Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
Dag 6
Dag 7
Dag 8
Dag 9

Dag 1 – Eskilstuna till Perth

Lämnar Sverige och tycker det ska bli skönt att slippa värmen. Temperaturen är alldeles för hög, över 30 grader. Det går inte att vara ute.
Har haft uteaktiviteter veckan som gått och under de dagar som det varit varmt, blev det riktigt jobbigt.
Grabben skall på bilsemester så han får låna företagsbilen. Sällskapet åker till Arlanda i den privata bilen. I den privata finns en knapp som det står A/C, på men den är bara symbolisk i denna värme.
Som vanligt är det bilförare som inte har bråttom och kör 20 kilometer under hastighetsbegränsningen. Vägen är kurvig och det är omöjligt att köra om med den privata bilen, som inte har så mycket ”muskler”.
Når dock Arlanda som planerat, då tiden hade utökats på grund av bilbytet.
Det är bastu på parkeringen, i parkeringsbussen, i terminalen och det blir äntligen lite svalare på andra sidan säkerhetskontrollen.
Reskamraten håller på att sumpa sitt boardingkort i säkerhetskontrollen. Kortet är centimeter från att åka ner i rullbandet. Tur att det inte var undertecknad!
Kan äntligen Koppla av på andra sidan. Det blir en extra passkontroll, då destinationen är Skottland. Detta trots att Britterna är med i EU.
Sitter ner och käkar lite dumplings. De har en food-truck vid gaterna. Lite annorlunda koncept.
Ombordstigningen går bra och planet lämnar gaten nästan i tid.
Framför undertecknad sitter en son med sina föräldrar och denne verkar mycket bortskämd. Han får fara omkring som en osalig ande och är mycket störande. Föräldrarna verkar ha gett upp?
Planet anländer till destinationen Edinburgh i tid. Landningen är förfärlig och planet dunsar ner. Flygplatsen är sunkig och landningsbanan är mycket ojämn. Det guppar hela tiden som planet bromsar in.
Terminalbyggnaden är gammal, sliten och mycket trist.
En affisch meddelar lite väl pretentiöst att flygplatsen är ingången till Skottland från resten av världen!
Vid undertecknads senaste besök på flygplatsen och i tjänsten, sattes rekord i att vänta på bagage. Idag är det inga andra passagerare än planet från Stockholm och allt flyter på raskt.
En bit bort ligger biluthyrningen och här är det tomt. Vid sällskapets första besök i Skottland var det ett enda kaos. Nyttjar alltid samma biluthyrningsföretag numera, efter ett antal nitar tidigare. Har blivit guld-kund och detta innebär en helt annan service. Får bilen raskt då alla papper redan är ordnade. Sällskapet skiner som solar när färden går vidare i bil mot Perth. Fick både automatväxel och GPS vid detta tillfälle!
Vädret är uselt och alla i sällskapet ler! Vid avresan hemifrån var det över trettio grader och obehagligt svettigt. Här är det 16 grader, regnskurar och mycket mörkt men svalt!
Alla är nöjda att slippa värmen!
Dottern har koll på vägvisningen till hotellet via telefonen. Det går bra att köra på vänster sida utan några missöden. Har lite svårt att hålla rätt position i filen, då ratten är på höger sida och det blir ovant. Bilen har som tur vingelvarning och den piper ibland.
Det tar mindre än en timme att nå hotellet utanför Perth. Hotellet är som vanligt här i Skottland. Gammalt och rustikt, men ändå trevligt. Receptionisten är trevlig och sällskapet är framme innan 22:00 lokal tid.
Det blir ett kort besök i restaurangen för lite dricka, innan det är dags för John Blund.
Imorgon börjar tävlingen som bara undertecknad deltar i. Dottern skall eventuellt springa någon direktanmälan.
Åter till start

Dag 2 – Perth – Auchingarrich Etapp 1

Vaknar alldeles för tidigt. Kroppen har blivit orolig under förra veckans tävlande i Sverige och vet inte när det skall sovas. Hoppas att hitta rytmen igen, för att vila på rätt sätt mellan etapperna.
Fick en lårkaka förra torsdagen och har haft svårt att gå/springa. Hoppas den släpper idag, så det går att springa normalt. Är också sliten efter förra veckans tävlingar, men det blir att bita ihop.
Frukosten är som vanligt – mycket! Beställer en varm Skotsk frukost till bufféutbudet. Det är extra allt! Ingen kan svälta med sådan frukost. Frågan är om man orkar äta en lunch efter denna frukost?
Personalen är trevlig och speciellt en som visar sig ha bott i Göteborg. Han har farit runt som trubadur i sitt tidigare liv och har en före detta fru samt dotter i Sverige. Han kan lite Svenska och tycker det är jättekul att få prata lite med sällskapet.
Som trubadur har han även sjungit några låtar av Fred Åkerström och Svensk text. Han ger ett smakprov och det är hyfsad Svenska och han kan även sjunga!
Miljön känns trevlig på detta hotell. Ända negativa var röjet utanför sällskapets rumsfönster. Gästerna höll på långt inpå natten.
Vädret är mulet men uppehåll. Prognosen är regn hela veckan! Får se hur det blir?
Det är lite osäkert att köra på vänster sida och måste ha full koncentration hela tiden. Det är bara ca 30 km till dagens etapp.
Vägarna blir mindre och mindre när sällskapet närmar sig dagens parkering.
Denna etapp har tyvärr inte parkering i anslutning till målplatsen och måste gå 2,7 km från/till parkeringen. Detta som bonus till springandet. Sedan blir det även en promenad till starten.

Det känns lite mer avslappnat på denna tävling jämfört Sverige. Speakern försöker hålla liv i stämningen med flera ”one-liners”.

Dags för start och det går uppför till starterna. Ser vid starten att det fortfarande finns höjd kvar att bestiga.
Dags för start och det bär rakt uppför till första kontrollen. Hittar ett säkert vägval och klipper kontrollen direkt. Till tvåan bär det nedför och sedan upp igen. Den går också bra. 3:an bommas då det är mer eller mindre omöjligt att tyda vad som är markerat grönt (tät skog) och vit (vanlig skog) på kartan.
Tappar helt kontrollen och det blir en miss på ca 4 minuter. Skärper till orienteringen och 4 – 7 går bra. Är mest imponerad av orienteringen till 6:an som är svår. Passerar en blöt mosse och fastnar nästan. En bred bäck måste också passeras och blir både blöt och full av dy. Doppar kartan i dyn och måste kontinuerligt torka av den för att se något.
De gröna skogsområdena är kolsvarta och skulle behöva pannlampa, fast det är mitt på dagen. Detta är en av orsakerna att 8:an missas lite. Vid 9:an är det återigen svårt att skilja på grön/vit skog och gör någon minut miss.
10:an är mycket svår och försöker få en säker utgångspunkt från en stenmur. Det går helt åt h-e och missar ca 10 minuter. Har inte minsta aning var i terrängen som undertecknad vistas och snubblar mer eller mindre på kontrollen.
Motivationen får en rejäl törn men lyckas undvika mer missar. Misstagen har dock kostat mycket och kommer i mål på en blygsam tid.
Kan bara skryta över en utmärkelse på målspurten. Övriga i sällskapet rankar undertecknad som den näst leriga gubben. Är täckt av lera från topp till tå. På utländska tävlingar finns det aldrig duschar och får ”kapsla in” den leriga kroppen i en heltäckande träningsoverall. Dusch och tvätt får genomföras på hotellet.
Kläderna är helt omöjliga att få rena och det blir också jobb med att städa badrummet så att man slipper skämmas när städerskan anländer. Måste även tvätta kartan för att se något efteråt för lite analys. Kartpappret är behandlat på något sätt för att klara väta utan plastficka.
Hade en sen starttid denna dag och det blir ingen ordning med lunchen. Det blir en sen lunch som består av afternoon tea. Teet serveras med ett rejält tre våningars fat med scones, kakor och smörgås snittar.
I morgon blir det ännu värre då starttiden är 13:55.
Är trött efter gårdagens resa, lite orolig sömn och dagens fysiska övningar.
Hoppas på bättre prestationer imorgon.
Åter till start

Dag 3 – Perth – Edinchip Etapp 2

Det blir en lång morgon då dottern har en lång skönhetssömn och undertecknad vaknar 06:00.
Blir lite tråkigt att vänta, men hon kanske behöver sova ikapp? Hon stördes av förra nattens röj utanför fönstret.
Startar bland de sista idag, strax innan 14:00. Detta är en dålig tid avseende planering dagen och lunch.
Köper lunchpaket av hotellet så att var och en kan äta när det passar. Paketen hade ett högt pris för det blygsamma innehållet.
Dottern skall också springa denna dag i en öppen klass.
Tävlingen går i kanten av Loch Lomond nationalpark vi Edinchip.
Vägen till tävlingsplatsen är vacker då den går djupare in i en dalgång. Sista biten erbjuds också några vackra vyer över sjön Loch Earn.
Det är lite klarare väder idag och får chansen att se flera vackra stenhus utefter vägen. Några har också riktigt vackra trädgårdar. Britterna är duktiga när det gäller att skapa hängande blomkorgar och årets färg verkar vara aprikosfärgade begonior. De är fantastiskt vackra i kombination med andra färger i korgarna.
Byarna som passeras är små och trånga. Tar på nerverna att lirka fram bilen på smala gator där andra bilar står parkerade samt mötande trafik.
Dottern gör några häftiga inandningar men resan går utan missöden.
Parkeringen är precis bredvid tävlingscentrum och slipper samma vandring som igår. Tyvärr är målplatsen istället 1,8 km från tävlingscentrum. Så det blir ändå att gå 1,8 km till start samt sedan 1,8 km från målet till tävlingscentrum.
Låren känns som klubbor idag och har inga förhoppningar om framskjutna placeringar.
Dottern sticker iväg före, för sina utmaningar och undertecknad sitter och häckar i två timmar inför dagens start. På alla etapper måste bilåkande vara senast 12:00 på parkeringen och man får lämna senast 12:30. Vägarna är smala och det skulle bli kaos annars.
Lufsar iväg till starten och bjuds på en av de bästa utsikterna vid en orienteringsstart hittills. Vid starten så är det en vacker utsikt över tidigare nämnda sjö.
Det är äntligen dags för start och det går svagt uppför till första kontrollen. Det går mycket tungt att springa och till andra fortsätter det brantare uppför. Orienteringen är lätt i början och det går direkt på till och med kontroll 6.
På vägen till kontroll 7 så tappar undertecknad kontrollen och läser av fel stig på kartan. Ser efteråt hur otroligt dumt detta är.
Kommer till slut underfund med var undertecknad är ungefär och lufsar vidare uppför till kontroll 7. Kontrollen är svår att ta från detta håll och har ingen säker utgångspunkt till själva kontrollpunkten.
Hittar den lyckligtvis nästan direkt.
Självförtroendet dalar och med detta den lilla energi som finns kvar.
Nästa sträcka kan springas fort med ett stängsel till höger och en stenmur som skall fånga upp. Ser ingen djävla stenmur och känner att den borde ha dykt upp. Ser senare att stenmuren har några meter öppning och har lyckats passerat just genom denna och då inte observerat denna.
Är mycket osäker avseende exakt position och vill fånga en stig som finns på sluttningen. Det är omöjligt att se olika objekt här i Skottland då det växer hög undervegetation nästan överallt. Ormbunkarna som växer i täta bestånd är ofta manshöga.
Efter visst springande hit och dit lyckas undertecknad få kontroll på kartläsningen och kontrollen kan nås. Här försvinner ytterligare minuter, kraft och självkänsla.
Det blir inga fler missar, men det är otroligt tunglöpt i den våta och kuperade terrängen. Det är snigelfart in till målet.
Stämplar till slut helt utmattad vid målet och känner en viss vånda att behöva gå ytterligare 1,8 km till tävlingscentrum.
På vägen till start/mål så bor en fastighetsägare som inte gillar att orienterare går på en grusväg som går förbi hans hus. Det är avspärrat och en skylt meddelar att inga orienterare önskas passera.
Detta innebär en omväg i terrängen istället för att gå på en grusväg.
Undrar hur farliga vi orienterare är?
Vaskar av kroppen med medhavt vatten och byter om vid tävlingscentrum. Äter den påvra matsäcken och det blir en sen lunch nästan klockan 15:00 på eftermiddagen.
Tur att undertecknad ätit Full Scottish breakfast på morgonen.
Dottern har tagit sig runt sin bana, men också upplevt den Skotska terrängen som utmanande. Hon har mest gått idag då det varit för tungt att springa för henne.
Kläderna är åter helskitiga och det blir att försöka skrubba och få bort den mesta leran på hotellrummet.
Det blir en del pyssel då man också vill göra rent efter sig i badrummet.
Tävlingen börjar kännas avslagen då formen är usel och orienteringen stämmer dåligt.
Imorgon blir det ett nytt försök och hoppet är väl det sista som försvinner hos människan?
Åter till start

Dag 4 – Perth – Dundurn Etapp 3

Dagens etapp går vid den hitre änden av sjön Loch Earn. Startar nästan först och det blir tidig avfärd till tävlingen.
Dottern har träningsvärk i hela kroppen efter gårdagens premiär i Skottland.
Når tävlingsplatsen som en av de första bilarna och omgivningen är fantastisk. Solen lyser för första gången denna vecka och det är en fantastisk utsikt mot bergen som omger dalen.



Nackdelen är att de omgivande höjderna skall till viss del forceras uppför.
Det är medeldistans idag, men det visar sig bli lika jobbigt.
Terrängen är rent ut sagt för djävlig!
Det är kuperat, blött, nedfallna träd, halt och sank terräng även där det enligt kartan inte ska vara dålig terräng. I de mjuka områdena sjunker undertecknad ner till knäna och det är som att pulsa i djup snö.
Orienteringen går uselt efter en bra start. Missar 3 kontroller mycket grovt och måste till och med fråga vart undertecknad är!
Krafterna och självförtroendet ryker all världens väg.
Det var en utmanande bana, men tyvärr så var terrängen inget vidare. Känns rätt så avslaget på målspurten trots ”massornas vrålande”.

Sällskapet får stanna en längre tid på tävlingsplatsen då ingen bil får lämna före 12:30.
Testar utbudet från tävlingsplatsens serveringar, men det är väl inga kulinariska höjdare. Det blir hamburgare med Pommes Frites.
Denna dag så finns det utrymme att göra lite annat på eftermiddagen, så sällskapet beslutar sig för ett besök på ett Whiskey destilleri i Crieff. Detta är ett av Skottlands äldsta lagliga destilleri. Det fanns ett antal olagliga sedan tidigare.
Destilleriet heter Glennturret och göra Whiskey med samma namn. Det är kanske mest känd för att erbjuda Famous Grouse Whiskey. Den senare är en blandning av lite olika skvättar från flera destillerier och den först nämnda verkar inte säljas i butiker?


Undertecknad hade helst velat inta ryggläge men håller god min och deltar i rundturen på två timmar. Det är mycket information och på Skotsk dialekt varför det är svårt att förstå.
Byggnaden och mycket av anläggningen är gammalt men fungerar. T.ex. har de en maskin från Leeds som är 140 år gammal och fungerar utmärkt fortfarande.
Processen i sig är ganska enkel, men det måste ligga en hel del erfarenhet bakom för att få till rätt smaker på Whiskeyn.
Det var intressant att lukta på ektunnorna, som består av olika sorters virke. Beroende på träslag så blir det olika smaker/dofter. Det är intressant också att se hur mycket färgen på Whiskey förändras beroende på lagringstid.
I detta destilleri har det funnits en mycket berömd katt – Towser. Towser har levt i 24 år på anläggningen och har under denna tid fångat 28.899 råttor, vilket sägs vara inofficiellt världsrekord. Katten har också fått en staty utanför fabriken.

Dagens katter – Glenn och Turret – har mindre jobb idag då råttorna inte är lika frekventa. Träffar en av dessa och är som alla katter mycket kelsjuka.

Rundturen avslutas med provsmakning av två Whiskeysorter och en undervisning hur den skall drickas för att få ut det mesta av smaken.

Chaufförer får den serverad i små plastburkar för senare avsmakning.
Det sista stoppet blir i fabrikens butik som av en händelse säljer Whiskey och andra turistartiklar. Sällskapet köper en av Glennturret sorterna som lagrats i Cherry Ek. Den tunnan luktade godast och smaken var även god enligt de som fick smaka.
Återvänder till hotellet och slipper köra den smala vägen till etappernas 1 -3 något mera.
Imorgon är det vilodag och då får det bli andra aktiviteter.
Middag på hotellet får bli lagom avslutning.
Maten höll hyfsad klass men var något för dyr. Servicen som tillhandahölls av överambitiösa unga flickor blev pinsam. Det märks att erfarenhet och timing är viktig inom serviceyrket.
Åter till start

Dag 5 – Vilodag och turistande i Perth

Idag är det vilodag inför de sista 3 etapperna på tävlingen. Sällskapet får sovmorgon och detta skulle vara bra om det inte dök upp någon hantverkare eller dylikt klockan 05:40 på morgonen. Denne skramlade och förde liv utanför fönstret. Lyckades somna om en stund, men det vart inte helt bra.
Lite tunnare med gäster denna morgon. Dock drösar alla in vid ungefär samma tid till frukosten.
Har via google maps letat på några bra utflyktsmål. Perth är annars en ganska anonym stad och det är nog inte många som åker hit för att turista? Men, staden har ansträngt sig och det är slutsatsen efter dagens utflykt.
Första stoppet blir vid Branklyn Garden som är en privatägd trädgård där ägaren bor i ett hus inne i trädgården. Trädgården är på något sätt också ingående i vad som i Storbritannien kallas National trust.
Trädgården är liten men det finns otroligt många olika växter arrangerade i olika växtzoner. T.ex. lundväxter, vattenväxter, stenparti, osv.
Börjar vandringen och det erbjuds en mängd olika vackra arrangemang.
En pergola har gjorts genom att knyta ihop 4 glanskörsbärsstammar. Billigt och enkelt.
Efter en stund i en trädgård så infinner sig ett slags lugn och vartefter man ser de olika arrangemangen en viss harmoni, av alla färger och former som kompletterar varandra.


I lundområdet finns det massor av lönnar, rhododendron och azaleor. Tyvärr så blommar inte rhododendron nu med något enstaka undantag. Det måste vara fantastiskt med all blomning i april/maj.



Passerar ett stenparti där växterna ligger fullt exponerade mot solen i en sydvästlig sluttning. Här måste en viss typ av växter odlas.

Man har också gjutit små cement/betong tråg och gjort dessa som stenpartiväxt samlingar. Mycket smakfullt om rätt växter planteras.

Nedanför stenpartiet finns en damm med lite vattenväxter.

Klimatet verkar vara något drägligare här än hemma då tropiska växter som Fackel- och Afrikas blå lilja finns planterade i trädgården.

Klockan 11:00 öppnar serveringen i trädgården som också drivs av ägarna. Sällskapet beställer lite morgon te och hittar en perfekt bänk med utsikt över trädgården och staden.
Ägaren kommer förbi och pratar lite med gästerna och även med sällskapet. Han undrar varifrån sällskapet kommer och då han får höra att det är Sverige blir han entusiastisk. Han har tidigare i sitt liv undervisat på Uppsala universitet. Sällskapet berättar att dottern också studerat, bott och arbetat i Uppsala varför det blir utbyte av gemensamma minnen.
Frågar om klimatet då det finns tropiska växter i trädgården. Ägaren berättar att man har märkt av klimatförändringen och det är sällan snö på vintrarna i denna trakt. Snön är till viss del positiv för växterna, då dessa täcks och inte blir lika känsliga för tillfälliga köldknäppar. Nu när det inte finns något snötäcke så kan mycket förstöras i trädgården vid plötsliga temperaturfall.

Nära utsikts-bänken så finns en annan bänk som måste vara perfekt läshörna. Den är omgiven av vackra lönnar som skapar lä och till viss del dämpar trafikbruset från vägen nedanför trädgården.

Rundvandringen avslutas med ett besök vid butiken. Man säljer plantor och fröer där undertecknad hittar några ”fynd”. Övriga hittar några vackra temuggar som minne från denna resa.
På vägen till parkeringen så erbjuds många vackra utsikter in i de privata trädgårdar som ofta är mycket välarrangerade. Budlejor, höstliljor, hortensior, etc. blommar för fullt.


Nästa stopp blir någon kilometer uppför Kinnoull Hill. Här skall det finnas en mycket vacker utsiktspunkt. Parkerar en bit nedanför utsiktsplatsen och det blir en kilometer promenad uppför. På vissa ställen är det lite brant och ingen verkar vara i form för stigningar. Undertecknads lår är som tidigare nämnts mera som klubbor.
Passerar en vacker bokskog strax innan toppen.

En träkonstnär har visat upp sina talanger genom att snida fram en uggla ur en trädstubbe. Mycket imponerande. Kul att den får vara kvar och orörd. Kan tänka att det finns de som vill rista eller spraya sina bokmärken i olika ting.

Utsikten över landskapet och floden Tay är mycket imponerande och vacker. Här finns det ett högt stup och inga skyddsräcken varför besökare uppmanas att hålla sig flera meter från kanten. Detta skulle nog inte tillåtas i Sverige!

Sällskapet går tillbaka till bilen och det är något lättare att gå nedför!
Nästa stopp blir nere vid floden som går genom Perth. Det centrala Perth ligger på den motsatta sidan. Här erbjuds två stycken otroligt vackra och välarrangerade offentliga parkarrangemang. Det finns en blandning av växter och lite konstnärliga installationer. T.ex. har bänkarna en litet annorlunda design.

Den första trädgården är en ljungträdgård, där olika sorter har kombinerats till sammanhängande mattor. En del ljung blommar nu och det är fantastiskt att se att en så enkel växt kan erbjuda en sådan skönhet.



Går ner till floden mellan trädgårdarna och man har arrangerat ett mindre vattenfall. Här kan man vada över till en ö mitt i floden om man inte är rädd att bli våt om fötterna.

Kommer in I nästa trädgård och här växer/blommar det så det knakar. Det är fantastiska arrangemang och färger. Passerar en portal där klarblå Hortensia växer tillsammans med höstlilja. Definitivt något att ha hemma i trädgården.



Som tidigare nämnts så är Britterna mycket duktiga på att göra smakfulla hängande blomkorgar. Här visas det upp flera exempel på detta. Man håller samtidigt på att vattna de växter som finns i trädgården. Detta kommer idag visa sig är ett lite onödigt arbete!


Här finns det naturligtvis också bänkar strategiskt placerade så man kan njuta av skönheten I denna trädgård.




Här finns det också exempel på att Funkior inte behöver vara intetsägande bladväxter utan kan också erbjuda stunder av vacker blomning.


Dags för lunch och på andra sidan bron finns det en fransk restaurang som fått bra betyg enligt besökare. Precis när sällskapet skall gå upp på bron över floden så brakar det ner en störtskur. Tar skydd under bron och väntar på att skuren skall avta och efter en stund vågar sällskapet ut igen.

Passagen av bron ser besvärlig ut. Staden verkar ha ett avloppssystem som inte klarar av plötsliga skyfall. Bilarna som kör över bron fullkomligt öser upp vatten på de fotgängare som går på trottoaren. Det är få bilförare som saktar in och visar hänsyn.
Sällskapet tar sig fram på den sida där bilarna måste sakta in för rödljus och på så sätt undvika att bli duschade.
Når restaurangen som är liten och ser enkel ut. Maten är dock utmärkt och hyfsat pris även om vi Svenskar har lite tufft generellt med vår nuvarande svaga krona.
Åskskurarna fortsätter under ytterligare några timmar varför sällskapet återvänder till hotellet. Det har varit en dag med mycket vackra upplevelser som visat helt andra sidor av denna annars lite tråkiga stad.
Imorgon börjar tävlingarna igen och hoppas på bättre prestationer, även om fysiken inte känns på topp. Runt ska det väl gå att komma i alla fall.
Åter till start

Dag 6 – Perth – Culteuchar & Dron Etapp 4

Det har vräkt ner regn under natten och det finns en risk för att det återigen blir en massa klafsande i sank terräng på tävlingen. Det är uppehåll nu på morgonen och hoppas det skall fortsätta.
Upptäckte en första Skotsk fästing igår kväll som togs bort.
På tredje etappen, som gick i mycket blöt terräng, blev det ett slags tävling vem som kom i mål med flest fästingar. En före detta Brittisk damlandslagsdeltagare hade rekordet när sällskapet lämnade tävlingsplatsen – 11 st var rekordet!
Under militära repetionsövningar i Stockholms skärgård hade undertecknad och alla andra liknande antal fästingar. Detta har dock inte hänt undertecknad i orienteringssammanhang.
Dagens etapp är mycket kuperad, lång och fartbetonad. Bilfärden blir den hittills kortaste och når tävlingsplatsen i god tid.
Ser stora berg runtom målplatsen och löpare som rör sig i sluttningen. Det ser mycket jobbigt ut. Målplatsen är åter en bit ifrån själva tävlingscentrum.
Målplatsen är liten, men det är samtidigt inte många som sitter vid denna, utan vid tävlingscentret.
Går iväg till starten utifrån vad som brukar vara normal tid för ett avstånd av 2.200 meter. Ser efter några hundra meter att det är en mycket brant och delvis lång stigning upp till starten. Inser att farten måste ökas för att hinna i tid.
Springer där det är slätt, men går raskt uppför den sista stigningen a 160 meter!
Är rejält andfådd, svettig och trött uppe vid startpunkten. Når denna med endast 1,5 minuter till godo innan start! Detta blev stressigt.
Starten går och det är uppför direkt och rejält. Når till slut den första höjdtoppen innan första kontrollen. Inbillar att det går att gena igenom ett enbuskebestånd. Det går, men är mycket besvärligt och tidsödande. Får som belöning en massa röda utslag på kroppen efter de vassa ändarna på barren.
Orienteringen är mycket lätt för de första 7 kontrollerna, som är placerade i de öppna bergsområdena. Här gynnas den som är stark och kan springa fort. Tillhör i nuvarande status inte den ligan, men går i alla fall rätt på kontrollerna.
Det är mycket vackert här upp i bergen med milsvid utsikt. Alla springer med hiskelig fart och Britterna verkar mera vana med sådan här terräng.
8:e kontrollen och in i mål innebär orientering inne i skogen. Det är fortfarande lätt orientering och det går att följa upptrampade stigar från tidigare startande löpare.
Banläggaren har vari lite elak och det är branta stigningar upp till kontroll 11 och 16. Har inte missat något denna dag mer än två vägval som kunde gjorts bättre och har därför motivationen att kämpa ända in till slutet. Det går inte fort, men rätt och enligt den kapacitet som undertecknad har för närvarande.
Orkar till och med springa i mål med ”anständig” fart.

Är rejält trött efter denna fysiska utmaning och i morgon ska det bli ännu värre!
Är långt efter segraren trots ett lopp utan missar, så det är väl inget att skriva hem om.
Köper några hamburgare på tävlingsplatsen för en sen lunch. Reskamraten är inte hungrig, så dottern och undertecknad delar på de tre burgarna.
Ser att det är tvärstopp vid utfarten från parkeringen. Reskamraten går och inspekterar och det visar sig att en husbil sitter tvärfast.
Utfarten ändras till den tidigare infarten. Som tur är det uppehållsväder, varför infarten inte har geggat igen, vilket kan bli fallet när många bilar passerar.
Får naturligtvis möte på den enfiliga vägen, men det lyckas ordna sig och sällskapet kommer ut på landsvägen.
Återfärden till hotellet grumlas av att dotterns telefon vägleder sällskapet fel väg alternativ dottern missar en avfart.
Det blir en extra stund i rusningstrafiken inne i Perth.
Når hotellet där sällskapet delas upp. Dottern och reskamraten sätter sig i hotellets trädgård och pimplar Pimms, medan undertecknad gör persedelvård, personlig vård och däckar en stund för ”mental träning”. Kroppen känns mycket trött.
På kvällen blir det middag på en mycket trevlig Indisk restaurang som ligger utanför Perth och bra tillgängligt för sällskapet. Det blir några kilometer färd till ett litet samhälle som heter Methven. Orten består av landsvägen som går rätt igenom samt en 15-20 hus per sida av vägen.
Vid infarten står det en polis med fartkamera. Det visar sig vara en papp/plastfigur som ser så pass naturlig ut att både dottern och undertecknad tror den är äkta. Ser vid återfärden att den är fejk.
Restaurangen är trevlig, bra service, god mat och anständigt pris. Alla är mätta och belåtna efter besöket.
Åter till start

Dag 7 – Perth – Craig a Barns Etapp 5

Har en sen start denna dag och det blir lite sovmorgon. Etappen innebär körning på huvudvägen A9 norrut och den är alltid mycket trafikerad, då den är huvudvägen mellan norra och södra Skottland. Arrangören har också informerat att inte göra högersvängar och korsa mötande trafik. Det är riskfyllt då trafiken är tät. Idag är det också ett ca 10 km långt vägbygge som saktar in trafiken och åstadkommer irritation hos en del bilförare.
Därför rekommenderar arrangören att fortsätta norrut förbi infarten till tävlingen från huvudvägen och köra av och på A9 via en mötesfri viadukt. Detta blir extra bilkörning men säkrare.
Svänger senare av i ett samhälle som heter Dunkeld när färden gått tillbaka söderut. Bilkörningen genom Dunkeld är nervpåfrestande då ”alla” verkar vara där och det är parkerade bilar på båda sidorna av vägen i samhället. Det går bara att passera i en riktning.
Når tävlingsplatsen till slut utan missöden. Parkering och tävlingscentrum ligger i en brant sluttning och det blir lite pustande att gå från parkering upp till målet.
Det positiva med platsen är att det erbjuds en av de vackraste utsikter man kan ha på en målplats. Omgivningen är fantastiskt vacker.

Går I god tid till starten för att slippa stressen som blev igår. Det är lätt att gå den första kilometern, men sedan bär det uppför i 150 meter. Är glad att vara ute i god tid för att slippa stressa och vara slut redan vid starten.
Tyvärr så värker vänster lår mera denna dag. Fick en lårkaka förra veckan på Svenska femdagars och den har plötsligt blivit ömmare. Lårkakor brukar ju bli bättre vartefter den läks?
Vid starten värker det så pass att undertecknad bestämmer att inte springa denna dag. Det är ett tufft beslut, men kanske klokt då det gör ont att röra på benet. Samtidigt skall det vara extremt jobbigt denna dag.
Reskamraten blir förvånad, men tycker också att det kan vara klokt att villa benet. Imorgon är det en kortare medeldistans och då kanske det går att skapa sig ett ”namn” istället?
Det är åter besvärligt att passera Dunkeld och vid utfarten till A9 så blir det kö då nästan alla skall svänga höger och korsa huvudvägen trots arrangörens rekommendation att inte göra det. Det blir väldigt sällan luckor i båda filerna, varför det blir ett väntande för att komma på huvudvägen.
Sällskapet skall köra vänster (vänstertrafik) så det är lättare att hitta en lucka. Det finns också en accelerationssträcka.
Vid infarten Perth blir det bilköer till en rondell med rödlysen. Ligger i fel fil och byter till rätt, vilket får en BMW-förare att bli mycket upprörd. Denne tutar ilsket.
Fortsätter inte på A9 utan kör ut i rondellen till ett köpcenter och via en mindre väg till hotellet.
Fortsätter dock ut på vägen mot Crieff några kilometer och svänger av vid en skylt som observerats tidigare. Skylten meddelar Coffee farm och det kanske finns möjlighet till en kopp kaffe ute på landet?
Når farmen som är en kombinerad lantgård, butik och servering. Man satsar mycket på egenproducerat både i butiken och serveringen. Detta kompletteras naturligtvis också med andra leverantörers produkter.
Några grisar bökar i sin stia och är kanske kommande bacon till frukosten?

Äter goda kakor samt dricker kaffe/te och njuter av platsen. Denna dag är inte undertecknad tvärslut då det inte blev något lopp i bergen.
Sällskapet tar en tur i butiken som har mycket/allt. Det är en trevlig miljö och alltid finns det något att köpa. Det blir några askar te och en flaska botaniskt bryggd Fentimans Curiosity Cola. Får se vad Colan smakar!
Med de köpta artiklarna känner sig sällskapet nöjda och återvänder till hotellet.

Dottern känner sig dålig i magen så det får bli lite improviserat med maten denna kväll.
Åter till start

Dag 8 – Perth – Grandtully Etapp 6

Dags för sista etappen och bilfärd norrut till gårdagens vändpunkt på A9. Sedan är det ytterligare 5 km till tävlingsplatsen.
Når parkeringen i god tid denna morgon då trafiken är gles och det är en större väg.
Vädret är utlovat sol på förmiddagen och regn senare på eftermiddagen. Det blir precis tvärtom med lite duggregn på förmiddagen och strålande sol samt riktigt varmt på eftermiddagen.
Målplatsen ligger en bit uppe i en backe och backen är brant. Det är jobbigt att bara gå upp till målplatsen. Kroppen är sliten efter veckan.
Idag är det medeldistans och inte så kuperad terräng.
Det är dock en stigning upp till starten och det är inte många som springer utan går istället. Det är trångt på startplatsen då nästa alla klasser har samma start.
Får kartan och springer iväg med stora ambitioner att gå rätt och ta ut det sista av krafterna. Det börjar direkt med en miss. Missen beror delvis på att undertecknad inte är van att identifiera så kallad sumpskog i denna trakt. Skillnaden mellan sumpskog och vanlig skog är hårfin.
Det blir tyvärr en miss på ca 4 minuter och mungipor nedåt.
Nästa kontroller är uppför sluttningen som är den första av endast två motlut på denna etapp. Kontrollerna är ganska enkla och spikar dessa. Det kommer att bli mycket fördelaktigare för senare startande, då gräset kommer vara nedtrampat och det blir gångar.
Efter fyran blir det uppför en bit till en äng och där det går trögt.
Spikar det två nästa kontrollerna som är lätta. Sjunde kontrollen är lurig, då det gäller att följa en diffus sumpskogskant. Lyckas trots detta ta kontrollen direkt, även om det var tveksamt på slutet.
Optimismen ökar liksom farten då det går sakta nedför på skrå. Då kommer missen på grund av dålig kontrolltagning. Stannar vid en kontroll innan, utan att veta var den är. Det blir åter en miss och denna gång på ca 2,5 minut.
Missarna är fatala på en sådan kort och lätt bana. Resterande kontroller är nedför och mycket enkla.
Kan uppvisa en spurt på målrakan för första gången denna vecka. Reskamraten meddelar att alla löpare har sett så pigga ut efter dagens lopp. Samtliga bjuder på starka spurter. Det märks att det varit en lätt terräng.

Tävlingen är slut för denna gång och det återstår endast personvård och ombyte.
Sällskapet beslutar att gör ett besök på Glamis castle som ligger österut norr om Dundee. Det skall vara ett välbesökt och fint slott.
Färden till slottet går inledningsvis på mycket smala vägar och det är nervöst att möta andra bilar. Alla skall köra så fort och de som kommer ikapp skall ligga direkt i arslet på undertecknad.
Släpper förbi en av de värsta – En Audi-förare.
Sista biten är en större och bättre väg. Vägen går igenom ett öppet landskap med massor av olika odlingar. Området verkar vara en väl använd jordbruksbygd.
Når slottet och blir lite orolig då det är massor av bilar parkerade. Det pågår ryttartävlingar samtidigt på slottets ägor. En vakt anvisar var sällskapet skall parkera om bara slottet skall besökas.
Undertecknad gillar inte att vandra i gamla slott och det visar sig att ingen annan i sällskapet gillar det heller! Det blir en vandring i omgivningarna och besök i parker och trädgårdar.

Det finns mycket stora och gamla träd i omgivningarna. Många har planterats på 1800-talet.
Passerar ett Rhododendronbuskage som skulle vara fint att se på våren.

Nästa stopp är den Italienska trädgården som är välordnad med strikta rader av klippt buxbom som gångar och häckar.




Solen bränner ordentligt nu och det är riktigt varmt. Det växer en hel del olika plantor i trädgården och de flesta är samma som setts i tidigare trädgårdar. Tycker att det var finare i de tidigare besökta trädgårdarna som kändes mer harmoniska än den strikta som besöks nu.
Fortsätter genom en skogsdunge med stora tallar och snidade träskulpturer. Skulpturerna är välgjorda och har alla anknytning till Shakespeares Macbeth. Skulpturerna skall spegla olika situationer i detta drama. En trevlig upplevelse.





Passerar floden Dean som här endast är en lite bäck.

På andra sidan floden finns murträdgården. Runt trädgården är det 2-3 meter höga murar som ger ett skyddat läge och mycket värme för växtligheten innanför. Stilen är samma som den Italiensk med räta gångar och växter lite mera strikt arrangerade. Det är inte samma exakta ordning som den Italienska, men fortfarande något för stramt.






I söderläget finns det växthus och där kan nog odlas alla möjliga tropiska växter, då det blir riktigt varmt när solen ligger på.


Vid utgången från trädgården ligger en privat bostad som ser mycket pittoresk och vacker ut. Slottets ägare bor i området och kanske i detta hus?

Fortsätter promenaden genom en hage och ser de berömda Angus-korna med långa horn som går och betar. Deras kött skall enligt rykte vara mycket eftertraktat och gott?
Några i sällskapet vill göra fynd i souvenirbutiken som blir en sista aktivitet innan färden tillbaka till Perth. Vad som är fynd kan det finnas olika uppfattningar om.
Vägen till Perth är bra och trafiken mycket gles. Målet är den parkering som användes vid förra gångens park och stadsbesök. Tyvärr är den tidigare besökta och uppskattade restaurangen stängd och man hänvisar till den mindre pub-delen. Här är det tyvärr fullbokat.
Går en bit på gågatan och hittar en annan Fransk restaurang som har fått bra betyg. Det mesta är bokat men sällskapet lyckas få ett bord.
Det är bra service, bra mat (förutom dagens soppa) och rimliga priser.
Många som arbetar inom servicenäringen är gästarbetare från andra EU-länder. För närvarande är det lätt att få jobb här. Nu skall man ju genom Brexit slänga ut alla utlänningar som stjäl Britternas jobb. Undrar hur detta kommer att gå då det är svårt att rekrytera bra lokala resurser till lågavlönade service-yrken?
Läste i en lokaltidning att detta oroar servicenäringen, som redan märkt av en brist på personal denna sommar. Många varit osäkra då det var tänkt att unionen skulle lämnas tidigare i år. Värre blir det nästa år om Brexit gått igenom?
Var i Perth för ca 10 år sedan och då var det många Skottar som jobbade inom servicenäringen och det måste sägas att de i många fall inte var serviceminded.
Vänder åter till hotellet och det blir packning för att komma iväg tidigt nästa morgon. Planet går 09:25 och det skall köras bil, tankas och lämnas bil innan.
Åter till start

Dag 9 – Perth – Eskilstuna

Vaknar tidigt och kommer iväg nästan på exakt planerad avgångstid. Hinner inte med frukost då den öppnar först om en timme.
Det är tomt på vägarna och det går raskt att köra.
Fastnar på ett ställe vid ett rödlyse som vägrar slå om till grönt. Måste köra mot rött till slut och hoppas att det inte finns någon övervakningskamera.
På motorvägen så varnas det för kraftigt regn, men hinner till flygplatsen innan regnet börjar ösa ner.
Tyvärr så blir det torsk vid återlämningen av bilen. Vid inspektionen upptäcks ett stenskott i vindrutan. Detta är irriterande då ingen i sällskapet har märkt att de smällt i vindrutan och misstänker att detta fanns innan. Tyvärr så blir det 60 pund extra att betala då motsatsen inte kan bevisas.
Dyr läxa som visar att inspektionen vid hämtning av bil måste vara noggrann.
Incheckningen är långsam med endast en person i disken. Kommer till slut igenom allt och kan köpa en frukost. Spenderar de sista slantar i lokal valuta på lite dryck och kakor.
Ombordstigningen är klar i god tid innan avgång och planet lämnar gaten innan avgångstiden.
Lämnar ett mycket grått Edinburgh och konstaterar att sällskapet haft mycket tur med vädret. Prognosen inför veckan var dyster, men det har regnat vid rätt tillfällen och aldrig när sällskapet varit på tävlingarna.
Nästa anhalt är Arlanda.
På Arlanda flyter det på bra och har en gemensam lunch med dottern. Dottern skall fortsätta med buss till Umeå och sällskapet med bil till Eskilstuna.
Färden går bra för alla i sällskapet.
Så var det slut med denna resa och det finns mycket att analysera för undertecknad avseende olika upplevelser. Hej och slut för denna gång
Åter till start