det fattas bara att affärsverksamheten ökar.

Stoppet vid rastplatser känns nära förra stoppet i Estremos då sällskapet fick förmiddagskaffet. Det blev istället en paus ute i det fria vid en rastbänk. Kvarvarande frukt, kakor och vin konsumerade. Hade slängt bort muggarna, så det blev som den värsta A-lagare halsa vin ur flaskan! Det smakade vin i alla fall……

Infarten till centrum sker via 25:e april bron över floden Tejo. Det är en flaskhals i rusningstrafik men det gick ganska bra ändå. Mycket fin utsikt från bron.

Det verkar vara någon större olycka i staden, då det kom massor med ambulanser och poliser i motsatt riktning när bussen närmar sig hotellet.

Checkar in och vänder ut igen för att besöka ett närliggande varuhus. Hoppas att det är ett ”vanligt” varuhus med normala priser. Tidigare besökta affärer har varit av det lyxigare slaget med höga priser.

Första stopp blir vid skoavdelningen. Inser snabbt att detta är exklusiva skor och åker en våning upp till sportavdelningen. Detsamma gäller här varför sällskapet flyr varuhuset och börjar att irra sig mot de centrala delarna av staden. Går en sidogata till den stora och dyra avenyn, ned mot stan. Kommer till slut till en restauranggata och magen påminner att det är dags för mat. Väljer en indisk restaurang då veckan erbjudit besvikelser avseende Portugisisk mat. Mycket få gäster, det ser enkelt ut men maten är mycket god. Det blev till slut en lunch/middag att bli glad åt.

Under måltiden så kommer det in två unga tonårstjejer och räcker över en stor Gerbera blomma till resesällskapet. Väntar att det i nästa ögonblick kommer en önskan om någon penningsdonation. Så är inte fallet och de förklarar att man delar ut blommor till mammor för att det snart är mors dag! Mycket trevligt!

Sällskapet irrar vidare ner mot stan mätta och belåtna. Kommer in på en gata som verkar ha lite enklare affärer. Resesällskapet köper två sjalar till vrakpris och strax efter så får undertecknad syn på en skoaffär som erbjuder skor tillverkade i Portugal. Det är helt andra priser än normalt. Köper två par sandaler för 350 spänn!

Resesällskapet försöker hitta skor men ratar det ena paret efter det andra. Håller god min och försöker uppmuntra i letandet. Leendet blir mer och mer stelt när ytterligare ett 10-tal affärer avverkats, utan att några fynd uppenbarar sig. Till slut så dyker det plötsligt upp två par som är godkända och det blir ett avslut. Detta blir finalen på dagens shoppande och sällskapet vänder tillbaks riktning hotellet.

I andra riktningen väller det turister från sina hotell ned mot centrum för eftermiddags och/eller kvällsaktiviteter. Det är som en myrstig som väller fram.

Plötsligt ser undertecknad en man som lutar sig mot en pelare på avenyn. Mannen ser något bekant ut men ”hissen går inte ända upp”. ”Södertälje” tjoar mannen lika förvirrat. Har inget med Södertälje att göra men det visar sig att mannen har en period arbetat som konsult i företaget som undertecknad arbetar på. Numera arbetar han på Astra i Södertälje. Tänk vad världen är liten ibland.

Solen ligger på och det blir varmt i den kontinuerliga uppförsbacken till hotellet. Lagom varma äntrar sällskapet hotellet nöjda med sina shoppingfynd och kan ägna sig åt kvällsaktiviteter. Detta är dock en annan historia!
Tillbaka till start

Dag 8

Brukar betygsätta hotell på enkelt sätt. Fast och icke utspädd äggröra = bra hotell. Detta sprack till viss del här i Portugal. Hotellet här i Lissabon håller en bättre klass än det i castelo de vide men äggröran är sämre här. Mycket smaklös och utspädd. Det var dock mer ”riktiga” frukostingridienser på detta hotell och inte en massa bullar och kakor.

Mycket turister i storstäder och så även här. Undrar varför storstäder är mest intressanta? Vad vill turister uppleva? Man betar snabbt av de flesta ”måste” sevärdheterna. Sedan blir det mest vandra, äta och shoppa. Kanske har en felaktig uppfattning på turistkollegorna? Alternativet som t.ex. vandra på stigar i olika natur – hur många gillar det egentligen?

Får väl utgå att man väljer det man vill ha! Detta är mera filosofiska tankar än något som helst omdöme vad som är rätt. Vad gör man inte för att slå ihjäl en massa väntetid på vägen hem.

På grund av strejkhotet från TAP flygbolaget så blev det ombokning och senare avresa. Istället för tidig morgon blir det avfärd till flygplatsen 13:15. Får en extra förmiddag att ”göra” Lissabon. Styr kosan mot den botaniska trädgården efter frukosten. Trädgården är en besvikelse om man inte är trädentusiast. Knappt en enda blomma växer i trädgården och den är också ganska dåligt skött. Passar på att leta geocachar i området. Det är ett område som verkar vara äldre delar av staden och det känns ganska mysigt att gå här och titta på hus, parker och små butiker.

Fler turister verkar ha hittat hit och ser bl.a. ett koreanskt par med karta. Känner igen koreaner efter att ha arbetat med en inom företaget. Koreanerna hälsar artigt godmorgon på portugisiska och undertecknad överraskar med samma ord på koreanska. Det är det enda koreanska ord undertecknad lärt sig och det tog många dagar av träning! De lyste upp och blev glada av hälsningen! En geocache som inte hittades var placerad i en gränd med fin utsikt över 25 april bron. Fick leta till tonerna ”upp till kamp” som spelades i ett hus i närheten. Det är första maj idag.

Fortsatte nedför mot den stora avenyn och kunde beundra ”kreativiteten” hos grafitti konstnärer. Det var mest kladd. På några platser fanns smakfulla murar dekorerade med kakel. Lyckligtvis har dessa inte förstörts av nämnda ”konstnärer”.

Nära avenyn är en geocache placerad i en liten mysig park. I parken växer några stora träd med någon form av häng-lav. Träden är stora och vackra.

På avenyn pågår någon form av motionslopp. De som passerar gör det mera värdigt än snabbt. Frågar en polis om det är maraton men han nekar och försöker säga distansen på portugisiska. Begriper inte och denne tappar raskt intresset att konversera med undertecknad. Han har säkert andra plikter än att försöka få turister att begripa!

Försöker logga två cachar utefter avenyn men det går icke.

Dags att vända tillbaks till hotellet för lite personalvård och utcheckning. Igen blir det 1,5 timme att slå ihjäl tiden. Tar ett initiativ att gå upp för gatan till tidigare nämnda varuhus för att slå ihjäl lite tid. Resesällskapet har inget intresse då det var helt fel prisnivå på de artiklar som saluförs i nämnda inrättning. Ett absolut villkor är att biljetter lämnades kvar hos henne ifall undertecknad skulle ”komma bort”.

Vandrar i lugn takt, i kläder för svenskt klimat, uppför backen till varuhuset. Varuhuset är stängt!

Nåväl det blir i alla fall en promenad och det är väl bra då det kommer bli mycket sittande idag.

Lite förvånad att man har ”råd” att hålla en sådan stor anläggning stängd.

Det blir att sitta och blänga i hotellets foajé.

7 av den totala gruppen skall med detta plan till Stockholm. Det ena paret efter det andra återvänder efter att ha ”gjort” stan. De är varma och rosiga om kinderna.

Fy fan för flygplatser och att flyga. Det sista minnet man ofta får av en semester, är att flyga hem och att flyga har blivit mer och mer en riktig skittransport. Jättelång kö till incheckning. Ser att man kan göra egen checkin vid automater. Rubriken ovan automaterna är ”Enkelt, bekvämt och snabbt”.

Får betala 2 * 30 euro extra för bagaget. Varför? Det visar sig när undertecknad pratar med övriga i gruppen att researrangören bokat om till biljetter utan bagage. Ombokningen var på grund av en aviserad flygstrejk från det ordinarie flygbolaget. Tyvärr blir det mellanlandning i Amsterdam. Det gick inte heller att reservera platser bredvid varandra i bokningsmaskinen. Båda i resesällskapet fick absolut sämsta platserna mitt i stolsraden.

Kände en viss förhoppning efter automatbokningen, att nu kan man bara lämna väskorna i bagage drop disken. Inte fan får man göra det! Det får man bara göra om man checkat in via internet! Varför i helvete finns dessa automater? Vad är syftet, när man ändå måste stå i den jättelika kön, trots man checkat in och fått boardingkort utskrivna? Nu hamnar resesällskapet sist i denna kö bara för att undertecknad tog detta som uppfattades som ett bra initiativ.

Vem fan är ansvarig för dessa automater och vem bryr sig vad en flygpassagerare tycker? Inte en käft tror undertecknad. Har några timmar att komma ner i lugnet igen, om det inte uppstår något ytterligare skit.

Några övriga i gruppen får också beskedet att bagage inte ingår utan debiteras extra. Tyvärr kan inte deras kreditkort läsas vid incheckningsdisken, varför de måste gå till en servicedisk där det är en lång kö. Det blev enligt dom en nervpirrande upplevelse. De hinner dock till planet då det är försenat på grund av otroligt strulig ombordstigning.

Resesällskapet har råkat ut för denna s.k. servicedisk i Lissabon för något år sedan. Sällskapet flög hem från madeira och skulle byta flyg i Lissabon. Planet från Madeira försenades, varför sällskapet missade anslutningen till Stockholm. Då fick denna s.k. servicedisk nyttjas och det tog mellan 2-3 timmar innan sällskapet kunde ”expedieras”. Det blev en natt i Lissabon denna gång. Lissabon flygplats är gammal, trång och rörig. Ingen flygplats att rekommendera.

Tänkte att eventuellt köpa några artiklar i affärerna på flygplatsen, men här är priserna ytterligare 25% högre än inne i stan. Priserna var höga redan inne i Lissabon, för de artiklar som undertecknad är intresserad av. Tycker att priserna kändes som ”bondfångeri”.

Ombordstigningen tar tid. Passagerare som skall sitta fram har gått längst bak! De möter alla när de skall till sina platser. Flygpersonalen meddelar att man har handbagageproblem! Det kan bli problem att få plats med allt och därför måste noggrann stuvning ske! Planet är fullt.

Ser hur resande förtvivlat försöker få plats med sina gigantiska handbagageväskor. De är inom reglerna men det fungerar inte om alla har sådana plus sprit etc.

Lämnar gaten 30 minuter försenat. Har ett anslutningsflyget i Amsterdam. Få se om sällskapet hinner med detta?

Undertecknad får en ganska korpulent äldre man som granne under flygningen till Amsterdam. Han somnade in och bredde ut sig. Undertecknad känner sig som en inlagd sill under resan.

På Schiphol flygplats kan det vara mycket långa sträckor mellan laddningsbanan och gaterna. Denna gång så var det en mycket kort sträcka vid landningen, varför mycket av den förlorade tiden kunde hämtas in. Det blev inga problem att hinna med flyget till Stockholm.

Ombordstigningen i Amsterdam gick betydligt smidigare och det blev endast en liten försening på grund av ankommande flyg. Fick den avlägsna startbanan och det tog en stund att koma dit från gaten men tiden brukar vara inräknad i flygtiden?

Humöret lugnade ner sig lite under resan till Arlanda.

Normalt så brukar resesällskapet ordna resor på egen hand. Direktflyg är också något som numera gäller i första hand.

Har detta år valt resepaket via researrangör och syftet är att köpa bekvämlighet och slippa några problem.

Det fungerade utan problem fram till hemresan. Hemresan kändes tyvärr stressigt och obekvämt.

Detta blir en något gnällig rapport men det speglar vad undertecknad känner. Blev så in i helvete förbannad! Är petig när det gäller semesterresor – Då skall allt fungera! Synd att sluta semestern på detta sätt.

På Arlanda gick allt raskt. Väskor, parkeringshus och senare bilmärken hem i gles trafik.

Precis på slutet när sällskapet svänger av motorvägen vid rondellen hemma, så flaxar en större fågel framför bilen. Fågeln sätter sig på en stolpe på vilt stängslet. Det visar sig vara en uggla/uv! Detta är första gången sällskapet ser en sådan fågel i vilt tillstånd! Vill man se rara fåglar så räcker det att besöka den lokala rondellen och man behöver inte åka till avlägsna länder! HÄPP!

Slut för denna gang
Tillbaka till start
.