Sommarresa 2018

Sommarresa 2018

Vacation
Frågesporten – Vart är vi på väg?
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
Dag 5
Dag 6
Dag 7
Dag 8
Dag 9
Dag 10
Dag 11
Dag 12

Frågesporten – Vart är vi på väg?

Vart är vi på väg?
Quizen fortsätter enligt ”På spåret” anda.
Svara gärna via chatten så alla får chansen att gissa och inget avslöjas.
Idag kommer 6 poäng frågan.
10 poäng
Vi får se vart det leder hos en som är bra på att gissa i ”modevärlden”! Modegurus har nog synpunkter!
8 poäng
Det behövs kulor för att fira semester och i detta land så kan nog kulorna rulla. Men ska man äta gott så är nog detta land för oss?
6 poäng
En fågel-art skulle kunna vara en kompletterande ledtråd till förra frågan.
En liten men stor man är född i landet och har påverkat historien rejält. Dennes fan-club minskade dock ganska rejält när ”leveranserna” minskade.
4 poäng
Det har gått mycket utför i landet men humöret är på topp. Toppen är också ett vanligt uttryck! För den som gillar sällskapsresor vet också att ett ”gökbo” har en ”scen” i resan.
2 poäng
Sällskapet skall cykla och vandra i detta vackra och kuperade land. Hoppas på inte för jobbiga uppförsbackar. Detta kan innebära Klammer(i). Här i landet är man snabba på att ta sig nedför och duktiga på att nå toppen! Man är riktiga glidare!
Svar
10 poäng
leder hos en – Lederhosen. Knappast intressant för modegurus?
8 poäng
Mozartkulor är populärt och gott
6 poäng
Mås-art – Mozart
Hitler föddes i Österrike och var mäkta populär i början av kriget men inte när det närmade sig nederlaget.
4 poäng
Många utförsåkare och sporten är populär i landet.
Man gillar att bestiga berg/toppar.
I en scen från sällskapsresan Snowroller så får Lasse Åberg ett boende som liknar ett gökbo. I en scen sticker han ut huvudet och det ser ut som en gök tittar ut.
2 poäng
Sällskapet skall cykla och vandra i detta vackra och kuperade land. Hoppas på inte för jobbiga uppförsbackar. Detta kan innebära Klammer(i). Här i landet är man snabba på att ta sig nedför och duktiga på att nå toppen! Man är riktiga glidare!
Här finns alper.
Franz Klammer var en mycket duktig störtloppsåkare.
Man är duktiga och fokuserade på störtlopp i landet.
Man vill bestiga toppar också.
Åter till start

Eskilstuna – Leipzig

Dags för årets sommarresa. Du kanske vet att det finns en quiz, om Du vill gissa vart destinationen är, innan Du läser denna text.
Det blir en tidig start kl 06:00 på morgonen. Det senaste dygnet har regnet äntligen öst ner. Är trött på dagar och nätter med tropisk värme. Denna morgon är det lite urrigt.
Det är lite trafik på vägarna, då färden går mot söder. Trafiken märks av förts på vägen mellan Helsingborg och Malmö.
De första milen erbjuder duggregn, men vartefter färden går söderut så verkar det inte ha regnat mycket. Skogen på sidan av vägen visar färger, som man vanligtvis ser på hösten!
Korsar Öresund via den imponerande bron. Väl inne i Danmark så kan man säga att man nått kontinenten. Stannar och tankar och sträcker kort på benen.
Färden fortsätter vidare genom Danmark, mot färjeläget vid Gedser. Möter väldigt många Tyskregistrerade bilar som är på väg åt andra hållet. Deras semester börjar väl denna sista helg i juli?
Når färjeläget två timmar innan tidplanen, som är satt utefter alla möjliga risker och besvärligheter. Har en bokad plats på färjan två timmar senare, men hoppas komma med på denna färja.
Visas in i rad 8 på kajen. Junior undrar hur alla bilar skall få plats på färjan, men lugnar denne att dessa båtar har en underskattad kapacitet.
Färjan anlöper och man börjar lotsa fram de bussar som skall med till en kö närmast ingången undre lastrum.
”Plötsligt” händer det! Står i rad 8 med endast ett fåtal bilar framför och denna kö viftas fram först av alla personbilar samt ställs upp vid bommen till övre däck!
Det väller ut bilar från ankommande tur och junior övertygas om att det nog finns tillräckligt med plats.
Bommen går upp och sällskapet hamnar längst fram i fören! Sällskapet är inte bortskämt med dylik tur och undrar vad som är fel eller kommer att bli fel framöver?
Har åkt denna färja och motsvarande – Rödby – Puttgarden. Den mat som serveras på dessa båtar är urusel och dyr. Bör undvikas! Sällskapet har förberett med matsäck i kylväskan och detta ger en bättre upplevelse, än att besöka fartygets serviceinrättningar.
Anländer Rostock och blir åter överraskad genom att släppas ut bland de första bilarna. 5 minuter efter att bilarna släppts ut befinner sig sällskapet på autobahn, riktning Berlin.
Det är lagom med trafik och bilfärden går bra. En del kommer i farter över 200 km/timmen, då det på många avsnitt är fri fart på Autobahn. Kör själv stundtals i 160, men det kommer andra bilar bakifrån och fullkomligt blåser förbi!
Trafiken ökar närmare Berlin och några vägarbeten samlar upp bilar till mera tät trafik.
Svänger av på Berlin ringlinje mot Potsdam. Svänger senare av mot dagens mål Leipzig. De sista milen är något tunga då dagens samlade mil har blivit 115.
GPSen i bilen är inställd på snabbaste vägvals-alternativ, Trots detta visar den ett vägval som får sällskapet att bekanta sig med Leipzigs ytterområden. Dessa områden andas fortfarande den gamla Östtyska stilen, med förfallna hus och gator. Området heter enligt kartan ”Alte west”.
Förnamnet stämmer som beskrivning av området, men kanske inte det senare? Emil Forsberg spelar fotboll i denna stad i Bundesliga laget Red Bull. Tror inte han bor i Alte West delen!
Har bokat ett hotell som på bild sett modernt och fint ut, men visar sig ligga i ett gammalt och slitet område. Det känns verkligen som att gå flera år tillbaka i tiden.
Blir också irriterad på mig själv och på dessa bokningssiter på nätet, som bara adderar kostnader/sämre service. Hade sällskapet bokat direkt på hotellets hemsida, hade t.ex. frukost ingått. Detta till samma rumspris! Hoppas EU och ARN får grepp på alla dessa bokningssidor, som alltid utlovar extrapris.
Receptionisten pratar obegriplig Engelska, men all administration ordnar sig och sällskapet kan släntra in i bokat rum/Bastu. Dagstemperaturen ligger mellan 30 – 35 grader och det är samma temperatur i rummet. Det finns ingen A/C,
Stämning verkar något dämpad. Rummet i sig är det inget fel på, förutom värmen.
Håller inne med eventuella kommentarer till övrigas mera dämpade status och letar upp en restaurang med gott betyg.
Etablissemanget ligger bara någon kilometer från hotellet och visar sig vara en lokal bykrog. Den är enkel men erbjuder god service och mat. Personalen pratar dålig Engelska och sällskapet dålig Tyska. Junior beställer en cola och får in en stor öl – Häpp!
Tysk cola
Det visar sig att maten också erbjuds i rejäla portioner. Till och men junior blir däckad, när denne fått i sig den sista skeden av efterrätten ”Schweden becher”!
P7315406
Scweden becher
Etablissemanget stänger 20:00 denna söndagskväll och sällskapet känner lite stress. Personalen lugnar dock och meddelar att sällskapet skall avsluta middagen i lugn och ro.
Mycket mätta och belåtna guppar sällskapet hem på gamla gator med omväxlande asfalt med gropar och buckliga kullerstensgator.
Junior skrattar åt kvällens upplevelser och känslan av att ha noll kontroll. Normalt vill denne ”blå” yngling ha full koll på allt. Detta har inte varit fallet denna trevliga kväll.
Tillbaks på rummet så känns det fortfarande extremt varmt trots vädring och en fläkt som blåser på högsta varv. Det kommer bli en varm natt. Imorgon blir det fortsatt 61 mil till slutmålet.

Åter till start

Leipzig – Ischl

Vaknar före de andra i sällskapet. Natten har varit mycket varm och har haft båda fönstren vidöppna. Detta har inneburit ljud från järnvägen som finns nära utanför.
Smyger in och tar en morgondusch för att känna lite fräschhet efter natten.
Väntar på att övriga skall vakna och löser lite korsord samt schack-problem.
Rummet är exponerat för morgonsolen och det blir snabbt mycket varmt. Värmen är påfrestande denna sommar. Hela Europa verkar ha rekord temperaturer.
Det är samma bastuvärme i frukost matsalen. De bord som ligger borterst från solen är markerade som bokade. Tveksam om detta är fallet, utan mera att personalen vill begränsa antalet bord att sköta.
Stannar till vid en vägrestaurang strax efter München. München är ett område som alltid skapar mycket trafik. Denna sommar pågår också omfattande vägarbeten.
Vägkrogen är mycket sunkig och oorganiserad. Trodde tyskarna var ett strukturerat och ordningsamt folk?
Maten är kass och dyr i förhållande till det simpla innehållet.
Toaletterna har ett system att man måste betala och får inte iv vissa fall tillbaks växel. Istället får man en värdekupong. Sällskapet fick två kuponger, men konstigt nog fanns det inget att köpa till det pris som kupongerna hade som värde.
Trafiken är mycket intensiv hela vägen fram till Salzburg. Det blir ideliga stopp och aggressiva bilförare kommer i högerfilen och kör in framför näsan på de som ligger i vänsterfilen.
Skulle nog vilja beskriva att bilåkandet är mycket nära en kollaps. Tror att världen måste se över sina transportalternativ.
Bilkörandet kräver koncentration och tar på krafterna.
Strax efter Salzburg blir det lugnare körning och sedan på mindre vägar till det slutliga resmålet.
Här är vackert med turkosblå sjöar, imponerande berg och det blommar friskt. Trakten får regelbundet regnskurar och drabbas inte av samma torka som varit på lägre höjder. Det är inte alpint högt, utan bara 400-800 meter över havet i dalgångarna där sällskapet vistas.
Når till slut startpunkten för den cykel och vandringsresa. – Ischl. Staden är en spa-ort som en gång i tiden valdes av kejsaren Frans Joseph till sitt sommarresidens och den har därför historiska anor och bl.a. en ”liten” Kejsarvilla!
Visste att orten var liten men den var ändå mindre än väntat. Orten är charmig, men det är aldrig bra med liten ort, trånga gator, bilar och mycket turister.
Här det varmt också och termometern visar 33 grader i skuggan. Bland de trånga gatorna och gränderna är det mycket varmt.
Sällskapet checkar in på hotellet för första natten. Sällskapet kommer att cykla och vandra en rundtur i området och bagaget transporteras till nästa hotell.
Hotellet är enkelt men med det nödvändigaste. Madrassen i sängen är nedlegad och hård. Hade en bättre madrass på luckan i lumpen.
Nästa stopp blir i turistcentret för uthämtning av alla biljetter, papper, broschyrer, cyklar, etc.
Sällskapet får en genomgång av rundturen och kan ställa frågor. Sällskapet är res- och kartvana och har förberett sig hemma och är i många fall bättre informerade än personalen.
Sällskapet cyklar tillbaks till hotellet och delar upp sig. Junior och reskamraten fixar så bagage blir märkt och ställer in cyklar i låsta utrymmen. Undertecknad tar bilen och kör till den bokade parkeringen. Bilkörningen till parkeringen blir inte enkel!
Gator är enkelriktade och avstängda för biltrafik. Huvudbron i orten är stängd för reparation. Kör fel och måste byta fil men andra bilförare är noll hjälpsamma till att släppa in/fram undertecknad. Måste till slut stanna på en parkeringsplats och programmera in platsen för parkeringen på bilens GPS.
Det visar sig att undertecknad måste köra tillbaka ut från staden och sedan runt denna för att komma in från andra hållet. Det är omöjligt att ta sig rätt igenom staden från detta håll. Anländer till slut till rätt plats, parkerar bilen och går tillbaka till hotellet. Fick en instruktion att bilen måste backas in på parkeringsplatsen och bakdelen får inte sticka ut minsta millimeter utanför parkeringsrutan. Om detta sker så blir grannen som äger remsan bakom bilen upprörd, enligt personalen på turistbyrån!
Blir genomsvettig av att gå kilometern tillbaka till hotellet. Trots värmen beslutar undertecknad att ta en löptur. Behöver röra på kroppen efter två dagar med stillasittande bilkörning.
Har en stadskarta, men den är inte så där jätteexakt och springer fel på några ställen. Det blir dock en tur på 30 minuter och hittar tillbaka till hotellet.
Duschar och försöker få ned kroppstemperaturen. Det är som sagt mycket varmt.
Sällskapet har beställt halvpension för att slippa springa ut och jaga restauranger på kvällarna efter ansträngande? Cykling/vandring. Hotellet är fullbokat, varför det blir besök på en annan restaurang – Sissy (fegis på Engelska – fniss!).
Det är en ganska enkel restaurang med ordinär mat. Sitter ute och kan observera folklivet. Det är många turister som är ute och fin-går på kvällen, samt längtansfulla lokala ungdomar som hoppas att det skall bli något röj.
Nackdelen med liten stad och trånga gator märks vid denna restaurang. Bilarna passerar bara några få meter bredvid sällskapets bord. En del förare kör ganska ”Latinskt”, trots att det vimlar av fotgängare osv.
”Stillheten” avbryts ibland av ungdomar med knattrande och trimmade mopeder.
Denna vackra idyll som utvecklats under Kejsarens tid, är borta och detta är som sagt kompromissen som numera görs i moderna samhällen.
Tar två öl till maten och känner att luften går ur kroppen efter de senaste dagarnas bilkörning. Sällskapet bryter upp och flanerar tillbaka mot hotellet.
Passerar Kongresshallen/teatern och den vackra trädgården/blomsterarrangemanget. Observerar att här har man utnyttjat Gullris i blomsterbäddarnas arrangemang. Gullriset behandlas som ogräs i undertecknads trädgård!
Kejsarvillan
Kvällen blir tidig och hinner knappast lägga huvudet på kudden förrän det blir drömmarnas värld.
Hotellrummet är lokaliserat med ett fönster mot huvudgatan och ett mot den stimmiga restaurangen. Rummets enkla ”luftkonditionering” förmår inget, utan brusar mest för att ge ett eventuellt mentalt stöd. Detta innebär att fönstren måste vara öppna för att få något syre och knappt märkbar lägre temperatur i rummet. Har tagit med öronproppar, vilket kommer behövas de kvällar det inte är utmattande sömn.
I paketet ingår trestjärniga hotell och 3 stjärnor är nog inte de bästa rummen avseende lokalisering.
Kommer att kontinuerligt utvärdera denna paketresa.
Åter till start

Ischl – Weissenbach

Natten har varit livlig avseende trafiken, men det blev lite svalare på sen natten. Fick kompromissa temperatur på rummet mot oljud på gatan.
Idag är den första dagen för cykelturerna. Målet är Weissenbach ca 2 mil från Ischl. Detta är en kort cykeltur.
Vid frukosten vimlar det av hurtigare vandrare och cyklister. Medelåldern verkar hög.
Frukosten är ordinär men OK. Intressant är att äggen får kokas eller stekas av gästerna själva.
Det är mycket som måste planeras och packas denna första morgon då bagaget tar en väg medan det som är nödvändigt för cykelturen måste tas med.
Till slut kommer sällskapet iväg och första stopp blir att handla lite dryck. Undertecknad är den enda som tagit med en så kallad Camel-back, Reskamraten glömde sin och junior har ingen.
Sällskapet cyklar iväg utefter Traun floden som brusar med sitt turkosblå vatten. Österrikarna är stolta att kunna erbjuda friskt oförorenat vatten. Vattnet ser mycket friskt och inbjudande ut!
Den första morgontimmen är det en tendens till svalka i dalgångarna. Första 6 km är lätta utefter floden.
Trafiken är dock lite tråkig med raska bilar som far förbi. Dock har denna del av etappen en cykelbana, så det är ingen fara för livhanken, men det är inte så trevligt med biltrafiken.
Skyddad för snöras
Det växer det vackert överallt och budlejorna är bl.a. i full blom. Blommorna verkar större än de som finns på buskarna hemmavid.
Dags att svänga av den intensiva vägen och upp i ett pass. Det är inte brant och endast några hundra meter kontinuerligt uppför. Tyvärr så blir detta lilla, för mycket för reskamraten som bitvis måste leda cykeln uppför. Det bådar inte gott då detta är en av den lättaste turen på denna resa?
Första backen
Junior får utlopp för sitt inre emotionella, då dennes kedja hoppar av vid en växling. Efter några svordomar och svarta händer, så är kedjan på plats igen. Underhållet av cyklarna verkar det vara lite si och så med. Växlingarna knakar och bromsbeläggen är ojämna på undertecknads cykel. Det senare gäller frambromsen och får använda den måttligt.
Vägen över passet har ingen separat cykelbana och bilarna susar förbi med varierande fart och aggressivitet. De flesta saktar in och verkar hänsynsfulla, men sedan finns det rötägg som gasar på rejält. Audi förare dominerar den senare kategorin.
Når efter ett antal kilometer högsta delen i passet och den sista biten är det nedför. Här finns en separat cykelbana, med den är grusad varför ingen attraheras att köra denna.
Möter en familj med några unga cyklister och sällskapet imponeras av att de yngsta har energin att ta denna tur. Dessa är på väg uppför till passet från andra hållet.
Når till slut Weissenbach och landar vid båt-bryggan och det är mycket vackert vid denna turkos-blå sjö. På sidorna stupar bergen rakt ner och det kan vara lite dåligt läge om det skulle bli ett ras.
Vy från båthamnen
Tar lite bilder på utsikten, svanar samt turbåten som kommer och lägger till. Sällskapet diskuterar vad som skall göras på orten då ankomsten är före 10:30!

Båten går
Båt stationen
Bikers
Tavlan
Beslutar att ta en cykeltur och utforska ”stan”. Det kommer några hus och efter ca 400 meter så finns en skylt som meddelar att ”stadsgränsen” är nådd! Här finns i stort sett absolut ingenting, mer än hotellet och någon lite bar.
Cykelleden
P7315426
Åker tillbaka till hamnen och sällskapet har genomgång av nästkommande rutter. Hamnen ligger i skuggan av berget på förmiddagen, men solen vrider sig mer och mer och vid lunchtid är även denna solbelyst
Mamma och son
Främmande sjödjur
Djur lösning
Junior är fotografisk intresserad och har en rejäl kamerautrustning. Han kollar på nätet var solnedgången kommer att ske och tiden för denna. Det glittrar i ögonen då dennes ser möjligheter på kvällen.
Gårdagens kväll blev lite misslyckad då junior inte hitta stigen till utsiktstoppen i Ischl. Tanken vara att ta kort i solnedgången, men det blev inget av med detta.
Denne meddelade dock att han nu vet var stadens stripp-klubb ligger. Frågade angående platsen då undertecknad fick en sällsam upplevelse under gårdagens joggingtur. Sprang förbi vad som visade sig vara samma ställe och en ung samt stilig dam hälsade på undertecknad när stripp-klubben passerades svettigt och flåsande. Det hör inte till vanligheterna att okända, unga och sköna damer hejar på undertecknad. Fick nu detta problem löst och leendet var nog endast en inbjudan till ett senare besök!
Klockan är fortfarande inte lunch och de seniora i sällskapet beslutar att cykla bort en bit och hitta två Geocachar. Den första är ganska lätt att finna, då den sitter på en gren nära en parkeringsplats utefter vägen.
Nästa visar sig sitta en bit in i skogen vid sidan av vägen. Sista biten till där gömman skall ”attackeras” är uppför. Reskamraten måste leda cykeln uppför igen.
Då gömman är i skogen och växtligheten verkar lite besvärlig, beslutar undertecknad att finna gömman själv. Det brukar oftast finnas en stig in till gömmor, då Geocachare till majoriteten är bekväma av sig.
Ser ingen stig förrän nära gömman. Området består av ekskog och det är en flodravin med en gångbro över. Eklöven och den lagom fuktighet som skapas i området, har medfört att det växer cyklamen vilt på marken! Känns lite som en raritet. Någon som försökt få sina jul-cyklamen att överleva?
Bron ser lite osäker ut, men kan passera den utan missöden. Gömman hittas snabbt.
Fortsätter stigen tillbaks och den mynnar ut på vägen ca 100 meter från där undertecknad gick in i skogen.
Reskamraten berättar stolt att det var minsann flera som fick leda cykeln uppför den sista backen. Dessa var även av yngre ålder! Lämnar denna kommentar obesvarad, men hoppas detta ger energi för reskamraten!
Återvänder till Weissenbach och till junior, som sitter och väntar. Junior är lite orolig att han skall bli förkyld, men hoppas det skall gå över utan större problem. Direkt denne säger förkylning, så börjar undertecknad – hypokondrikern som hatar att vara sjuk, känna efter om halsen inte är lite kärv.
Junior är hungrig och tycker det är dags för lunch. Av tidigare luncher/middagar att döma, så tvivlar undertecknad att denne ätit något i sin lägenhet i Eksjö?
Hotellet är det enda lunch-ställe med någorlunda smak/stil varför ”alla” äter här. Solen steker, det är över 30 grader och alla bord i skuggan är upptagna.
Det tar tid att beställa, få dricka och få maten. Personalen är inte dimensionerad för detta antal gäster. Som tur är så har sällskapet inte bråttom, då det inte finns mycket att göra på denna pyttelilla ort.
Lunchen tar så pass lång tid, så att det går att checka in på rummen direkt efter lunchen.
Junior får ett hyfsat rum medan övriga får det enklaste, med utsikt över soptunnorna och stekande sol rätt in. Rummet är som en bastu och det finns absolut ingen AC.
Vårt rum
Rum med utsikt
Enda fördelen är att rummet inte är direkt mot gatan, men trafiken hörs ändå.
För hotellets gäster finns det en trädgård med strand och för att komma in behövs rummets nyckelkort. Junior var omedveten om denna möjlighet och hade dragit iväg till stranden vid båthamnen för ett dopp.
Övriga sällskapet går till hotellets ”ute-lounge” och mycket riktigt släpps ingen in utan nyckel-kort.
Ringer junior som meddelar att denne kommer över till aktuell strand. Han skall bara göra ett ärende på rummet. Stranden erbjuder skugga och det kommer också vind från sjön som svalkar.
Junior dröjer och det visar sig att han hade suttit ner för att hämta andan i två minuter och somnade tvärt sittande i en stol.
Sitter själv och nickar till på en parkbänk.
Junior kommer till slut och är riktigt taggad. Denne hade trott att det skulle cyklas/vandras hela dagarna och ingen övrig tid för avslappning. Känner att ynglingen inte riktig förstår sin far. Semestrarna brukar vara växelvis ansträngning och avkoppling!
Junior springer upp och ner i sjön och badar i fyra omgångar samt bubblar av positivism. Känns skönt att det är åt detta håll, då humöret kan tvärvända åt andra hållet, om något går emot!
Svalkan ger lite energi, då det annars är påfrestande att vistas i temperaturer som är över 30 grader i skuggan.
Dags för personvård och middag.
Undertecknad blir irriterad då springan till kortläsaren för utpassage från stranden inte kan hittas.
Den var lite dold.
Lyckas med support, få upp grinden och återvänder till hotellet.
Middagen blir en lång historia. Hotellet verkar vara ett familjehotell och personalen är för få att hantera alla gäster. Ett större, störigt och rökande sällskap, har också bokat ett långbord. De skapar tyvärr en lite otrivsam atmosfär, men som sagt alla har rätt att vara gäster.
Det finns en ungdoms-camping på en äng i byn och det är flera husbilar parkerade utefter vägarna vid sjöarna i området. Denna lilla ort klarar inte av att det kommer så många gäster.
Sällskapet har beställt halvpension, men hittills verkar aktuella restauranger vara ovana vid detta val av resande.
Det blir stressigt på slutet av middagen då junior vill fotografera i solnedgången. Det blir ett speciellt ljus denna tid och detta är populärt för mera kunniga fotografer.
Tar några snabba bilder med mobilen och ser att inkräktare är på väg mot jorden?
Kvällssol över Attersee
Alien
Det är varmt på rummet och alla fönster måste upp på vid gavel. Det blir lite kallare framåt natten.
Åter till start

Weissenbach – St Gilgen

Vaknar som vanligt tidigt. Det är svalt på morgonen och detta är kanske fördelen med att bo uppe i bergen (450 meter) där det blir lite svalare på nätterna jämfört havsnivån.
I frukostmatsalen är det nästan tomt och endast en handfull gäster. Frukosten är av samma sortiment som förra hotellet, med undantag att äggen är färdiglagade. Det finns också bacon och varma grönsaker.
Frukosten klaras av och alla håller tiden till när avresan skall ske. Tiden är noggrann då väskorna som skall transporteras måste stå i receptionen denna tid.
Det är fortfarande lite svalare denna tidiga förmiddag. Solen står också lite lägre och är delvis skymd av bergen.
Junior svär över sin cykel som knastrar olycksbådande. Växlarna är inte inställda korrekt och det finns risk för att kedjan kan hoppa av igen. Stannar vid en rastplats och kollar att växel och kedjans placering på kugghjulen överensstämmer. Cykeln ”lugnar ner sig” efter detta stopp.
På varje lite parkering utefter Attersee vägen/sjön står det husbilar. Området är flitigt besökt nu under semestertider. Verkar också populärt, då det är så många turister.
Cyklingen är lätt utefter sjön fram till byn Unterach. Här är det också fullt med tält och husbilar på campingen i denna lilla by.
Viker av vidare utefter en flod mot Mondsee som är nästa sjö i området. Nu blir det omväxlande cykling på körbanan och på vissa delar separat cykelbana. Bilarna susar förbi i hög fart.
Bergen reser sig imponerande på sidorna och även om detta är ett lågalpint område så är det vackert.
Trädgård
Når till slut sjön och det erbjuds kontinuerligt vackra vyer. Återigen visar det sig, om det finns minsta plätt som inte är privat, så står det en bil där och några personer som sitter vid strandkanten.
Utsikt Mondsee3
Utsikt Mondsee2
Utsikt Mondsee 1
Varje hotell eller tomt har mycket vackra blomsterarrangemang. Balkonglådorna måste ha någon speciell gödning, då dessa dignar av hängande blommor.
Hotell blomster
Hibiscus
Budleja
Når en liten kyrka med betoning på liten. Församlingen i området måste vara mycket begränsad.
Mini kyrkan
Vid hotell Seehof viker cykelleden av från den större landsvägen och går via en mindre samt några kilometer genom en skog. Det blir direkt en mycket brant backe där till och med junior får ge sig och även han leda cykeln. Undertecknad tar sig upp via låga växlar.
Även sonen ger sig
Väntar in övriga sällskapet och den fortsatta färden genom skogen går nedför alternativt slätåkning. Återigen så erbjuds vackra vyer över sjön.
Bredvid sjö och under berg
Bergspegel 3
Bergspegel 2
Bergspegel 1
Vy över sjön
Vy mot staden Mondsee
Vy mot staden Mondsee
Efter några öppna ängar, når sällskapet åter den större landsvägen och fortsätter på en cykelbana ända fram till staden Mondsee.
I staden är det ett brusande folkliv, med massor av bilar i rörelse, bilar som står parkerade och massor av cyklister. Orten har dragit till sig många besökare och funderar om det är något på gång i denna stad.
Sällskapet svänger av cykelleden för att hitta en sportaffär i centrum. Junior har glömt packa ner flera tröjor att cykla i. Denne avböjer att ta några av undertecknads extra. Kanske lite prestige?
Gatan genom den centrala delen av staden är trång och bilarna kan knappt få plats tillsammans med en cykel.
Kyrkan i staden är av det större slaget och orten får väl betraktas som stor, även om den säkert inte har många innevånare.
Hittar en sportaffär i andra änden av staden och som är specialiserade på cykelsport. I ett ställ så hänger det tröjor med nedsatt pris – 40% står det på de flesta lapparna. Problemet är att inga ordinarie priser är angivna. Junior fastnar för en tröja och vid betalningen så har även den anställde svårt att hitta ordinarie pris i systemet! Det blir ett köp på 30 Euro till slut. Vet inte vem som blev vinnaren, men satsar alltid på att det är butiken!
Fortsätter tillbaks via de trånga gatorna och når cykelleden. Här är det så mycket cyklister så att man skulle kunna kalla detta ”Fahrrad stau”!
Stannar vid en affär för att få lite kall dricka. Solen steker hett denna tid på dagen och sällskapet är mycket exponerade för denna ute på de öppna områdena.
Nästan all dricka visar sig vara utplockat i affären! Det finns mest öl och sprit kvar!
Sällskapet lyckas dock hitta några flaskor kall alkoholfri dryck.
Det läskar och kyler lite att dricka denna kalla dryck.
Fortsätter vidare utefter sjön och längre fram så väntar några väggar! En vägg är nämnd i guidepappren för att den erbjuder mycket utmanande vandringsleder. På vissa avsnitt måste man använda stegar för att ta sig upp/ner. Väggen kallas Drachenwand och förvånas alltid hur man kan vandra i områden som ser så branta ut.
Fortsätter vidare till en ort som heter Scharfling och här börjar dagens utmaning. Det är en klättring upp 100 meter. Detta är inget för en van cyklist, men sällskapet är motionärer med olika nivåer. Reskamraten vill cykla i eget tempo och vill inte ha några som cyklar efter henne. Då blir hon stressad. Junior och undertecknad cyklar före. Det är 2,5 kilometer evigt trampande uppför på lätta växlar och undertecknad klarar hela vägen upp. Junior ger sig sista biten och reskamraten kommer något senare. Hon har fått gått den mesta delen av backen, men kämpar uppåt på cykeln sista biten. Bra jobbat av alla att kämpa upp till högsta punkten i passet – Scharflingerhöhe.
Passet
Klarade passet
Många cyklade om sällskapet förutom undertecknad! Det visade sig dock att många förutom de vältränade hade el-cyklar. Med el-cykel är det ingen konst att ta sig upp för backarna. Vad är meningen med cyklingen då?
Sällskapet pustar en stund när reskamraten kommit upp och fortsätter sedan nedför från passet. Farten blir hög i backen nedför.
Efter någon kilometer så viker leden av från stora vägen och cyklar på en liten väg. Dock så kommer det enstaka bilar och vägen är mycket smal.
Alpiner
Balkonglådor
Cyklar om ett par Koreanska el-cyklister som är osäkra på vägen. Det visar sig senare att St Gilgen verkar vara en Koreansk koloni! Passerar en badplats som noteras för eftermiddags-besök.
I tunneln
Kommer in i centrum och hotellet ligger bara 30 meter bort. Förvirras dock av att hotellet har ett annat namn på skylten.
St Gilgen är en liten typisk Österrikisk ort med ett litet centrum, hotell, restauranger/serveringar och några banker/affärer.
Hittar ett ställe som ser trevligt ut för lunch. Kan sitta ute under stora parasoll. Nu mitt på dagen är det mycket varmt.
Sällskapet har ätit mycket de senaste dagarna och tvekar vad som skall beställas till lunch. Alla beställer pizza som senare visar sig vara mycket stor.
Alla får lämna det mesta av kanterna och till viss del även de goda bitarna med fyllning.
Undersöker hotellet med annat namn och det visar sig vara sällskapets hotell. Känner t.ex. igen väskorna i receptionen.
Det verkar vara lite si och så med hotellet och t.ex. så får cyklarna stå i vedboden!
Hotellet har sex vångar, ingen hiss och branta trappor. På sjätte våningen finns tre rum. Sällskapet får två av dessa. Trots mycket gympa, så blir det en pärs att bära upp den tunga gemensamma resväskan! Är genomsvettig innan respektive bagage är uppe. Hotellet verkar vara tomt i övrigt och undrar om det är priset igen som är orsaken till dessa rum. Det har hittills varit de sämsta lägena.
Sällskapet pustar ut, tar en snabbdusch och beger sig till badplatsen. Alla tillträden och även badplatser brukar kosta inträde. Dock inte denna badplats.
Vattnet är lite grumligare här, då det är mycket badgäster på en liten yta. Botten och stranden består av småsten och det är inget för ömfotingar.
Hoppar i för att svalka av kroppen och ta några simtag. Känns åter som undertecknad aldrig har simmat förut, trots ”Vansbrosimmningen” under vår-semestern!
Eftermiddagen flyter på med korsord och läsning. Har hittat en skuggig plats bakom glassbaren, för att slippa den stekande solen. Undertecknad lyckas även denna dag ta en sittande power-nap!
Det kliar i knävecket och ser att undertecknad åter fått en fästing. Denna har nog fastnat under den korta geocaching promenaden i skogen föregående dag. Tar bort fästingen med naglarna och hoppas att även denna inte bär på Borelia virus.
Dags att återvända till hotellet för lite vila och kroppsvård. Solen steker direkt in i rummet och det är varmt ända fram tills den försvinner bakom bergen. Detta sker när sällskapet äter middagen.
Middagen är sådär och den sämsta hittills. Man får vad man betalar för? Paketresans innehåll får värderas och ställas mot att en eventuell nästa gång ordna allt själv.
Junior är mycket trött och däckar direkt efter middagen. Inga jagande /fotografering i solnedgången här inte!
Övriga tar en tur och tittar på en orkester som uppträder och öser på med blandad kompott. Musikerna är OK, men vokalisten lämnar övrigt att önska. Hon är dock modig och sjunger bl.a. Michael Jacksons utmanande sångnummer ”Thriller”. Det låter inget vidare!
Imorgon blir det åter vad som verkar en kort cykeltur. Slutdestinationen ligger mitt ute i ingenting. Turen innehåller också en båttur på morgonen.
Man skall nog inte vara här under högsäsong, då det verkar svårt att få hotell på ”rätta” ställen.
Åter till start

St Gilgen – Strobl

Natten har störts av skrålande fyllon och som varit uthålliga. Deras gap, skrik, diskuterande, lallande etc. har ekat mellan husen. De har haft roligt, men inte undertecknad.
Frukosten var den påvraste hittills, men man får det som behövs, för att klara sig fram till lunch. Försöker komma iväg raskt för att hinna med den första båten som går över Wolfgangsee sjön till dagens delmål Ried. Det är 4 kilometer till avgångsplatsen och några uppförsbackar.
Gammalt hus
Junior vill stanna och fotografera då morgonljuset är fotogeniskt enligt denne. Det går raskt att cykla biten fram till båthamnen.
Vid hamnen ligger det ett hotell och läget går inte att klaga på! Det är vacker utsikt över sjön. Några av hotellets gäster badar redan denna morgon.
Hotellet
Visst nappar det
Ser båten som ligger och väntar vid St Gilgen på andra sidan sjön. Teoretiskt kunde sällskapet åka därifrån, men aktuell tur ingår i paketresan.
St Gilgen
Båten kommer och det är lite folk på den samt det står redan några cyklar i salongen. Båten har bar men den är inte öppen ännu.
Båten
Kung i baren
Båtresan innebär ett annat perspektiv på resandet och det är intressant att observera bergen och de vackra husen med sjötomt som lyckliga ägare kommit över. Speciellt ett residens sticker ut.
Paddel
Sommarstuga
Junior knäpper många bilder, då det verkar vara rätt ljus och motiv denna morgon. Han har blivit lite av en fotokonstnär och vill hitta bilder som ingen annan tar. Det är enligt honom inget kul att ta exakt samma bild som vem som helst med vilken kamera som helst kan ta!
Vy från båthamnen
Når Ried och sällskapet är de enda som stiger av. Cyklar någon kilometer och når en dalstation för en berömd kugghjuls-järnväg – Schaffberg-bahn. Denna järnvägsbana byggdes på 1800-talet och det finns fortfarande 3 ursprungslog som skjutsar upp vagnarna. Ursprungsvagnarna drivs av kol och ånga, medan de moderna loken är diesellok.
Gamla loket
Sällskapet lyckas komma med ett tåg direkt, då det annars krävs bokning enligt speciella tider. Här vimlar det åter av Kineser och Koreaner.
Påstigning
Vägen upp går i gamla vagnar och ånglok. Det är fruktansvärt varmt i vagnarna. Tåget tuffar uppför i farter mellan 5 – 15 km i timmen. Bitvis är det 28% lutning!
Spåret
Vartefter tåget kommer högre så blir det succesivt lite svalare. Det finns några mötesplatser, då det är flera tågset som delar på denna bana. Järnvägen är enkelspårig.
Några vandrar ända nerifrån dalen upp till slutpunkten på 1783 meter. Det är en vandring på ca 1200 höjdmeter! Det finns också ett stopp en bit nedanför toppen för de som vill vandra, men endast ta några hundra meter stigning. Sitter mitt emot två Tyska tjejer som antar den senare utmaningen.
Når till slut toppstationen och här är det lite svalare väder, men definitivt inte kyligt. Det blir stökigt då alla skall fotografera utsikter vid den så kallade panorama-utsiktspunkten vid stationen. Här har man fin utsikt över Wolfgangsee och bakomliggande berg.
Mot stationen
Toppstationen
Vy 11
Vy 7
Vy 6
Vy 5
Vy 4
Vy 3
Vy 2
Vy 1
Loggar en Geocache i närheten och fortsätter upp till toppen. Det är en stigning på ca 75 meter.
Från toppen så blir utsikten ännu bättre och sällskapet får en översikt över de senaste dagarnas cykling. Ser ända till Weissenbach och fram till passet där sällskapet fick slita. Mycket vackert!
Vy14
Vy12
Hundkex
Vy10
Återvänder till Bergstationen för nedfärd enligt bokad tid. Det är ännu inte så många som åker ner, varför det blir bättre med plats. Dessa vagnar och lok är moderna, varför det är bättre komfort.
Moderna loket
Når dalstationen och det har strömmat till fler besökare, som köar för att komma ombord.
I dalen är det mycket varmt och svetten rinner utan att någon behöver göra något.
Fortsätter cyklingen till St Wolfgang, som är en intensiv turist-besökt stad. Det vimlar av flanörer bland de alla souvenir affärer som erbjuder det mesta. Det är trånga gator och sällskapet får köra försiktigt för att inte krocka med någon fotgängare. Mitt i detta myller kommer det också en och annan bil.
Pilgrimskyrkan
St Wolfgang
Staden ligger vackert vid sjön och skulle varit trivsam om det inte var för alla människor. Nu känns det bara jobbigt att trängas omkring. Stället skall som sagt besökas under icke högsäsong.
Hittar en väg ut bland gränderna och kommer på huvudvägen riktning Ischl. Det finns som tur är en cykelbana bredvid vägen. Det blir några kilometer intetsägande cykling och inga utsikter.
Viker av mot den sista staden innan dagens etappmål – Strobl. Etappmålet ligger mitt ute på vischan bredvid huvudvägen.
Tanken är att få en lunch och sällskapet parkerar cyklarna i en vacker park nära sjön. Bredvid finns en vacker terrass som erbjuder lunch. Går in på terrassen och konstaterar att alla bord är upptagna. Borden är för 4 personer och de flesta är ockuperade av endast en person och som ser mycket otillgänglig ut, när det gäller att eventuellt dela bord. Det är flera än sällskapet som går en lov för att hitta bord men utan framgång. All nya gäster går därifrån, för att hitta andra etablissemang.
Värdparet observerar hur Eurona försvinner och käbblar inbördes angående situationen. Undertecknad får åtminstone denna uppfattning och skulle gjort detsamma.
Flyget tar vara på alla stolar oavsett vem som sitter bredvid och det kanske även restaurangägare också skulle göra det?
Fortsätter vidare mot centrum i den stekande värmen.
Ser ett etablissemang med ett ledigt bord. Det är inte avdukat men chansar att allt skall ordna sig. Det är varmt trots att sällskapet kan sitta under ett parasoll.
Det är många gäster och ordrar avseende mat och dryck som hanteras. Funderar om detta kommer att ta tid. Sällskapet har inte bråttom då endast 7 kilometer återstår till etappmålet. Det är mera att det är mycket varmt och tyvärr så förstör denna eviga heta värme delvis semestrandet.
Sällskapet kanske dock har tur då nyheterna i Sverige meddelar att det är risk för 50 grader varmt i Portugal!
När sällskapet väl får chansen att beställa så går allt väldigt snabbt. Många av gästerna var i slutet av sin lunch och snart är restaurangen bara halvfull.
Maten går inte till historien, men den får duga som bukfylla.
Hör några bilister tuta och gräla, då den främre har stannat och parkerat på torget. En bakomvarande bilist menar på att denne skall flytta på sig, vilket den förstnämnde vägrar. Det är också lite konstigt då den bakomvarande kan passera den parkerade till vänster. Det är kanske värmen som gör bilisterna aggressiva.
Tycker allmänt att bilkörningen överlag och även i Sverige blivit aggressivare på senare år.
Sällskapet avslutar lunchen och tar en tur till stranden. Här försiggår olika aktiviteter, som en motorbåt som drar skärmflygare, luftmadrasser, etc. Man kan även få dykarkurser.
Strobl strand
Klippan
Sällskapet diskuterar om de skall bli kvar här och softa eller fortsätta till hotellet. Det blir fortsatt cykling för att komma i skugga vid hotellet.
Cyklingen går i en vacker dalgång med öppna fält samt ängar och solen steker hett.
I varma dalen
Efter lite tveksamheter i början kommer sällskapet på den led som leder till hotellet och senare imorgon Ischl.
Passerar ett ställe som heter Aigen och funderar om undertecknad sprungit orientering här, vid det absolut första besöket i Österrike för många år sedan.
Når hotellet som ser rätt propert ut, även om det har ett något lantligt läge. Trafiken brusar också hårt utanför på vägen.
Rummen visar sig vara rymliga och känns svala! Vet inte varför, men klagar inte.
Sällskapet beslutar sig för att softa några timmar i svalkan och det blir tid för blogg, fotohantering, korsord, läsning etc.
Imorgon skall det bli en längre tur och den är den sista för cyklingsdelen av denna resa. Efter detta fortsätter resan med vandringar.
Åter till start

Strobl – Bad Goisern

Dagens cykelåkning innehåller en båttur på sjön Traunsee, från Ebensee till Hoisn. Ebensee ligger ca 2,5 mil bort och båtturerna är inte så frekventa. För att hinna med en tur på förmiddagen, måste sällskapet starta en kvart tidigare än normalt.
Reskamraten är lite orolig för att hinna i tid då dennes kondition inte är den bästa.
Morgonen kryddas också med nyheterna från junior, som åkte iväg med cykel gårdagens kväll för att fotografera i solnedgången.
Denne låste upp vajerlåset på de gemensamma cyklarna och låste sedan de kvarvarande.
På morgonen får övriga sällskapet information att nyckeln till låset har förlorats under kvällsturen. Här står sällskapet med lite tidspress och låsta cyklar! Undertecknad ilsknar till rejält, men håller masken. Ibland är det bättre att tiga.
Problemet löste sig bra ändå. Hotellvärden tog fram en vinkelslip och på några sekunder var vajer-låset itu. Frukosten är också den påvraste hittills, varför tidplanen håller denna morgon. Tackar värden för hjälpen i denna situation.
Reflekterar också att låsta cyklar med vajerlås av enkelt slag ,inte förslår mot ambitiösa cykeltjuvar. De har nog också mobila vinkelslipar.
Första delen innebär några skarpa uppförsbackar, men som helhet går det successivt nedför till Ebensee.
Första delen fram till Ischl så är det samma vackra lantliga landskap som avslutningen under gårdagens etapp. Det är i sådana här landskap man vill cykla och inte utefter stora vägar.
I Ischl så är det många vägar som är enkelriktade. Cyklar får ofta köra mot körriktningen, men i detta fall så står det en barsk dam med ”polismössa” och skriker att cyklar måste ledas på aktuell enkelriktad gata.
Kör en annan väg för att passera staden fortare. Tänk vilket engagemang en del människor har.
Mellan Ischl och Ebensee är det en hårt trafikerad väg. Det finns en cykelbana men det är inte så trevligt att höra/se alla bilar passera i hög fart.
Det finns inget att se utefter vägen heller. Detta är en två mil lång transportsträcka.
På slutet blir det felkörningar på grund av missade ledskyltar. Får ta fram kartan för att hitta rätta vägen.
Till slut når sällskapet båthamnen och här är det en fantastisk utsikt över sjön Traunsee.
Båt väntan
Vy över sjön
Båthusen
Vind saknas
Hittar bänkar som ligger i skugga och väntar på att båten skall anlända. Sällskapet kom till hamnen med god tidsmarginal.
Brandkåren kommer körande och stannar precis bredvid. Brinner det? Nej, det är ungdomar så får en dag med brandkåren!
Det brinner
Utflykt
Det börjar närma sig avgång och ingen båt i sikte. Spanar efter en transportbåt enligt bilden på tidtabellen. Ser en gammal båt gå utefter motsatt sida av sjön, men den verkar vara på väg till annan landningsplats.
Precis innan den bortre delen av sjöänden, gör den gamla båten en stor gir och landar på den plats där sällskapet väntar. Detta är tydligen turbåten, trots att den inte ser ut enligt bilden.
Båten
Båten visar sig vara en gammal båt byggd i Holland 1928 och för kusttrafik. Den köptes till Österrike och började sin tjänst 1954. Det är en mysig gammal båt och det är intressant att höra den gamla motorn brumma på ett mycket hemtrevligt sätt.
Lämnar Attersee
Skepparen
Båtturen är den bästa delen på dagens cykeletapp. Det erbjuds jättefina utsikter och möjligheter till fotografering. Landskapet är storslaget, så det krävs bra foto-utrustning för att fånga detta på ett bra sätt.
Svansjön
Udden
Toppen 2
Toppen 1
Käk på gång
Hålan
Landar vid Hoist och sällskapet är de enda som kliver av båten.
Börjar trampa på den västra sidan av sjön och här är det ganska lugnt samt vackert område. Naturligtvis finns det biltrafik, men inte så mycket.
Blomvägg
Efter några kilometer når sällskapet södra delen av sjön och staden Gmunden. Tycker stadens namn låter Holländskt. Det är många turister i rörelse, men den värsta rushen har inte kommit igång än. Staden ser inte jättecharmig ut, men hamnområdet och stränderna verkar trevliga. Får cykla försiktigt för att inte krocka med fotgängare som flanerar i hamnen.
Turbåt
Den något svalare morgonen är ett minne blott. Nu steker solen för fullt och temperaturen har stigit till över 30 grader. Sällskapet stannar vid en strandservering och köper lite kall dryck. Dryckerna har turistpriser, på en strand med fin utsikt över slottet på ön!
Kyrkan på ön
Gamla vägen från havet
Kyrkan på ön 2
Kyrkan på ön 1
Drycken smakar bra och utsikten mot slottet på ön dokumenteras.
Fortsätter cyklingen på västra sidan av sjön på en väg med mycket trafik. Cyklar på en cykelbana vilket är bra men denna cykeltur är också ointressant. Till och med städerna som passeras serr tråkiga ut från landsidan. Altmunster passeras helt obemärkt och Traunkirchen likaså. Traunkirchen såg mycket vacker ut från sjösidan.
Slottet på ön
Sista biten innan återkomsten till Ebensee, erbjuder några spektakulära passager utefter den gamla vägen som gått på utsidan av bergsmassivet. Den nya vägen går i tunnlar genom berget.
Tunneln
Snöskydd
Gamla vägen
Säker
Lejon
Området är ståtligt med de stora bergen på sidorna av sjön.
Molnen
Toppen 3
Vid Ebensee har det blivit några cykelkilometer och sällskapet bestämmer sig för lunch. Det visar sig att staden inte verkar dra många turister och sällskapet hittar ett ledigt bord på första restaurangen som hittas. Maten är rejäl och smakar bra.
Det är stekhett och det är dags att cykla tillbaka till Ischl för återlämning av cyklar och att ersätta för det kapade låset.
Vägen tillbaka är utefter samma tråkiga intensiva bilväg och inga utsikter. Hittar dock en bättre samt rätt väg i början och slipper ca tre kilometer vägtrafik.
Kommer till stället där sällskapet tidigare tappade kontrollen och ser att en vägvisningsskylt missats. Junior såg den men eftersom ingen frågade så trodde han att andra hade kontrollen! Han är en ”blå” person!
Sällskapet gnetar på utefter den lite trista vägen och det är stekande hett. Når genomsvettiga turistbyrån och går in för att lämna åter cyklarna samt reglera cykellåset.
Turistbyråns representant är okunnig om värdet på låset och ringer ”han som har hand omet”. Denne meddelar att normalt kostar ett nytt lås 15 Euro men eftersom sällskapet var vänliga och meddelade händelsen, så blir priset 10 Euro. Tycker detta är billigt jämfört vad ett nytt skulle kosta att köpa i en affär. Gissar att byrån har leverantörspriser? Å andra sidan tog det sekunder att kapa låset och det var nog inte någon högra kvalité på detta.
Sällskapet hade delat upp sig och en medlem hade gått till affären för att ta ut pengar i bankomat samt köpa dricka. Upptäcker när allt är reglerat på turistbyrån, att ett tåg går till övernattningsstället inom 10 minuter. Reskamraten är omedveten om tidtabellen, hinner inte tillbaks och nästa tåg går om 50 minuter. Det var orutinerat att inte titta på tidtabellen innan.
Det blir 50 mycket svettiga minuter i väntan på tåget.
Tåget
Kommer på tåget och får åtminstone sitta i en tågvagn som har fungerande AC trots den extrema värmen. SJ, Ta kontakt med Österrikes järnvägsoperatör! Hörde att tågen står stilla i Sverige på grund av för varma vagnar!
Framme vid stationen som ligger utanför samhället Bad Goisern fullkomligt knockar värmen sällskapet. Hotellet ligger enligt turbeskrivningen 1 kilometer bort men avståndet är i verkligheten 1,8 kilometer. Vägen till hotellet är via en vandringsstig markerad på vägbeskrivningen och solen steker i ryggen ute på de öppna fälten.
Sällskapet når svettiga, törstiga och trötta hotellet som återigen ligger avskilt bredvid en stor och trafikerad väg!
Checkar in och här börjar lite positiva överraskningar. Rummen ligger på andra våningen och hotellvärden som är mycket vänlig meddelar att bagaget är uppburet på rummet! Skönt slippa kånka på de tunga väskorna uppför trapporna då även detta hotell-annex inte har hiss.
Rummen är rymliga och svala! De ligger också på bortsidan från vägen, så trafiken stör inte. En ytterligare överraskning är att hotellet har en pool!
Smilbanden har gått upp hos sällskapet som slänger sig i duschen för att tvätta av det mesta av dagens smuts och svett.
Glädjen blir dock kort – ca 10 minuter. Reskamraten och junior står i duschen och plötsligt tar vattnet slut! Kan detta vara sant?
Sällskapet väntar och som tur är kommer vattnet tillbaks efter 15 minuter. Dags att hoppa i poolen som håller lagom vattentemperatur – 25 grader. Känns mycket skönt at ligga i det något svalare vattnet.
Det blir en stunds slöande och senare kroppsvård för att avsluta dagen med middag. Middagen och serveringen är enkel. T.ex. får sällskapet beställa dryck utan att se drink-menyn. Maten är OK med undantag av förrätten. Det fanns två val och morotssalladen var beskriven på ett sätt som lockade. Denna var dock dagens nitlott och var rent ut sagt äcklig. Rivna morötter, en apelsinklyfta och något spad som inte kunde identifieras.
Övriga rätter var dock OK, men lite feta.
Dagen har varit lång och kvällen avslutas ganska raskt efter middagen. Junior åker inte ut och fotograferar solnedgångar, för det blir inte en bra sådan bland bergen. Ska man tro på detta?

Åter till start

Bad Goisern – Bad Goisern

Tanken var att sällskapet skulle övernatta i Hallstatt nästa natt, men alla hotellrum var bokade, varför det blir två nätter på detta hotell.
Hotellet känns OK så det ingen större förlust? Eller? Junior är besviken då han fått uppfattningen att Hallstatt är mycket fotogeniskt. Det finns en plats där fotografering tas mot staden och där tusentals bilder har tagits och publicerats. Denna vy över Hallstatt är klassisk.
Vandringen skall vara lätt och utan backar. Rutten har lagts om och vet inte varför.
Junior vill ta det lugnt denna morgon efter gårdagens längre cykeltur och resor. Övriga tycker att man skall nyttja de få minuter av svalka som morgonen erbjuder. Sällskapet kommer iväg till slut och färden startar via samma stig som gårdagen från järnvägsstationen.
Hortensia
Bergen ser mycket mäktiga och vackra ut i bakgrunden. Mycket vacker bakgrundsfond denna morgon.
Vy över fälten
Dyuvslag
Första biten är genom byn Au och sedan fortsätter leden via gator mot sjön Hallstätter see. Får trängas med både bilar och cyklister på denna bit av leden.
Skugga
Vägen blir dock mindre för att en bit längre fram övergå till någon kilometer vandringsstig.
Strandkanten
Husen utefter leden ligger i ett lugnt område och vissa har riktigt vackra trädgårdar.
Fossiller
Morgonnöjd
På båten
Träd ordning
Blomster
Spider
I fjärran hörs högtalare och en manlig röst berättar upphetsat om något. Junior får dåliga vibrationer när han hör någon skrika entusiastiskt i högtalare och på Tyska. Ingen nämnd och ingen glömd.
Det visar sig vara en simtävling och som senare visar sig att utövarna ska simma över hela sjön från nord till syd. Tror detta kan vara en ca 10 km simning! Simmarna startar i olika grupper och det är kanoter och stående paddlare överallt som bevakar utövarna.
Simmare
Det är fint att vandra utefter sjön och bergen på andra sidan sjön är vackra. Det är svårt att göra något vettigt med en vanlig kamera, men gör några försök. Vid några hus utefter leden finns det lite olika saker att dokumentera.
Den officiella vägen tar slut och övergår till stig. Det hindrar dock inte bilar att ta sig fram! Ser några parkerade på gräsmattor vid stugor som ligger bortom allfartsvägen.
Nu går leden mera i skugga vilket är mycket lindrigare än att gå i den stekande solen.
Når en mellanstation för simmarna där de måste gå upp på land ca 30 meter och sedan ned i vattnet igen. Detta är väl en koll för att se att dessa är vid god vigör.
Kontinuerligt så kommer Hallstatt fram mer och mer på andra sidan sjön och erbjuder fotograferingsvyer med sina berg i bakgrunden.
Skrapad
Vy över sjön
Kommer till en bit av leden där stranden är avstängd av privata fastighetsägare och leden går uppe i skogen. Cyklisterna har hänvisats till en väg som går ännu högre upp.
Bredvid sjön och leden går en järnväg och det susar förbi något tåg ibland.
Tåget
Det är lite mera upp och ner på denna del av leden. Reskamraten flåsar tungt då denne är känslig för backar.
Längre fram så går både cykel och vandringsled ihop och det blir en bit spektakulär vandring via hängbroar på sidan av en lodrätt bergsvägg.
Ur spår

Bron

Här finns också en varning att man går på egen risk då det händer att stenar rasar ner.
Strax efter broarna så ligger Hallstatt järnvägsstation. För att sedan komma in i staden så får man ta turbåten över sjön. Ett stort asiatiskt sällskap kliver av tåget och drar sina väskor mot båten. Området verkar som sagt populärt bland Koreaner och Kineser.
Reskamraten är trött men nobbar erbjudande om genvägen via båt till Hallstatt.
Turbåten
Kontinuerligt har sällskapet fått allt flera vyer över Hallstatt. Den har ett speciellt spetsigt kyrktorn som ger byn ett karakteristiskt utseende.
Sneddar över en udde och det blir några backar att forcera på vad som nu är mera bilväg än led. Dock finns inget att besöka på denna del varför inga bilar förekommer.
Nu är det stekhett och det börjar ta emot för reskamraten.
Sällskapet närmar sig Obertraun och det är hett. Här är det livat då en kommentator skriker entusiastiskt i en högtalare, när simmarna kommer i mål vid hamnen i staden.
Går förbi området som innehåller mycket kommers. Det roligaste är de som ligger utsträckta på britsar och får massage och/eller värme efter den långa simturen.
Återupplivning
Leden ändrar riktning och sällskapet är mycket exponerade för solen.
Trots uppmaningar har inte junior tagit med sig tillräckligt med dryck. Detta märks nu, men naturligtvis så bjuder ”päronen” på det som finns i ryggsäckarna.
Når bron över floden i sydänden av sjön och sällskapet tar en paus.
Sista biten går bredvid landsvägen till Hallstatt och är urtråkig. Sällskapet undrar varför byrån valt ett sådant här alternativ. Det måste finnas bättre leder att erbjuda?
Hallstatt visar sig vara ett kaos. Det finns inga utrymmen för bilar och det har etablerats parkeringar både ovan och under jord kilometer utanför orten.
Det finns några enstaka parkeringsplatser i den centrala delen och det är ett mycket aggressivt ”slagsmål” om dessa platser.
Hallstatt från fel håll
Hallstatt från fel håll 2
Det är mycket trångt i samhället och det fullkomligt vimlar av turister. Det finns en liten bussparkering i centrum och det väller in/ut besökare. Det är otroligt många asiater.
Byn
Stället skulle kunna vara charmfullt, men sällskapet ledsnar fort att trängas i denna röra. Det var kanske tur att sällskapet inte fick boende i Hallstatt. Det är nog så att större sällskap går före enskilda turister avseende bokningar och speciellt under högsäsong. Möter flera grupper asiater som antingen flanerar eller rullar sina stora väskor mot något hotell.
Vy vid hängbron
Vill komma snabbt härifrån, men junior är fast besluten att hitta platsen för den berömda fotovyn över Hallstatt. Det är det enda som drar till denna plats enligt denne.
Övriga väntar vid Hallstatt kyrka och låter denne gå vidare, då platsen ligger i andra änden från där sällskapet kom ifrån. Ingen vet om det är 200 eller 2000 meter till platsen.
Avståndet till platsen för fotografering visar sig vara endast 200 meter och junior återvänder ganska raskt. Det blev de eftertraktade bilderna, men dock inte i morgon eller kvällssol.
Har tittat i busstabellen och en buss går om ca 30 minuter tillbaka till startpunkten för dagens vandring.
Kommer till bussplatsen men hittar ingen busshållplats. Frågar en dam som sitter vid en informationskur och som pekar på rätt busshållplats. Hon meddelar tyvärr också att den tur som sällskapet ville ta, inte går på lördagar. Nästa tur går ytterligare 50 minuter framåt. Det är trist att vänta i värmen, även om sällskapet fåt en plats i skuggan under några träd.
Det vimlar av turister vid denna plats och oroas av att kanske alla skall med samma buss. Att inte få plats på bussen skulle vara förödande. Sällskapet vill bara komma härifrån.
Det finns inte heller tid för lunch och beslutet blir att ta en lunch där bussen stannar i byn Steeg-Au.
Bussen är försenad och blir orolig att även denna tur inte går på helgerna.
Bussen kommer till slut och det är inte så många som skall med. Många skall betala kontant, så det blir lite stressigt då det skall bli bussbyte vid nästa station.
Bussföraren kör som en biltjuv och det blir några tvära inbromsningar. Detta delvis beroende på busschauffören, men också att privatbilar slänger sig in framför, för att korsa vägen till en parkeringsplats eller överhuvudtaget bara korsa vägen. Det är en intensiv ström av bilar i båda riktningar på den lilla och smala vägen.
Det blir också tvära inbromsningar när chauffören satsar hårt i tvära kurvor med möten.
Når hållplatsen för byte och chauffören beordrar alla att lämna bussen.
Det står en annan buss och går till denna, men den visar sig inte vara rätt utan den går till annat ställe. Den rätta bussen kommer sedan precis efter sällskapets fråga.
Nästa busschaufför är betydligt mera sansad i sin körning. Anländer Steeg-Au och går en bit på vägen till första bästa matställe. Skyltarna lovar service hela dagen.
Det är nästan tomt i serveringen då det är eftermiddag och lunchrushen redan varit. Servitrisen verkar mycket ”olycklig” att behöva servera sällskapet. Förstår inte varför hon är så ohövlig.
Maten kommer dock fram fort och salladen är jättefin, medan huvudrätten är mera måttligt intressant.
Sista biten över fälten till hotellet är seg. Svagt uppför och stekhet sol.
Sällskapet duschar och tillbringar resten av eftermiddagen i poolen.
Ser ett ungt Slaviskt par där den manliga partnern måste vara dopad avseende testosteronet. Det blir väldigt mycket smekningar av de mest avancerade förslag. Flickvännen har ett förvånatvärt stort tålamod men till slut tröttnar hon och säger ifrån. Tycker de kunde gått upp på sitt rum och göra det som göras skall, så blev det slut med detta offentliga hånglande.
Imorgon lämnar sällskapet hotellet och åker tåget till dagens vändpunkt Obertraun och vandrar därifrån vidare inåt dalen.
Åter till start

Bad Goisern – Bad Aussee

Dags att lämna detta hotell som varit skapligt som helhet. Simbassängen gjorde mycket!
Dagens vandring ska vara ganska lagom lång, men det kommer vara hett idag (igen), så får se hur det går. Största risken är nog att reskamraten kroknar då förberedelserna varit usla.
Uppskattade dagens vandring till ca 13 km men det visade sig senare vara för lite.
Checkar ut och vandrar 1,8 km till tågstationen. Starten sker i Obertraun och har tågbiljett till orten. Vid stationen sitter redan två Koreanskor och väntar. Tycker det är friskt vågat att dessa är ute på ”vift” ensamma. Har en personlig upplevelse via jobbet att Koreanernas Engelska är urusel. Kanske är den yngre generationen mer språkkunniga, men dessa ser lite mera mogna ut.
Passerar ett VA-projekt och det kan konstateras att de gamla metallrören bör förnyas!
Dags byta rör
Fick en positiv upplevelse av tågen för någon dag sedan vilket ändrades något denna gång. Konduktören klev ut på perrongen och gormade att sällskapet snabbt skulle äntra tåget. Kändes som rena påhopp och skillnaden blev endast någon sekund. Tåget gick också i tid.
Tåget susar fram bredvid den väg/stig som vandrades igår.
Stannar vid station Hallstatt som ligger på andra sidan sjön för de som vill till staden. Det väller ut Asiater som fortsätter och köar för att komma över med turbåten till Hallstatt.
Ännu en massa turister som ska trängas och övernatta i den lilla staden.
Sällskapet fortsätter till nästa station – Obertraun. Kliver av tåget och vandrar genom staden och förbi sportanläggningarna. Ganska tråkig vandring till en början.
nedfall
Når slutligen den ”riktiga” leden som går utefter floden – Traun. Bitvis är floden ganska svag, men den ökar på ju längre upp man kommer.
Torrlagt
Leden går växelvis bredvid och en bit från floden. Vissa partier går inne i skogen och i skugga!
Trollforsen
Leden är grusväg varför det är mindre cyklister. Bekväma cyklister vill ha el-cykel och asfalt!
I skogen
Når en bro där det står att tillåten maxvikt är 500 kg! Konstaterar att sällskapet väger åtminstone 250 kg! Tre personer till och det blir ett stort plums?
Stilla flyter Traun
Leden fortsätter och det kommer någon backe. Det blir tungt för reskamraten. Förberedelserna är som sagt inte bra.
Gentiana
Solexponerad
Sällskapet når den lilla fäboden Kopperwinkelalm. Här håller man på att förbereda för senare utfodring av gäster. Grillen är på uppvärmning (Inget eldningsförbud här?!) och öl/dricka ligger på kylning i ett träkarl med vatten från bergen. Det senare ett enkelt kylskåp då vattnet uppifrån bergen är kallt!
Etablissemanget är inte klara för servering ännu och erbjudandet kommer för tidigt för sällskapet. Fortsätter vidare och ser en så kallad meandersjö som är helt torrlagd. Vem drog ur proppen? Misstänker på grund av torkan och värmen.
Meandersjö
En bit bort ligger en stenbumling ca 5 meter hög och 10 meter i omkrets. Den har rasat ner från berget! Ingen skada skedd, men den är en påminnelse att det inte är riskfritt i alperna.
Når landsvägen och skall precis vika in på leden och andra sidan vägen. Det står en skylt att Fahr-rad vägen är avstängd på grund av ras under vintern. Sällskapet läser att vandringsvägen inte är avstängd och fortsätter.
Efter en stund så dyker ett naturfenomen upp – Koppenbruller höhle – en jättelik grotta. Det finns möjlighet att gå en guidad rundtur, men ingen i sällskapet känner för att gå i underjorden. Fortsätter en bit på leden men där tar det tvärstopp. En skylt meddelar att leden är helt avstängd.
Hålan 1
Mot hålan
Det blir att vandra tillbaka till landsvägen och funderar om sällskapet måste gå landsvägen istället? Läser skylten mera noggrant och den har faktiskt en pil som pekar mot aktuell omväg ca 100 meter bort och på andra sidan floden! Tänk om sällskapet kunde läst noggrannare första gången!
Fortsätter in i den jättelika klyftan och första biten går i nordlig riktning. Det är ett öppet landskap i början och solen steker sällskapet bakifrån.
Tåg, flod, led
Svetten forsar och det svider i ögonen av solkräm kombinerat med svett. Någon kilometer längre fram blir det mera vandring i skog och skugga. I denna värme är skillnaden mycket stor.
Ny rutt
Leden övergår från slätvandring till mera småkuperat och vissa i resesällskapet flåsar tungt. Sällskapet har siktat in sig för en paus vid en lite stuga – Schutzhutte Koppental. Det går inte att nå ända dit i ett sträck utan reskamraten måste pusta ut vid en bänk.
Flod vandrare
Forsen
Efter en stund vila och vatten så kan sällskapet nå den lilla stugan. Värden är en stor entusiast och vill att besöksbok signeras och att sällskapet besöker hans utställning bakom huset. Han har också en bilderbok som visar hur det ser ut olika årstider vid stugan. Han har bl.a. bilder på när stugan är helt täckt med snö!
Beställer Gespritze och junior vinbärsdryck. Drycken innehåller en gnutta vin tillsammans med soda-vatten och den lilla mängden vin skapar en lite piggare känsla.
Stugan
Signerar gästboken och tömmer glasen för att gå vidare mod dagens mål, Bad Ausse. Första delen efter stugan går i stekande sol, men kommer snart in i skogen igen. Floden är mycket mera intensiv på denna del av leden. Hittar dock inga bra fotograferingsställen då det är en del skog mellan leden och floden. Det är också en brant kant som hindrar från att komma ner till flodkanten.
Brus
Når en hängbro och på andra sidan så slingrar leden uppåt och stigningen knäcker reskamraten.
Bron över Traun
Sista biten till hotellet går utefter en bilväg och det är ganska slätt, med några under normala omständigheter lätta stigningar. Ser en ganska intressant återanvändning av tomma drickaflaskor!
Återvinning

Reskamraten är helt slut. Undertecknad och junior är oroliga att hon inte alls skall orka till hotellet. Studerar kartan och väljer en rakare väg till hotellet, istället för utefter leden som är längre och innebär uppför sista biten.
Vy över fälten Aussee
’Sällskapet måste ta frekventa pauser och dricka vatten. Skjuter på reskamraten uppför de backar som finns utefter vägen.
Till slut efter mycket kämpande och viss oro så går det nedför mot hotellet. Junior börjar också tappa modet då denne har fått lågt blodsocker och har mindre tålamod. Det är svårt att uppskatta avstånden på kartan och dessa är på detta avsnitt längre än vad som uppskattas.
Viker till slut in på en liten väg som skall gå till hotellet. Vägen slutar vid en villatomt och hotellet som enligt kartan skall finnas här syns inte till!
Husägaren ser sällskapet och är mycket vänlig och låter sällskapet passera via tomten och ett litet grönområde. Når därmed baksidan på hotellet och hotellets park. Vägen till hotellet finns på andra sidan byggnaden. Sällskapet ser några bord som berättar att hotellet har uteservering. Klockan är mycket och det borde vara lunch för minst en timma sedan.
Menyn är mycket enkel och sällskapet beställer spagetti med köttfärssås. Servitrisen måste kolla med kocken om denna rätt finns hemma! Får till slut ett bekräftande att rätten kan serveras. Maten är något slags halvfabrikat, smakar ingenting och är nästan kall.
Hotellet är ett ungdoms- och familjehotell. Inser efter att ha hört och observerat andra gäster att det nog inte blir mycket sömn i natt.
Maten är ingen höjdare och får ont i magen senare.
Diskuterar morgondagens vandring som är den längsta – 25 km. Reskamraten säger ifrån och berättar att hon avser ta tåget till vandringens målplats – Ischl. Junior säger att det var bra att hon sade ifrån själv för annars hade han varit tvungen att förbjuda sin mamma att vandra denna troligen påfrestande etapp. Håller också med junior.
Det gäller att ladda ordentligt för morgondagen. Hoppas på några timmars sömn.
Det skall också bli intressant vad halvpensionens – tre rätters middag håller för klass på ett sådant här ställe?
Middagen visar sig vara en besvikelse. Det är ingen trerätters middag som serveras i lugn miljö. Det är en buffé som håller skolmatsalklass och i den varma skolmatsalen är det liv och rörelse. Några barnfamiljer har en mera lättsam attityd (semester?) angående sina barn, som skriker och springer omkring.
Detta ämne är mycket känsligt och kontroversiellt samt brukar skapa debatt och missämja. Barnfamiljer, kontra de som reser utan barn. Förståelsen från båda brukar vara noll. Sällskapet har två barn och hade aldrig låta dessa härja fritt i en matsal.
Maten håller inte hög klass och junior vägrar äta det mesta. Tycker det går att äta, men inte mycket mer. Äta måste man göra.
Detta hotell får absolut inga höga betyg.
Åter till start

Bad Aussee – Bad Ischl

Hade befarat en livlig natt, men det var kanske regnskuren på kvällen, som släckte alla ”party-gnistor”. Har sovit som en stock.
Vaknar tidigt och ligger och lurar. Plötsligt hörs en siren och undrar vad som händer. Det verkar dock vara lugnt och gissar att detta var en test.
Det är svalt på morgonen och kanske en rest från gårdagens skur. Dock är det utlovat mycket varmt väder.
Nästa stolle startar sin bil, flyttar den, lastar cyklar och med radion på högsta volym.
När denne är klar startar en annan stolle sin trimmer och fixar med gräset!
Är som tur är vaken, men platsen ger inget bra intryck. Tror att andra som haft en sen kväll störs mera?
Idag blir det bara junior och undertecknad som vandrar. Det blir för mycket för reskamraten. Hon tar tåget till Ischl istället.
Övriga får en tuff vandring på 2,5 mil. Hoppas att morgonsvalkan ska hålla i sig länge.
Frukosten får godkänt på detta hotell. Måste också medge att läget på hotellet erbjuder en fantastisk vacker panoramautsikt.
Sällskapet delar på sig och reskamraten går vidare till tågstationen och undertecknad samt junior börjar vandringen. Tågstationen visar sig ligga 3 kilometer utanför staden och får höra senare att reskamraten haft lite bekymmer att hitta.
Undertecknad hade spanat in en stig som går ned från hotellet och skulle innebära en genare väg till promenaden utefter floden.
Det visar sig att stigen tar slut efter 30 meter på ett fält, men undertecknad vandrar fräckt vidare över de säkert privata ängarna. Här i landet är man känsliga för ”inkräktare” på privat mark. Dock skjuter man inte inkräktare som i Amerika, men man brukar bli aggressiva.
Sällskapet når floden utan att bli upptäckta. Junior andas ut då han inte känner sig bekväm i sådana här situationer.
Det är lite svalt i någon halvtimme, men sedan stiger temperaturen snabbt. Den första milen är i stort sett bara uppför. Backarna varierar från ganska måttliga till något branta.
In i skuggan
Vandrar efter en promenadstig längs floden och leden konkurrerar med de privata boendena. Får växla sida då och då.
Traun 2
Ser en skylt som påpekar att cykelåkning på leden inte är tillåten. Möter strax en äldre dam som kommer på cykel från andra hållet! Tant-regler?
Floden erbjuder bitvis trevliga forsar, men annars händer inte så mycket.
Traun 1
I utkanten av Altaussee blir skyltningen otydlig och sällskapet hamnar på en felaktig rutt som går direkt mot centrum istället för utefter sjön.
Orten är ”känd” bl.a. för att vissa scener i senaste Bond-filmen spelades in här.
Orten i sig, ger inga intressanta intryck och sällskapet fortsätter vidare utefter floden på andra sidan centrum. Skyltningen är otydlig, men undertecknad litar på kartläsningsförmågan. Snart kommer också en skylt som meddelar att leden A2 går här och den är den riktiga.
Den blir mera frekventa stigningar på detta avsnitt av leden.
In i skogen
Kommer till ett ängsområde där det finns lite stugor och området är mycket lantligt. Ser en dam som sitter och dricker morgonkaffe på sin veranda. Trevligt sätt att tillbringa en morgon!
Vid nästa stuga sitter en kvinna och fyra barn. Kvinnan meddelar att deras hund är ofarlig. Ser en hund som ligger och slöar en bit bort och den ”farliga” hunden orkar bara slött lyfta på huvudet och ge några skall för att markera att den finns! Så var det med denna ”best”!
Bergen
Kommer fram till ett ängsområde där leden är smal och på båda sidor finns det elstängsel. Vet inte om detta är för att hålla kreaturen i schack eller vandrare borta från privat mark.
Längre fram kommer dock ett hjorthägn och då känns stängslet mera relevant. Hjortarna blir lite oroliga när sällskapet passerar.
Hjorthagen
Ängen
Över ängen
Fortsätter en bit genom skogen och når den lilla skidorten Ramsau. Här finns det två skidnedfarter och det är säkert mera ”röj” på vintern. Idag är det stendött på denna ort.
Nästa äng
Fortsätter via ängar till nästa värdshus/by – Bla Alm. Nackdelen att gå på ängar där det finns/funnits kreatur, är att det vimlar av bromsar. Dessa är påpassliga, hittar en bit naket skinn och hugger direkt. Sällskapet lyckas slå ihjäl de som försöker.
Vid Bla Alm värdshus står 4 cyklister och spanar om det finns någon servering. Sällskapet undersöker också, men det verkar stängt. Fortsätter vidare över ängarna tills leden böjer av vid en ås och ändrar riktning från norrgående till väster.
Trots detta så verkar solen ända komma åt sällskapet i ryggen!
Den högsta punkten skall enligt det topografiska schemat vara vid 13 km och därifrån nedåt. Nu börjar det slutta brant nedåt vid 10,5 kilometer. Sällskapet funderar om det blir en rejäl stigning längre fram upp till 13 km. Det visar sig att schemat åter är fel och inga stigningar återstår denna dag. Det går antingen plant eller successivt nedför.
På väg
Här i den första delen av dalen är det vackert med dramatiska klippväggar på sidorna. Floden är en rännil här men tar sig vartefter det går nedför.
Berg utsikt
Nedför
Klippan
Det är vackert en bit men efter Rettenbachalm blir det en ganska trist grusväg och inga vyer. Vid den lilla hussamling i Rettenbachalm så är det det ett ängsområde som ser trevligt ut och ett avbrott när det gäller den i övrigt lite trista omgivningen.
Mot almen
Orten har till och med två serveringar. Den första är stängd medan den andra är öppen. Frågar junior om denne vill ha något att äta eller dricka men denne menar att han vill klara av skiten så snabbt som möjligt!
Det är bra att något motiverar att vandra i 30 grader och fullt solsken!
Gäster kan nå denna ”Alm” med bil från andra hållet.
Fortsätter vandrandet på en lång och tråkig grusväg. På vissa avsnitt har delar av vägen försvunnit när det regnat och det kommer säkert att försvinna mer vid nästa skur. Ser inget som binder vägen utan det är lätt att spola bort delar av denna.
Möter bilar regelbundet på väg uppför och alla är hänsynsfulla utom en som gasar på och det dammar rejält. Snorunge!
Cyklister kommer susande nedför och möter någon enstaka vandrare.
På sträckan händer absolut ingenting och det finns ingenting att se.
Till slut dyker det upp en skylt som meddelar att sällskapet nått staden Ischl. Nu kan en mera detaljerad men schematisk karta användas. Gör en litet fel när en tvärgata inte vill visa sig, men det blir endast 30 meter längre väg.
Når den sista stigen mot det hägrande målet vid turistbyrån och där sällskapets bil står parkerad. Ser ett vackert hus med torn och tinnar. Husets ägare har satsat på solpaneler och det känns lite som helgerån att ha dessa på taket på ett så vackert hus.
Huset
Korsar en bro och når målet.
Ringer reskamraten och som vanligt inte svarar, då hon inte hör signalen. Hon svarar efter några ytterligare försök.
Kastar in allt onödigt i bilen och möter reskamraten vid teaterparken. Hon sitter och har det bra i skuggan under ett träd och läser. Berättar också om sitt sökande efter tågstationen. Tåget blev också försenat på grund av mängden av Asiater som skulle på/av/betala!
Sällskapet tar en lunch på K.U.K. restaurangen! Välkommen in stod det också vid entrén!
Hemmastadd
Resten av dagen ägnas åt ompackning, flytta bil, lasta bil, växla pengar, besöka sportbutik och njuta av Italiensk glass/kaffe på en servering.
Det blir lugnt ett tag inför kvällens middag.
Tyvärr har hotellet ett gratis men värdelöst internet. Hör flera gäster klaga. Man har också satsat på billig arbetskraft och det märks vid middagen. Två unga ynglingar troligen från andra länder är ytterst valhänta och förstår ingen Engelska.
Middagen smakade ok, men i övrigt var det taffligt.
Det är för många upp och ner på denna ort, resa, upplägg, etc.
Åter till start

Ischl – Leipzig

Bävar igen inför bilkörningen till Leipzig. Den var påfrestande på vägen till resmålet och med mycket trafik, köer och vägarbeten. Hotellet i Leipzig är också rent ut sagt kasst. Grämer att detta inte kollades bättre innan.
Natten har varit varm och störande trafik har ekat mellan husväggarna. På morgonen så kommer sopbilen och skramlar tidigt.
Det känns skönt att lämna detta hotell som varit varmt och störigt. Internet fungerar fortfarande inte.
Kommer iväg hyfsat tidigt och det är lite trafik på länsvägen ner från bergen till motorvägen. Motorvägen Salzburg – München och passage via München brukar innebära mycket tät trafik.
Kommer ner på motorvägen och det flyter på bra till en början. Efter någon mil blir det stopp men detta löses upp rätt så snabbt. Ser inte orsaken.
Vid Rosenheim så kommer motorvägen från Innsbruck och går ihop med den från Salzburg. Här tätnar trafiken väldigt mycket och det blir tvärstopp. Bilarna kryper fram och är orolig att det skall bli så hela vägen fram till München.
Det kommer en förklaring längre fram och snigelfarten beror på att en husvagn har vält i vänsterfilen som är avstängd vid olycksplatsen.
Vilket sätt att uppleva sin semester. Husvagnen ligger på taket och personliga saker ligger utspridda på vägen. Hoppas det inte skett några personskador.
Efter att passerat olycksplatsen flyter resten av bilfärden på väldigt bra. Detta gäller även passagen vid München. Blir irriterad på bilens GPS återigen då den vill att sällskapet skall köra genom centrum! Detta trots att inställningarna är ”snabbaste vägen”.
Stora delar av dagens bilkörning går genom Östra Tyskland och trafiken glesnar mer och mer. Det går att köra undan bra. Några mil innan Leipzig blir det något mera anslutande trafik.
Första stopp är ett köpcenter för att få lite svalka. Köpcenter brukar ha bra kapacitet när det gäller AC. Det är svalare men inte behagligt. Det är för varmt och taket har en massa glasrutor. Det är 37 grader varmt i Leipzig.
Äter och handlar lite för att sedan åka till hotellet. Rummet är som en bastu. Det finns två fläktar som kan skapa en illusion av svalka men dessa räcker inte till.
Passade på att tanka och konstaterade att bilen dragit under litern/mil trots körning i hög hastighet på Autobahn. Förvånad att så är fallet, men misstänker att dieseln har bättre effekt i mellaneuropa? Någon som vet?
Alla i sällskapet våndas i värmen.
Junior slocknar och är trött efter semesterns ansträngningar. Han blev bra på bild!
Jobbig semester
Sticker ut och springer en bit för att röra på kroppen. Värmen är vidrig.
Middagen blir på samma trevliga ställe som förra gången. Bra mat och service.
Tyvärr så är det getinginvasion och junior blir galen. Han fick flera stick av jordgetingar, när han sprang orientering fem-dagars förra veckan. Ser att gäster i ett grannbord har det ännu värre då där det surrar av många getingar, jämfört med de enstaka som junior tampas med.
Återvänder till rummet och det är varmt. Natten blir het.
Åter till start

Leipzig – Rostock

Det är lite svalt på rummet på morgonen. När solen går upp över hustaken så når den in genom hotellfönstren och det blir snabbt hett.
Går ner till frukostmatsalen och buffen verkar lite utplockad av tidigare gäster. Efter en stund så fyller en ur personalen på med lite mer av det som saknas.
Värmen stiger snabbt också i matsalen. Det finns ingen anledning att stanna kvar på detta ställe så sällskapet checkar ut och beger sig vidare mot Rostock. Åter så får sällskapet dålig och omständlig vägvisning ut ur staden av bilens GPS.
Trafiken är inte så intensiv denna dag. Fastnar bara i två köer. Den ena går relativt snabbt och den andra blev ca en kvart. Den senare uppstod när tre filer blev en, på grund av en bro-reparation.
Det är lite tätare trafik runt Berlin och efter detta ett tre mil långt vägarbete. Efter vägarbetet så flyter det på bra ända fram till Rostock. Tar en alternativ väg för att nå affären Kaufhof, för inköp av ”souvenirer”. Var här förra året och åt en av den mest vidrigaste lunchen någonsin. Bratwurst, surkål, potatis och en äcklig sås. Det blir inte samma misstag denna gång!
Det finns ”souvenirer” för alla i sällskapets tycke och smak. Bilen blir lite tyngre och sällskapet får lära sig att utnyttja alla mindre skrymslen för att få plats med nytillskotten.
Åker vidare till parkeringen vid hotellet. Drar direkt ut på lunch och hittar ett ställe under parasoll. Dock är värmen ändå stark och svetten rinner trots skugga.
Kollar bilens status via telefon och appen meddelar att den är olåst. Junior är vänlig och springer och kollar. Ingenting är öppet och tjänsten i telefonen visar återigen fel status på bilens dörrar. Det blir samma sak senare under dagen. Det är bra med finesser ända tills de inte fungerar på grund av slitage, etc.
Försöker checka in på hotellet kl 14:40, men får besked att rummet inte är klar. Hör att det är fler som väntar. Förra gången mötes undertecknad av en fantastisk serviceinriktad dam i receptionen. Denna gång står ”snorkfröken” där. Känns inget vidare. Får besked att rummet är klart 15:00 vilket stämmer.
Sällskapet äntrar rummet och får uppleva AC för första gången denna semester! Känns underbart att vistas i en miljö där man inte ständigt svettas.
Ingen är speciellt intresserad av att dra på stan och titta i affärer utan alla njuter av svalkan med någon bok. Denna semester har uppmuntrat till mycket inne-aktiviteter.
Undertecknad byter om och springer en sväng i staden för att röra på kroppen.
Lunchen var mycket mättande för alla och kombinationen med hetta, samt mycket vatten, medför att ingen har större aptit för en middag.
Middagen blir enkel. Senare på kvällen far junior ut på stan och hamnen, för att hitta bra foto-vyer.
Tittar på friidrotts-EM och tycker synd om Ståhl som bommade guldet i näst sista kastet.
Åter till start

Rostock – Hem

Morgonen blir lite tidigare än normal. Vill komma med färjan klockan nio och även hinna med frukosten. Frukosten är ett riktigt ”kap” – 18 Euro per person! Det gäller att vräka i sig mycket för att få valuta för pengarna. Frukosten och servicen håller hög klass.
Känns lite kul att avsluta på ett lite mer komfortabelt hotell sista natten.
Åker vidare till färjeläget och fastnar inte i bilköer denna gång.
I hamnen pågår någon sorts polisaktivitet, Några polis-piketer åker omkring och verkar leta efter något. En helikopter flyger också runt och spanar i hamnen. Ser en långtradare som tas bort från kön och ställs åt sidan. Det sker ingen aktivitet medan det finns bilar och passagerare i hamnen. Genomgången blir väl efter färjan avgått?
Färjan är inte full utan det finns gott om plats.
Når Gedser och kommer av snabbt. I tullen blir det tvärstopp då en hund kommer och nosar på alla bilarna. Det kollas också pass etc. för någon bil framför. Är ändå en av de första bilarna som passerar. Junior får köra som omväxling. Denne kör bättre än undertecknad.
Ett stopp vid Fisk och Vilt vid Skåneporten. Ett kö-stopp nära Gränna och en långsam hästtransport på slutet. Annars inga problem och är hemma igen 19:00 på kvällen.
Har funderat på resan och känner nog att det är mycket som kan ändras.
• Åk inte till någon ort under högsäsong. Absolut inte denna ort
• Området var mera för cyklister och inte vandring. Vandringarna är inte så natursköna även om det finns trevliga inslag
• Boendet var inget vidare som helhet. Boka själv och kolla noggrant
• Österrikisk mat är inte någon höjdare
• Köpte kunskap/paket men kunde gjort detta bättre själv med lite efterforskning
• Vår valuta har försämrats jämfört utlandet
En kort sammanfattning och så är denna semester slut.
Åter till start