Bakgrund
Cykling har under tidigare inte varit så intressant för undertecknad. Springer för det mesta och har på senare år även börjat vandra.
Har dock prövat på mer och mer cykling på semester och även kombinerat detta med andra aktiviteter som Geocaching.
Undertecknad och vandrings-kamraten har mycket olika nivåer avseende kondition och cykling är numera det enda sättet att motionera, där båda kan ha ett någorlunda likartat utbyte. I de andra motionsformerna så blir det alldeles för jobbigt för vandringskamraten eller för lätt för undertecknad.
Vad skall man då hitta på som gemensam utmaning? Efter lite efterforskande så verkar det som Näckrosleden skulle kunna vara något som båda skulle få ett utbyte av.
Beslutet har blivit att testa på detta några etapper och om det känns bra, försöka cykla de totalt cirka 700 kilometrarna.
Följ nedan hur det går!
Etapper
Etapp 1 Gnesta – Trosa och Etapp 10 Mariefred – Gnesta
Etapp 2 Trosa – Nyköping
Etapp 3 Nyköping – Ålberga
Etapp 4 (och del av etapp 3) Ålberga – Katrineholm
Etapp 5 Vingåker-Katrineholm
Etapp 6 Julita-Vingåker
Etapp 7 Julita – Eskilstuna
Etapp 8 Eskilstuna-Strängnäs
Etapp 9 Strängnäs-Mariefred
Etapp 11 och del av 12 Marviken – Hälleforsnäs
Etapp 13 och del av 12 Forssjö – Hälleforsnäs
Etapp 14 Nyköping – Vadsbro
Sammanfattning och reflektioner (Kommer efter att ha tänkt efter)
2018-06-30 Etapp 1 Gnesta – Trosa och Etapp 10 Mariefred – Gnesta
Efter ett längre uppehåll så är det dags att cykla några etapper på Näckrosleden.
Vädret har blivit lite svalare och inte den Medelhavsvärme som varit ett tag. Det känns nästan lite kyligt denna morgon.
Cyklade den första biten ut från Mariefred vid ett tidigare tillfälle och startar därför vid Läggesta station. Dokumenterar startpunkten och hur undertecknad ser ut innan ”racet”. Platsen har en viss symbolik. Undertecknad startade vandringen av alla etapper Sörmlandsleden 2015 på denna anslutningsetapp.
Hoppar upp på cykeln och trampar iväg mot Åker Styckebruk.
Det brister lite när det gäller skyltningen idag. Kartan är mycket grov och leden har dragits om, utefter nya vägar utan att kartan har uppdaterats.
Leden svänger av efter någon kilometer mot Ådals kvarn. Ingen skylt markerar att leden viker av. Det blir grusväg tills vägen ansluter åter till den större mot Gnesta.
I dalen vid Ådals kvarn ligger det ett mysigt torp.
En bit efter torpet får undertecknad en hare! Inte bara en utan två. Det skall ju varar harar i lopp! Denna gång blev det äkta harar!
Innan påfarten till stora vägen dokumenteras lite jordbruksmaskiner som har några år på nacken.
Det går naturligtvis raskare på asfalten. Det är några backar på vägen till Laxne.
Vid avfarten till Skottvångs gruva så svänger undertecknad av då en ledskylt pekar mot det hållet. Inser efter några hundra meter att detta är etapp 11. Det är bara att trampa tillbaks och vidare mot Laxne.
Får skylla på den ”Brallis” som satt och solade vid korset och skapade viss okoncentration!
Har många orienteringsminnen i skogarna runt Laxne. Det har varit en del orienteringstävlingar i skogarna runtom. Vägen mellan Läggesta och Gnesta är också lantligt trevlig.
Ett näringsställe i Laxne bjuder på hembränt! Skylten skapar viss nyfikenhet, men skulle nog bli besviken om skylten togs för bokstavligt!
Laxne ligger mycket fint vid sjön Klämmingen. En del husägare har nog fina tomter nära sjön.
Efter Laxne blir det ett kuperat område fram till herrgården Heby. Gården ser anrik ut. Vägen är lite smal bitvis, men som tur är det inte så mycket biltrafik.
Det går lite trögt i uppförsbackarna, men kommer upp i ”hiskeliga” farter när det blir nedför.
Vid Vängsö tar leden en krok och passerar det lilla flygfältet. Det verkar vara en internationell segelflyg aktivitet då ett av planen är märkt med Schweiz flagga.
Svänger vänster och det blir grusväg ett tag. Passerar en hästhage med ett litet föl. Fölet är nyfiket och kommer springande mot undertecknad med sin mor i hälarna.
Fortsätter på en grusväg tillbaks till den asfalterade större vägen, vidare mot Gnesta.
Ser Södertuna slott på andra sidan en vik vid Frösjön. Slottet ligger fint på en udde.
Efter lite uppför viker leden av in på en gammal väg som numera är cykel/gång-väg. Skönt att slippa biltrafiken.
Gnesta har en något speciell form på sitt vattentorn. Måste medge att vattentornet ser ut som en liten snopp! Det byggs mycket i Gnesta och det blir lite lurigt att hitta då kartan och leden inte stämmer. Missar något kors, men efter några smärre misstag så kan Gnesta passeras.
Når rondellen vid väg 57 och fortsätter riktning Nyköping. Vid Alsgruvan står ett par som verkar vara ute på Cykel- och Geocaching tur. Har själv tidigare loggat gömman vid gruvan.
På vissa vägavsnitt erbjuds vacker utsikt över sjön Sillen.
Vid ett vägkors kör en bil ut precis framför undertecknad och detta trots den har stopplikt. Det är en kvinna som kör bilen och samtidigt pratar i mobilen. Dåligt trafikvett. Störst kommer först?
Vid Isinge blir det lite nostalgi igen då områdena runt ikring haft orienteringstävlingar. Har sprungit några tävlingar här tidigare år.
En bit efter Isinge kommer det en rejäl nedförsbacke och får bromsa för att ta av vägen vänster. Det blir grusväg och en del backar som går upp och ner. Vägen är smal och får hålla mycket åt sidan när det kommer bilar. Det är som tur är inte så många bilar.
Förbudsskyltar meddelar att vissa vägar är privata och ”hotar” att de är kameraövervakade. Känns lite tråkigt, men det är kanske blandade orsaker till detta.
Det är lite jobbigare cykling fram till Ullaberg där det blir asfalt igen. Når gamla E4 och fortsätter denna vidare mot Vagnhärad.
Det blir en backe uppför vid Sörgården, men sedan blir det lite enklare kilometer. Ser Sörmlandsleden vid sidan och som går mot Sillekrog. Denna anslutningsetapp på Sörmlandsleden kommer försvinna, när den nya järnvägen kommer att anläggas.
Når Vagnhärad och leden viker höger från huvudgatan. Detta stämmer inte med kartan och förlita till de skyltar som finns. Leden passerar in genom områden där nya hus har byggts. Det blir lite snirkliga svängar och några skyltar är lite sneda varför det blir bitvis osäkert.
Kommer igenom villaområdena, men kör fel vid en idrottsplats. Kör in på en väg som slutar vid idrottsplatsen. Det blir lite krångligt att komma tillbaks, då det pågår något slags anläggningsarbete och en grävmaskin samt ett traktor-lass blockerar den smala vägen.
Kommer ut på rätt väg, passerar kyrkan och stannar vid bron över Trosaån. Det är en trevlig plats och tar några bilder. Här passerar också Sörmlandsleden.
Står och viker kartan när en bil med två äldre herrar stannar. Dessa är hjälpsamma och undrar om de skall visa vägen. Tackar för hjälpen och avböjer eventuell hjälp. Leden fortsätter en bit utefter gamla vägen. Passerar en runsten och har varit här förrut och loggat en Geocache. Runstenar är lika med dåtidens Graffitti?
Når Åda och här måste vägen korsas. Det är mycket bilar som passerar och måste hitta en lucka för att korsa vägen.
Fortsätter förbi golfbanan och här är det mycket aktivitet. Fortsätter förbi och på andra sidan ett skogsparti finns en jättelik skylt som visar att det skall byggas vid Åda backar.
Vid Lökhomen passerar också Sörmlandsleden och gick denna etapp 2015 som en del av ett paket som ordnades av Stadshotellet i Trosa. Skjutsades ut till Tullgarn slott och vandrade sedan tillbaks till Trosa.
Viker av en sista gång mot Trosa och fortsätter in mot staden. Det byggs mycket här och staden verkar vara attraktiv att bo i?
Det är mycket bilar och folk i staden. Det står bilar parkerade överallt. Tror att Trosa Stadslopp ordnas eller har ordnats denna helg.
Har kommit överens med chauffören att mötas vid en parkering strax utanför centrala Trosa. Chauffören har haft lyckan att hitta en parkeringsplats och kan lasta på cykeln och återvända hemåt.
Trafiken lättar efter Vagnhärad och resten av bilkörningen går smidigt.
Ytterligare två etapper är avklarade.
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 851
– Total höjdstigning – 663
– Total tid – 3,13 tim
– Längd 67 km
– Medeltempo 20,8 km/timme
2018-07-10 Etapp 2 Trosa Nyköping
En varm semesterdag och det är dags att ta ett tag med leden igen. Trosa ligger i bortre änden av länet sett från hemorten. Det tar en stund att komma dit.
Temperaturen ökar kontinuerligt under bilfärden och det är varmt samt ganska vindstilla vid starten i Trosa.
Trampar iväg ut från Trosa som är en trevlig lite stad med många besökare under sommarhalvåret.
Trampar på och passerar snart Tureholm slott som är en ganska imponerande byggnad. Undrar vad man sysslar med att få det att gå runt för en sådan stor anläggning?
Vägen förbi slottet har en cykelbana men den är inte asfalterad ännu och består av grovt singel.
Svänger av västerut och får lite problem vid det som kartan ser ut som vägkors. Ser en mindre skogsväg gå fram och ledskylten är inte tillräckligt tydlig om leden fortsätter in på skogsvägen. Fortsätter asfaltsvägen i tron att korset är en bit bort.
Inser efter ca 2-3 km att detta inte stämmer och cyklar tillbaks till det tidigare korset. Det känns fortfarande osäkert men ser efter mera noggrant granskande att det sitter en blek etikett som visar att leden fortsätter på skogsvägen.
Skogsvägen övergår till en stig och det kommer flera stigkors och det finns inga skyltar som visar vart leden går. Är osäker och cyklar vidare på stigar som går västerut.
Tror att det blivit en felkörning då stigen/skogsvägen anländer till Hållsviken. Enligt kartan ska leden gå längre ifrån viken.
Måste passera två grindar, en in i en kohage och en ut ur kohagen.
Fortsätter grusvägen utefter viken och når till slut landsvägen.
Känner igen detta avsnitt då platsen passerades under den sista vandringen för att fullfölja alla etapper på Sörmlandsleden. Den sista vandringen avslutades i Trosa.
Trampar en bit på landsvägen och svänger sedan av mot Källvik. Det är mindre antal bilar på denna väg och lite lugnare att cykla.
Vägrenarna är vackra med olika sommarblommor.
Det går lite trögt då vinden kommer snett framifrån och har ingen framför som fångar vinden. Det är lite backar i början men sista klilometrarna innan havet dyker upp är slät väg och tidigare säkert havsbotten.
Ser en glimt av havet men det går snart in i skogen igen.
Vid Tofsö har det byggts en mäng fritidshus och leden viker av från den större vägen mot Källsvik. Det verkar vara många leder som passerar detta ställe då det är en mängd olika led-skyltar.
Vägarna är omväxlande asfalt och grus fram till Sandvik camping. Känner åter igen områdena då Sörmlandsleden passerar på samma ställen. Ser också flera vandrare som är ute och går.
Området är nog populärt för många friluftsintresserade. Det finns mycket förberett för friluftsaktiviteter. ¨
Har själv sprungit flera orienteringstävlingar i området med både vinster och mer blygsamma placeringar.
Stannar till vid en fin rastplats och beundrar utsikten. Fortsätter sedan vidare mot Nynäs slott. Tror det finns olika utbud på detta slott och ser besökare som vandrar omkring på området.
Når landsvägen 219 som har beteckningen utflyktsvägen. Den är trevlig att köra för motorfordonsförare.
Några kilometer längre fram på landsvägen viker leden in på vägen mot Tystberga. Vägen och riktningen mot Tystberga är den först biten idag, där medvinden märks av rejält. Farten blir helt annan med vinden i ryggen.
Vägen mot Tystberga går i en dalgång som säkert varit sjöbotten för länge sedan. Sörmlandsleden går också genom denna dal och vid Grinda så kan man se den större fågelsjön både från Sörmlandsleden samt Näckrosleden.
Döpte sjön till Svansjön när Sörmlandsleden vandrades och många svanar hade slagit sig till ro den dagen. Inspirerades till lite balettsteg – chaussee och plie denna gång men inte idag!
Vid Bälinge kyrka står en annan cyklist och förfriskar sig. Det är varmt idag och tar regelbundet slurkar ur den så kallade Camel-backe behållaren i ryggsäcken.
Har en slang kopplad till behållaren och behöver inte ”förlora” tid på onödiga stopp för att dricka ur en lös flaska!
Fortsätter mot Tystberga och blir lite osäker utanför samhället. En väg går åt vändter och är osäker vilken väg som gäller. Måste vara trött i huvudet för kartan är egntluigen tydlig vad som gäller. Blir slutligen övertygad då vägskylten pekar mot Björksund och ditåt går inte leden.
Den tidigare rastande cyklisten cyklar vidare mot Björksund med undertecknad fortsätter mot Tystberga. Tycker samhället gör skäl för sitt namn då det inte verkar vara mycket ös idag.
Bensinstationen är fortfarande stängd liksom den var under vandringen Sörmlandsleden 2015. Jo det stämmer, Sörmlandsleden passerar också genom Tystberga!
Det blir en del uppför för att passera motorvägen. Känner lite kramp i höften bitvis och hoppas att det skall släppa. Vid motorvägsviaduketn har en barnfamilj stannat för att äta sin matsäck. Det är en stor familj med fyra mindre barn. Undrar hur alla får plats i bilen?
På andra sidan motorvägen breder en dalgång ut sig och först biten går bra med vinden i ryggen.
Ser lantbrukare som tar vara på det magra gräsfoder som erbjuds denna mycket torra sommar. Många lantbrukare har det tufft då torkan var svårt ända sedan början av maj.
Varje dag så meddelas nyheter om vad torkan åstadkommer för besvärligheter.
Tycker själv att det är för varmt och trivs bäst i ca 20 grader och någon gång lite regn.
Efter vägkorset mot Södertälje blir det successivt mera sned motvind. På öppna områden så tar det emot och det går lite trögare att cykla.
Detta är den gamla E4 vägen och det är numera inte mycket trafik. Här har det säkert gjorts många tokiga omkörningar då det är bitvis skymd sikt på grund av backar samt vägkrökar
När Sörmlandsleden vandrades, så fanns det ett konstnärskafé vid Stora Åstugan men observerar ingen skylt idag.
Vid Svärta öpnnar sig landskapet och det blir en mycket stark motvind hela vägen till Sjösa. Får slita extra för att forcera denna sträcka. Det blir också mer biltrafik.
Passerar en äldre man som klivit av cykeln och leder cykeln. Han har ledsnat på motvinden som är mycket stark.
Vid Sjösa vrider leden lite mer västerut och det är inte lika mycket öppna områden. Får cykla sista biten på cykelbanor vilket alltid känns lite tryggare och även trevligare. Tyvärr blir det inte samma vackra upplevelser att cykla genom en stad/tätort. Vyerna är betydligt vackrare ute i naturen.
Har bestämt möte vid sjukhusets parkering då arbetsplatsen är bekant för chauffören. Parkeringen är stor men lyckas hitta henne ganska raskt.
Känner trötthet och det är svårt att svinga benet över ramen för att gå av cykeln! Sista milen har slitit och benen är riktigt stela. Får lägga ner cykel på sidan för att komma av!
Byter om till torra kläder och kör vidare hemåt. Stannar till vid ett trevligt utomhuscafe nära Årdala kyrka. Det känns gott med kall dryck och en smörgås! Allt vattnen i ”Camel-backen” gick åt denna varma dag. Termometern visar på 28 grader.
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 927
– Total höjdstigning – 470
– Total tid – 3,18 tim
– Längd 67 km
– Medeltempo 20,2 km/timme
Tillbaka till start
2018-06-12 Etapp 3 Nyköping – Ålberga
Lyckas komma iväg tidigt på morgonen och det är ännu ganska ”normal” temperatur. Det är ”endast” 20 grader. Det kommer att bli mellan 25 – 30 grader denna dag.
Första biten går rakt söderut och passerar stadsdelen Arnö. Det är ganska slät cykelåkning denna dag och det blir inte så mycket backar förrän efter Nävekvarn.
En cyklist trampar förbi i rasande fart. Är själv cykelamatör men den farten fick den andre cyklisten med hjälp av sin elcykel!
Försvinner inte meningen med cyklande om man investerar i en el-cykel? Eller?
Korar järnvägen och fortsätter vad som verkar vara gamla vägen till Oxelösund.
Vid Stora Bene stämmer inte kartan då leden är skyltat fortsatt mot Oxelösund medan den markerade leden på kartan menar att vägen skall korsas och vidare mot Nävekvarn.
Fortsätter en bit enligt skyltningen men vänder då det inte syns till någon väg på andra sidan stora vägen.
Nu blir det mera lantligt och mindre trafik och det går raskt till stora vägen mot Buskhyttan. Följer vägen en bit och svänger sedan in vägen mot Pilhyttan.
Det blir en backe direkt efter avfarten men sedan är det fortsatt mestadels slätåkning. Möter flera andra cyklister på väg mot andra hållet.
Blir nostalgiskt när Sörmlandsledens etapp skylt dyker upp. Här möts etapp 43 och 44. Etapp 43 verkar ha dragits om och följer samma väg som dagens cykel-etapp. Undertecknad gick genom skogen vid förra tillfället. Kanske någon markägare som inte längre vill ha vandrare på sina marker?
Det är lite synd då det definitivt är roligare att vandra i skogen än på väg.
Vid Pilhyttan viker dagens etapp söderut och det blir grusväg. Vägen är ganska tillplattad så det går bättre än normalt att cykla på grusväg.
Sörmlandsleden viker av och ansluter igen vid Skyrshyttan där den ansluter till Sörmlandsleden etapp 42. Är samtidigt lite osäker att ätt vägar för Näckrosleden har valts då det varit några vägkors men inga skyltar.
Området har varit lätt att cykla och det är mycket lugnt och lantligt.
Får bekräftat att det är rätt väg när leden korsar stora vägen till Nävekvarn. Korsar stora vägen och strax efter står en ”raritet” på ett gårdsplan. Maskinen har några år på nacken, men verkar fungera/användas fortfarande.
Det är fortfarande grusväg men här är det mera tvättbräde-liknande och det blir kryssande för att hitta släta ytor på vägen. Får åter ”sällskap” av Sörmlandsleden etapp 42 och det visar sig att det kommer en ”genväg” på vandringsleden längre fram.
Strax norr om Koppartorp så viker leden av jämfört med kartan och det blir en skogsväg uppför ett höjdområde. Det står en skylt som säger att ingen obehörig trafik är tillåten men det känns lite överflödigt då vägen är knappt farbar. Fortsätter tillsammans med Sömlandsleden ner till Koppartorp.
Platsen verkar ha ett visst kulturvärde och det har bevarats gamla byggnader. Det finns också en scen samt ren servering (stängd) i området. Vid platsen finns rester av ett större dagbrott. Det har blivit en djup grop där det brutits mineraler för länge sedan. Vet att det vimlar av andra gruvhål och dagbrott söder om Koppartorp. Sörmlandsleden går genom det området.
Fortsätter stora vägen mot Nävekvarn för att ansluta till leden enlgt kartan. Når ett vägkors och fortsätter söderut ner mot Bråviken.
Vid denna väg så dyker det upp gamla minnesstenar från senare delen av 1800-talet. Stenarna står utefter vägen med jämna mellanrum och har ett årtal och gårdsnamn inristat. Det finns numera inte det minsta spår av tidigare bebyggelse utan bara skog.
Kul ändå att någon vill bevara minnen av gamla tider. Undrar om stenarna restes på 1800-talet eller om det är en modern efterkonstruktion?
Når vägen som går norr om Bråviken och mot Nävekvarn. Det blir asfalt efter en stund och ännu färre backar. Möter ytterligare cyklister på väg åt andra hållet.
Ser skyltar som anvisar till parkeringar för de som vill vandra Sörmlandsleden. Tycker själv att etapp 37, 38 och 39 innehåller en del vackra vyer.
Det går raskt på asfalten fram till Nävekvarn. Orten är välbesökt på sommaren och det finns en hel del småbåtar i hamnen. Det finns badplats och vandring ut på ”Skäret” verkar vara populärt.
Från Nävekvarn till Kvarsebo blir det lite mera ansträngande cykling. Det är flera uppförsbackar som skall forceras. Som tur är går det nedför ibland och ibland går det med ruskig fart. Vägen är smal så bilar kan knappt mötas på vissa ställen.
Sörmlandsleden etapp 36 går också i detta område och kommer ihåg att det var en slitsam dag att klara av denna del. Var riktigt sliten denna gång.
Får ta i en del extra denna dag också men strax innan Kvarsebo så blir vägen mera plan och kan till slut rulla in mot samhället.
Denna väg är skyltad som utflyktsväg och det finns en del näringsidkare som erbjuder tjänster utefter vägen. Möter också ett cyklande Tyskt par som är på väg i motsatt riktning. De ser fullastade ut och verkar sova i det fria eller övernattningsställen utefter leden.
Näckrosleden går inte ner till samhället utan fortsätter på en mindre väg via Stugubråten. Det är enklare cykling igen och inga större backar. Känner igen gärdet vid Knektbråten då undertecknad deltog i orienteringstävlingar i området detta och föregående år. Samt gissa vad? Sörmlandsleden passerar också detta område!
Når stora vägen som leder mot Jönåker och följer denna en bit. Möter ett korpulent äldre par och tycker det är strongt av dessa att ge sig ut på cykeltur! Ser några gamla mjölkpallar som bevarats och dekorerats vackert. Pallarna minner om gamla tiders mjökhantering.
Det gällde att ha bra timing och passa mjölktransporterna så att dessa inte missades eller mjölken stod framme för länge.
Viker av ett sista kort och det är många raksträckor sista biten till Ålberga. Startade Etapp 4 från Ålberga för att jämna ut dagsetapperna varför målet för dagen blir på denna ort. Anländer ”centrum” men ingen bil/chaufför är på plats. Slår en signal och chauffören sitter och har det bra på ortens badplats. Det är en vacker strand men tyvärr är vattnet mycket grumligt denna sommar. Det blev därför inget bad för chauffören.
Stuvar in alla artiklar samt hänger upp cykeln.
Nu har alla etapper på slingan runt länet klarats av och det återstår bara 4 etapper som går i den inre delen av länet. Hoppas kunna klara av dessa denna sommar.
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 669
– Total höjdstigning – 490
– Total tid – 2,54 tim
– Längd 60 km
– Medeltempo 20,5 km/timme
Tillbaka till start
2018-05-19 Etapp 4 (och del av etapp 3) Ålberga – Katrineholm
Dags att fortsätta beta av etapper på Näckrosleden. Den senaste etappen cyklades förra året och det är nu lite färre andra aktiviteter under helgerna. Det har tidigare varit några helger med orienteringstävlingar och dessa har prioriterats.
Dagens etapp kommer bli att starta en bit in på etapp 3 och sedan hela etappen 4.
Cykelkamraten tycker att dagens etapp blir för lång och blir chaufför istället. Hon släpper av undertecknad i Ålberga och återvänder till Katrineholm för lite Geocaching istället.
Ålberga ligger en bit upp i Kolmärdens berg, varför första biten går rejält nedför med riktig fart.
Vädret är soligt och vinden är svag. Dock är vinden lite ombytlig och det blir bitvis motvind.
Svänger av vänster på gamla europavägen. Ganska imponerande kyrka vid Kila, som är en liten ort. Trots att det är en lite ort så finns det ett möbelvaruhus här. Känns lite offside. Tänk vad samhällen förändras när nya vägar byggs.
Vid Vreta strax efter Kila viker leden av in på en grusväg och det blir en första uppförsbacke. Backen känns mycket jobbig, kanske beroende på att den kommer ganska tidigt och har inte fått upp ”andra andningen” ännu?
Leden fortsätter med lite upp och nedför, på grusvägen. Korsar motorvägen till norra sidan. Fortsätter en bit för att åter korsa till den södra sidan.
Nu blir det asfaltsväg men en längre backe uppför och som innebär en del stånkande. Kommer upp till slut och det går nedför till gamla europavägen. Viker av mot Stavsjö och biten fram till Stavsjö är mest slätåkning och lite nedför.
Stavsjön ligger vackert där leden svänger av in i ett villaområde. Det går uppför första biten, innan det blir plan och spikrak led norrut. Får upp farten och som tur är det farthinder genom villaområdet.
Tror att denna del är en gammal järnväg. Efter villaområdet blir det grusväg och det guppar lite mycket. Känner att bakhjulet skulle ha pumpats hårdare.
Möter en dam som vandrar från andra hållet och båda morsar glatt. Korsar motorvägen för sista gången och fortsätter utefter den gamla järnvägen.
Ser efteråt att detta är den så kallade Nunnebanan. Vandrade en bit längre söderut på denna bana, när Sörmlandsleden vandrades.
Banan fick sitt namn under tiden när skogen invaderades av Nunnefjärilens larver och man byggde banan för att rädda timret i skogen, som transporterades vidare till Bråviken.
Vid Torpet Kråkvasken (kul namn!) viker leden av till en vanlig grusväg och sedan till asfaltsvägen norrut mot Virå.
Möter en cyklist på väg åt andra hållet. Han kommer med fart, då han har nedför medan undertecknad stånkar uppför. Det är inga större backar, men det blir en del pustande i de som finns.
Virå bruk ligger mycket vackert och anläggningen ser fin ut. Det är en gammal bruksort som bevarats och bjuder på jakt/skytte och mat mot beställning. Ser att det även genomförts bröllop på detta etablissemang.
Bruket etablerades redan på 1600-talet för framställning av järn.
Fortsätter norrut och vägen liknar den innan Virå. Möter lite fler cyklister och vägen verkar vara populär för motionärer.
Vid vägkorset – Stensborg viker leden höger mot Björkvik. Det blir lite jobbigt över fälten, då det är lätt motvind fram till Björkvik.
Samhället är bl.a. känt för att förre statsministern – Göran Persson, ibland höll politiska tal i Björkvik.
Orten är liten, men den har faktiskt en cykelbana ända fram till idrottsplatsen. På idrottsplatsen har en grupp sportbilsfantaster slagit sig ner för att umgås och fika.
Får cykla på landsvägen och det är en del bilar som susar förbi. Denna bit känns lång och lite enahanda. Känner också lite trötthet varför det blir dubbelt jobbigt. Möter åter en del cyklister från andra hållet.
Svänger av landsvägen vid Ovanå och det blir noll trafik på den lilla grusvägen som känns mera som en ridstig i riktning mot godset Ericsberg.
Vid västra Å känns det som att köra på en gårdsplan. Det är mycket lösgrus på vägen och det guppar. Önskar att det fanns mer luft i bakhjulet. Passerar några enskilda torp och konstaterar att det finns boende på de mest avlägsna platser.
Ericsberg är ett stort gods och har ett liknande utbud som Virå bruk. Det sägs också bjuda på ett spöke – Pintorpafrun som sägs gå igen! Platsen hette Pinnatorp i början på 1500-talet.
Det blir lite osäkerhet, då leden är skyltad åt höger vilket inte stämmer med etappkartan som visar vänster. Litar på skylten och cyklar igenom det imponerande gods-området. Ericsberg sjön ligger fint till vänster.
Efter en bit så svänger leden in på en grusväg åt vänster och mot Forssjö. Grusvägen är lite jobbig att cykla, då den går upp på en ås. Möter en bil som är vänlig att sakta in, då vägen är smal och mycket dammig.
Känner tröttheten på denna väg, som går lite upp och ner. Det guppar också en del i gruset. En bit innan Forssjö kommer en äldre SAAB ikapp. Förare verkar inte tycka om cyklister, utan gasar på ganska brutalt och river upp ett stort dammoln.
Blir lite hostig då dammet ligger kvar utefter vägen en bit.
Når till slut orten och blir lite osäker då det inte finns någon ledskylt och inte heller något stöd av kartan då leden är ritad på ett annat ställe.
Chansar att åka nedför backen till sjön. Viker sedan vidare mot Katrineholm utefter ”stora” vägen. Det går uppför en bit, för att sedan plan ut mera och det erbjuds även cykelväg hela vägen fram till Katrineholm.
Det är ganska lättcyklat, men känner att kroppen är trött och det går lite sakta. Rumpan har också blivit öm av allt guppande idag. Kör under den östra förbifarten Katrineholm och fortsätter via infartsvägen mot staden.
En äldre ”amerikanare” bil passerar och stannar en bit längre fram. Sällskapet måste lätta på trycket och står helt ogenerat och gör sina behov, samtidigt som det som de uppfattar sig ha, visas upp för nyfikna passerande. Känns som dåligt omdöme, men det kanske är ett sätt att visa att man tror sig vara mera?
Når till slut kyrkogården vid Skogskapellet. Förra etappen avslutades där. Snacka om timing! Kamraten parkerar bilen, precis när undertecknad kommer in till parkeringen!
Känner rejäl trötthet i samband med avstigning från cykeln. Tröttheten medför att det blir lite extra omständligt att fästa cykeln bakpå bilen. Som tur är återvänder krafterna efter 5 minuter, när den slipper hålla på att trampa pedaler!
En ytterligare etapp är avklarad och kör hemåt mot Eskilstuna. Det blev inga bilder idag men rekommenderar besök på Virå Bruk och Ericsberg.
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 898
– Total höjdstigning – 501
– Total tid – 2,58 tim
– Längd 55,6 km
– Medeltempo 18,8 km/timme
Tillbaka till start
2017-08-12 Etapp 5 Vingåker – Katrineholm
Dagens etapp får undertecknad cykla ensam. Cykel-kamraten har ont i ryggen och kan tyvärr inte cykla, men ställer upp som chaufför.
Vädret är lite osäkert, men troligen skall det inte bli något regn denna dag.
Starten blir i Vingåker och dagens etapp är något lång för undertecknad, som är nybörjare på cykel. Är osäker hur långa etapper som kan genomföras, utan en alltför slitsam resa.
Det är gråmulet och lite kyligt i Vingåker, men kommer igång med cirkulationen i den första backen ut ur samhället, så blir kroppen varm.
På första biten utefter väg 560 är det en del bilar, men det blir lugnare när etappen svänger av höger in på väg 564.
Ser en dam på en slags Permobil och det verkar vara motorkrångel, då denne sparkar ekipaget framåt. Är imponerad att damen klarar av detta.
Det blir några rejäla nedförsbackar med god fart ned till järnvägen.
Korsar Vingåkers-ån på andra sidan järnvägen och passerar i hög fart. Det är fint vid ån och detta borde fotograferas, men då farten är hög och motivationen att vända låg, så missas detta tillfälle.
Det är inte lika roligt att cykla själv, varför det blir mera cyklande och mindre turistande denna dag.
Vägen mot Högsjö är ganska flack och det är inga ansträngande backar. Endast lite pustande sista biten in i samhället.
Sydvästra Södermanland är ganska okänd för undertecknad och har väldigt lite kännedom om denna region. Regionen besöktes mera under tiden som Vingåkers orienteringsklubb vara mera aktiv och ordnade tävlingar i trakten. Klubben har mindre verksamhet nu och det var ett antal år sedan som det ordnades en tävling här.
Sista biten så kör undertecknad om två mycket unga töser på landsvägen, varav den ena cyklar på barncykel och den andra på sin sparkcykel. Det känns lite olustigt att se dessa små flickor på vägen, då det susar förbi bilar i hög fart.
Högsjö är ett okänt samhälle för undertecknad och verkar vara en gammal bruksort. Det finns lite minnen från forna glanstider. Något slags pappersföretag verkar ha verksamhet i de gamla bruks-byggnaderna.
Samhället är litet och det passeras fort. Svänger av mot väg 561 och det blir en lite pustig backe uppför. Efter denna är det ganska lätt cykling ända fram till Häfla bruk. Det kommer någon enstaka backe men annars går det ganska raskt att cykla.
Det är mycket öde och skoglikt första milen. Ser någon enstaka ödegård som inte verkar ha några boende. Området är som sagt okänt. Det verkar dock vara en populär turistväg då det kommer någon enstaka husbil på vägen.
Vid Marsjö blir det lite mer bebyggelse och kulturmark. Det erbjuds också fin utsikt mot sjön. På en tomt så verkar det bo en Volvo-intresserad. Det står mängder av äldre bilmodeller på gården och det ser ganska skräpigt ut, men bilarna kanske är för något ändamål? Passerar också en ”antik” mack och en prylmarknad som har öppet, men behöver inget, så det blir inget stopp.
En skylt meddelar att leden fortsätter in i Östergötland. Ser också skyltar för Sverigeleden. Denna led är lång och sträcker sig över hela Sverige.
Det blir en kortare bit genom skogen fram till nästa samhälle – Byle. Här känns det väldigt lantligt och funderar hur de som bor här hamnat på denna plats och hur man sysselsätter sig ganska långt från större städer. Det känns som en mycket avlägsen plats.
Här är det åter vacker utsikt över sjön – Kalefjärden.
Nu blir det en hel del raksträckor och kan hålla skaplig fart. Någon mindre backe saktar ner farten. Möter flera cyklister i motsatt riktning, så denna väg verkar vara populär för cyklister. Det är lite fler bilar och vägen är populär för motorcyklister och 50-talsbilar också.
Når Kyrkviken och vägen svänger tillbaks mot väster för att runda Björnhultaviken. På norra sidan av viken är det lite mer kulturbygd. Det finns många vackra sjöar i denna region av länet. Det är säkert intressant för kanotister som kan hitta fina paddelområden här.
Vid västra delen av viken vänder vägen åter mot öster och Häfla bruk. Käxelvik känns som ett udda namn på orten vid viken.
Cyklar åter in i ett mer skoglikt område och några backar. Snart dyker samhället Häfla bruk upp och här känns det också lantligt, öde och avlägset. Här är det också verksamhet i det gamla bruket och man verkar tillverka spiraltrappor och andra produkter i metall.
Öster om samhället så blir det tyngre att cykla, med många återkommande backar fram till Knorran. Gnetar på och börjar känna lite i låren. Har en flaska vatten i ryggsäcken, men har ännu inte stannat någon gång för att dricka. Det är svalt ute men svettas ändå, så det borde finnas ett behov av att dricka.
Vid Knorran blir det stopp och inser till slut att det måste till en drickapaus. Har inte planerat detta bra då undertecknad under vandringar använder en camelback och kan dricka från en slang under gång. Nu måste ryggsäcken av och flaskan packas upp och ”värdefulla” sekunder förloras!
Det känns bättre att cykla efter att få vatten och kan kämpa vidare mot Katrineholm. Det kommer fortfarande backar, men inte lika frekvent som tidigare avsnitt.
Tisenhult verkar vara en flott herrgård som ligger fint vid södra sidan av sjön Tisnaren.
Passerar en del stugområden på vägen till Tisnarbro. Här är det nog trevligt att ha en sommarstuga. Vid bron ser det trevligt ut och längre fram verkar det finnas bad – Tisnarebaden och däromkring ett större stugområde.
Biltrafiken ökar successivt från detta område och blir intensivare ju närmare undertecknad kommer till Katrineholm.
Det går bra fysiskt att trampa på, förutom ömhet i baken, men det känns lite tråkigt mentalt. Det blir inte samma känsla att cykla, jämfört med att vandra. Dock kan detta variera, då smaken är som den så kända baken!
Sista ”större” samhälle innan Katrineholm är Forsa. Ser inte så mycket av samhället där vägen passerar.
Sista milen går över områden med öppna fält. Det känns lite tråkigt att cykla här, då det är mycket bilar och det känns lite mentalt tråkigt. Fortfarande så fungerar benen vilket är lite överraskande.
Stora vägen och Djulö dyker upp till slut och det känns åter lite lättare mentalt. Det är vackert vid Djulö utefter ån eller om man skall kalla det för sjöförbindelse. Husen kanske löper en risk, om det skulle bli en översvämning i framtiden?
Det är mindre trafik här i området och de bilar som kör här, gör det med betydligt lägre fart.
Vid stora Djulö verkar det vara mycket verksamhet, med många större tält. Får höra efteråt att det är någon slags sångfestival.
Sista biten till etapp-målet är bekant, då detta också är en anslutningsetapp på Sörmlandsleden som vandrades för ett par år sedan. Det var lättvandrat och därmed också lätt-cyklat. Dock kommer det en brant backe sista biten upp till kyrkogården som är dagens mål.
Vid backens fot står det två funktionärer och de har satt upp en avspärrning för bilarna och som har någon form av koppling till nämnda evenemang.
Backen är grym för en nybörjare, men kan inte gå av cykeln och gå, då funktionärerna står och tittar! Lyckas trampa upp hela biten men med lite stumma lår. Några hundra meter återstår och får en applåd av cykelkamraten som väntar i bilen. Denne hade trott att det skulle ta en timme längre att klara av dagens etapp. Alltid kan någon bli imponerad!
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 878
– Total höjdstigning – 457
– Total tid – 3,16 tim
– Längd 66 km
– Medeltempo 20,2 km/timme
Tillbaka till start
2017-08-05 Etapp 6 Julita-Vingåker
Veckan har varit mental tung på grund av olika besvärligheter och utmaningar. Det borde vara lugn och ro denna tid, då det fortfarande är låg verksamhet, då många är på semester. Ibland dyker det tyvärr ändå upp tråkigheter och dessa kommer ju aldrig vid ”rätt” tillfälle.
Det skall kännas skönt att ägna sig åt något annat denna dag och varför inte bocka av ytterligare en etapp på Näckrosleden.
Avståndet till etapperna börjar öka, varför det blir aktuellt att använda två bilar. Cyklarna placeras vid en startpunkt och en bil vid målet för etappen. Den andra bilen används för att komma tillbaka till starten.
Vädret är osäkert denna dag. Det är utlovat regn på förmiddagen och sedan en stunds uppehåll, för att senare på dagen börja regna igen. Sällskapet skall försöka utnyttja perioden mellan regnskurarna. Det är alltid osäkert med väderprognoser och en viss oro börjar komma hos sällskapet, när regnet öser ner i ett skyfall i samband med utplacering av cyklar och bil.
Det blir dock en perfekt timing avseende dagens cykling och sällskapet slipper att få en enda droppe regn på sig denna dag.
Enda fadäsen är att gelé-överdraget var på cykel-sadeln under transporten och är ganska blöt efter att cyklarna fraktats i ösregnet. Detta får tillskrivas nybörjare inom cykling.
Första biten går över de öppna fälten norr om sjön Öljaren. Det blir motvind denna dag och vinden är ganska stark. Det är en del trafik på denna väg och det känns bra att svänga av vid Stockholmstorp. Det blir visserligen grusväg och lite tyngre att cykla, men hellre detta än bilar som passerar i hög fart.
Når ett vackert våtmarksområde som säkert är en oas för fåglar. Dock verkar de upptagna med annat denna dag och dammen är tom.
Passerar ett hus som verkar bebos av en kreativ senior familj. Diverse varningsskyltar är uppsatta och är av det lite ovanligare slaget. De har till och men anlagt en ”idrottsplats”. Möjligen får man plats för ett bord och spela kort?
Passerar en bondgård som är rädda om sina katter eller hur skall man annars uppfatta denna skyltning?
Det är trevligt med alla dessa sommartorp och några kanske till och med är permanentbostäder. Ser brevlådor vilket betyder att postgången fungerar även till dessa lite avlägsna adresser. Mellan de öppna fälten och ängarna så växer det skog och den känns också som mörk och vild. Dock så kommer tecken på avverkning och det ligger avverkat timmer som väntar på att hämtas.
Grusvägen fortsätter ända fram till vägen mot Fiskeboda. Såg tidigare på skylten vid stora vägen, att allt verkar stängt i Fiskeboda. Till och med badplatsen är överstruken på skylten. Kanske har platsen blivit flyktingförläggning som många andra semesterbyar i Sverige?
Enligt etappbeskrivning kan man cykla ner till den lilla hamnen, men hoppar över detta då den har besökts tidigare.
Resten av etappen blir på asfalt och det känns lite lättare att cykla.
Cyklar ut till stora vägen och får följa den förbi Kalkbrottsvillorna som kanske är lite historiskt intressanta. Det är en backe uppför till avfarten mot Vingåker. Många bilar passerar och det är inte lika trivsamt.
Hoppades att det skulle bli mindre trafik även på Vingåkersvägen, men det är en del bilar på denna väg också. Det går sakta uppför stora delen av vägen till avfarten mot Ättersta.
Strax innan avfarten så hör sällskapet en bil med högt motorljud och som tutar bakom sällskapet. Det är en i sällskapets tycke väldigt vårdslös förare, som i hög fart passerar och kastar sig in i den smala allén upp till gården Sjöäng. Tänk vad sturska en del känner sig skyddade till anonymitet i en plåtlåda.
Det lugnar ned sig efter avfarten och det blir åter trivsamma gårdar och tomter. Landskapet är lantligt och trafiken avsevärd mindre.
Vid infarten till byn Österåker så loggar sällskapet en Geocache och det blir en kort paus. Det verkar vara/varit aktivitet vid kyrkan då det är en del personer i rörelse.
Leden tar en omväg åt vänster vid kyrkan och följer inte närmaste väg till Vingåker. Strax efter passerar sällskapet Hulla by som är liten och pittoresk. På andra sidan byn så blir det en vacker utsikt mot sjön Öljaren. Passerar en liten badplats, men ingen badar, då det inte är så där jättebra badväder. Det är lite svalt idag.
Ser en skylt som meddelar att det kommer anordnas Triathlon på denna lilla ort! Det finns energi ute på landet!
Det blir lite fler småbackar under den fortsatta vägen mot Vingåker. Under de sista 13 km blir det också kraftig motvind. Sällskapet får trampa även i nedförsbackarna! Passerar en del fritidshus på vägen söderut till korset norr om sjön Låttern. Där börjar den kraftiga motvinden märkas.
Vid vägen in mot Hildesberg finns det en Geocache som faktiskt också heter detsamma. Kliver av cykeln och går 60 meter in utefter avtagsvägen. Låren känns som klubbor de först meterna. Letar lite och tittar en ytterligare gång på beskrivning av gömman. Ser att den har terrängfaktor 5 som är den högsta svårighetsgraden. Inser att detta innebär klättring i träd och högt upp. Beslutar att inte försöka hitta denna Geocache.
Sällskapet fortsätter vidare mot Båsenberga. Strax innan nästa större vägkors kommer det en uppförsbacke och där slår ”klubban” till mot cykel-kamraten. Hon får gå av cykeln och gå uppför backen. Energin har tagit slut och är något begränsad denna dag, då denne går på diet.
En skylt anger en mil kvar till Vingåker och skylten är inte mentalt upplyftande för cykel-kamraten.
Det är dock bara att bita ihop och kämpa på i de backar som dyker upp. Ingen är extrem, men är man trött så är man.
Har observerat att en del boende har satsat på ”skrytiga” entréer mot sina hus/gårdar. Det skall väl ge lite palats/herrgårds intryck?
Ser en skylt som ger intrycket av att sällskapet är långt utanför dagens planerade cykling?
Vid Båsenberga finns det också en Geocache som undertecknad loggar medan cykel-kamraten går upp för nästa backe och som är något större än de tidigare.
Det var många år sedan undertecknad var här på konferens och utbildning på Båsenberga konferenshotell. Idag är det många golfare som rör sig i området. Tror inte det fanns en golfbana då undertecknad senast besökte kursgården?
Bakom den ovan nämnda backen får vinden rejäl fart över de öppna fälten fram till det stora vägkorset. Det går lite sakta framåt över fältet.
Vägkorset Vingåker och väg 52 har en rondell numera. Detta är/har varit ett olycksdrabbat kors och en arbetskamrat drabbades av detta personligen, när denne var bländad av solen, kom från norr och körde rätt ut i korset. Det blev en rejäl smäll och han var helt borta ett tag.
Det fanns ingen rondell vid detta tillfälle och han hade stopplikt. På grund av solen såg han inte detta. Det var naturligtvis dennes skuld och körkortet försvann ett tag efter denna incident. Enligt uppgift så förekommer det fortfarande incidenter trots rondellen.
Sällskapet passerar utan några problem och det blir lättare cykling in mot ortens centrum. Ser kyrkan och bakom denna så finns bilen placerad.
Det rör sig förvånansvärt mycket bilar och personer på huvudgatan, trots att detta är en liten ort.
På morgonen när bilen placerades ut så var det till och med fartkontroll på huvudgatan! Hastigheten är maximalt 40 och det är inte många som håller denna, när sällskapet återvänder och polisen är borta!
Ytterligare en etapp kan prickas av och cykel-kamraten gjorde en bra kämpa-insats då förutsättningarna inte var de bästa. Det kostar på att utföra fysiska aktiviteter och samtidigt följa en låg-kalori diet.
På vägen tillbaks till bostaden, så kommer undertecknad ifatt en liten öppen sportbil, där en senior förare med damsällskap, njuter av tillvaron. Strax efter så kommer det en kraftig regnskur och trots denna, så fortsätter nämnda bil att köra vidare.
Undrar vad damsällskapet tycker då all make-up och fixat hår måste fullkomligt raseras i ösregnet. Detta kan inte vara så populärt och funderar varför den seniora chauffören inte stannar och fäller upp skyddet. Det kanske inte finns eller fungerar.
Till slut stannar dock denne och alla i bilen måste vara genomblöta.
Vad som händer sedan är okänt då undertecknad passerar. Skulle dock varit intressant att höra parets dialog!
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 501
– Total höjdstigning – 297
– Total tid – 2,35 tim
– Längd 40 km
– Medeltempo 15,5 km/timme
Tillbaka till start
Etapp 7 Julita – Eskilstuna
2017-07-09 Etapp 7 Hållsta – Eskilstuna
Tillbaka från utlandssemester och vandring i de Tjeckiska bergen. Dags att fortsätta med att cykla etapper på Näckrosleden. Dagen börjar mulet, men sällskapet undviker regn. Dagens etapp innebär endast en kort del av Etapp 7.
Av någon anledning så förlorar kroppen all förmåga till t.ex. cykling, om inte detta genomförs på ett tag. Det känns som att starta på nytt med denna aktivitet.
Sällskapet trampar genom centrala Eskilstuna och utan karta har det varit svårt att hitta Näckrosleden, då markeringarna är ganska blygsamma.
Skyltningen av lden varierar mycket. Den varierar från 0 till mycket tydligt. Sedan har leden också ändrats under tiden och stämmer inte med de kartor som kan hittas på olika web-sidor.
Frågan är vem som är huvudman för denna led och var de mest aktuella kartorna och aktuell information kan hämtas?
Det finns en led – Mälardalsleden som använder delvis samma stråk. Den verkar betydligt mer tydligt markerad.
Kommer genom staden, men osäker om sällskapet har kört ”rätt”.
Det är roligt med cykling, då helt nya områden upptäcks som sällskapet aldrig passerat eller besökt tidigare.
Enligt kartan så är det stora vägen som gäller till Hållsta från rondellen vid väg 230/214. Ser senare att det verkar som gamla vägen Skogstorp till Hållsta verkar gälla? Den senare är en trevligare cykling.
Vid rondellen så blommar Cikoria. En växt som verkar gilla mycket dåliga förutsättningar. Trevligt med dessa myckert vackert ljusblå blommor. Har misslyckats med att få dessa att överleva i den egna trädgården, vilket känns lite ”skämmigt” då de blommar på denna magra plats.
Fortsätter mot Hållsta och gamla arbetsplatsen – Lantbruksdata. Ett ganska modernt kontor och datorhall komplex, som ingen lyckats att etbalera verksamhet i, sedan detta övergavs av Lantmännen respektive IBM. Numera flykting-förläggning?
I och med detta så har en del av etapp 7 prickats av och det är dags att vända tillbaks till hemmet. Sällskapet tar den gamla vägen till Skogstorp, då det är mindre trafik.
Får naturligtvis vänta på ett tåg vid järnvägsövergången! Alltid denna ”otur”.
Vid ån i Skogstorp finns minnen från gamla tider med herrgård och historiska byggnader.
Fortsätter mot Eskilstuna och passserar Vilsta koloni-område. Här finns det riktigt trevliga stugor och trädgårdar beroende på hyresgästernas ambitioner.
I Vilsta är det någon form av häst-aktivitet och ser ett ekipage som kör någon slags bana i en inhägnad. Samtidigt så är ett nytt ekipage på väg till aktiviteten.
Stannar till vid Eskilstuna-ån vid Snopptorp. Här blir det ett bra kameramotiv. Namnet Snopptorp var väldigt komiskt enligt sonen, när denne var en liten pojk. Undrar varför?
Fortsätter utefter ån och viker sedan av mot Skiftinge efter gamla Sundbyholmsvägen tillbaka till hemmet.
En liten del av etapp 7 är som sagt avklarad.
Lite kuriosa från dagens cykel-tur:
– Förbrukade kalorier – 433
– Total höjdstigning – 147
– Total tid – 1,48 tim
– Längd 30,9 km
– Medeltempo 17,2 km/timme
Tillbaka till start
2017-07-18 Etapp 7 Hållsta – Svalbovikskorset
Dags för att ta ett tag på Näckrosleden igen och det blir en bit på etapp 7. Inte ett moln på himlen när sällskapet beger sig till Hållsta för start dagens cykling.
Det är tomt och öde i Hållsta ”centrum”. Pizzerian som övertagit tidigare affärslokaler är stängd denna dag, så det är ingen trängsel på parkeringen.
Sällskapet cyklar iväg söderut mot Bälgviken. Det är lite vind idag, med dragning från nordväst. Hoppas den inte ska bli för besvärlig.
Passerar några korsningar med Sörmlandsleden och som avverkades för två år sedan. Just dessa etapper mellan Eskilstuna och Svalboviken, innebar snöpulsning när det begav sig.
Når avfarten till Bälgviken och strax efter ligger badet. Det är tomt denna dag och det är inte den riktiga sommarvärmen, då det blåser svalare vindar. Annars är detta en liten och ostörd badplats.
Kommer in i samhället och det är inte många hus på orten. Får ännu en gång vänta på tåget, liksom förra cykelturen! Är förföljd av ”otur”.
Efter järnvägsövergången blir det grusväg ända fram till Svalboviken.
En skylt visar till ångbåtsbryggan, men det går inga turer på Näshultasjön detta år?
Det blir flera uppförsbackar på vägen till Svalboviken och några är lite pustiga.
I början är grusvägen en aning ojämn, men längre fram så har vägen bearbetats och är hyfsat slät vissa partier.
Det är skogligt och lantligt utefter denna väg och en del bor i permanenthus. Man måste gilla att bo på landet om man väljer detta område.
Här i skogen finns det mycket fin och utslagsgivande orienteringsterräng. Har sprungit i skogen ett antal gånger.
Sörmlandsleden fortsätter att korsa vägen och en ytterligare led finns vid naturreservatet Kvarntorp.
Det blir lite upp och ner på grusvägen och i vissa nedförsbackar går det fort. Det är mycket få bilar på denna väg.
Skogen avbryts med lite hagmarker och ibland fin utsikt över Näshultasjön.
På några små öppna platser så erbjuds det grill-platser som någon gjort i ordning.
Sällskapet närmar sig Svalboviken och det är samma som Bälgviken på denna ort. Mycket lite hus och lantligt. Ser att någon husägare satt upp en figur för att bromsa farten på grusvägen. Kan det gå för fort på denna slingriga väg?
Sällskapet stannar vid Svalbovikens badplats och som också är helt öde. Det blir vätskepaus men inget bad.
Grusvägen är slut och det blir asfalt hela vägen tillbaks till Hållsta.
Första biten blir en lång och svagt sluttande uppförsbacke. På andra sidan erbjuds långa utförsbackar som kompensation.
Möter en dam som är ute och cyklar i motsatt riktning. Mötte några tidigare på vägen till Bälgviken men ingen på grusvägen. Det verkar som området är populärt för de som tränar cykling. De cyklister som sällskapet mött har inte sett ut som rena motionärer utan mera vältränade.
Når väg 214 och svänger av tillbaks till Hållsta. Nästa gång får sällskapet starta vid vägkorset för att fullfölja etappen fram till Julita.
Det är ganska mycket trafik på denna väg, trots att den stora vägen finns och som går via Stora Sundby.
Det gäller att hålla sig åt sidan när vissa kommer susande i ganska hög fart.
Ser på en skylt att Magda säteri har öppet på veckosluten. Har varit där en gång och tycker detta är ett trevligt ställe med servering och butik. Hoppas det bär sig.
Det börjar värka i baken för sällskapet och för cykel-kollegan även i ryggen. Undertecknad får mer och mer kramp i vänster höft och det blir lite besvärligt ibland.
Vinden är ömsom mot och ömsom med, varför det blir varierande mellan lätt och tung cykling.
Sällskapet börjar också bli lite trötta och varje raksträcka får bli en utmaning.
Når infarten till Hedlandet och viker av för att hitta en Geocache som har det makabra namnet – ”Hedlandet: Morden”. Ett ungt par gifte sig 1985, vilket inte uppskattades av släktingar, som torterade och mördade det unga paret. Dock kunde detta inte bevisas rättsligt, så rent juridiskt är fallet olöst. Motivet var dock mycket starkt efter en tid av hotelser.
Fortsätter sista biten över gärdena till Hållsta och sällskapet når målet en aning slitna. Det dröjer nog innan sällskapet blir vältränade cyklister, men det är väl bara att fortsätta och trampa på.
Dagens etapp var vackrast på grusvägen mellan Bälgviken och Svalboviken. Grusvägen blev inte så utmanande och inga punkteringar.
Ännu en bit på leden kan prickas av.
Lite kuriosa från dagens cykel-tur:
– Förbrukade kalorier – 650
– Total höjdstigning – 435
– Total tid – 2,54 tim
– Längd 47,8 km
– Medeltempo 16,5 km/timme
Tillbaka till start
2017-07-18 Etapp 7 Svalbovikskorset Hökärr – Julita
Dags att fullfölja etapp 7 med start vid Svalbovikskorset – Hökärr. Det är risk för motvind tillbaka till starten, då det för ovanlighetens skull blåser från öster mot normalt sydväst. Dagens etapp innebär asfalt hela vägen, men också biltrafik, då väg 214 används flitigt av ”alla”. Det är personbilar, husbilar, bussar och tunga lastbilar. Det gäller att hålla undan när bilarna susar förbi.
Det finns inte så mycket att se eller uppleva på denna sträcka fram till Julita. Får som komplement till flämtandet efter syre, tänka på gamla minnen – egna och andras. Det första som kommer upp är andras minnen/historia.
Har kört denna sträcka med bil några gånger och känner igen vägskyltar med olika ortnamn. Har dock inte sett namnen på busshållplatserna och en tanke kommer upp angående hur dessa fått sina namn? Vem har bott där och vad är bakom de olika namnen? Vissa namn har kanske en mer självklar förklaring, som t.ex. Västersjö. Det är kanske svårare att veta historien bakom namnen – Brunnshult, Sköttorp, Alhult, Björkhyddan, Stabäcken, Runersholm och sist men inte minst – Botten!
Vad har dessa namn för bakomliggande historia? Detta skulle vara intressant att veta, nu när det inte finns så mycket annat att uppleva under dagens tur.
Det första personliga minnet dyker upp där vägen korsar en bäck. För många år sedan var detta ett jättegupp innan det åtgärdades. Kommer ihåg när klubbens ungdomsledare skjutsade undertecknad, samt några andra ungdomar till en tävling. Han observerade inte varningsskylten och det blev ett rejält skutt med bilen vid bäckapassagen. En av de längre ungdomarna i baksätet slog i skallen rejält i bilens innertak! Så småningom blev det lite ”sport” att hoppa långt med bilar som hade mera ”ungdomliga” förare!
Passerar kommungränsen och etappen fortsätter i nästa kommun.
Nästa personliga minne kommer vid Geteboda där undertecknad gjorde ett sista framträdande (trodde jag!) i elit-klassen – orientering. Lyckades nå en bra placering mot tufft motstånd. Tanken var att lägga av med mera aktivt tränande och tävlande. Dock blev det en oplanerad, tillfällig och ganska ambitiös comeback 2 år senare.
Passerar en intressant busskur med höns målade på väggarna. Funderar om detta är någon form av budskap? Hönshus eller ett lokalt ”kommunikations-center”?
Strax innan stora korset med väg 56 finns en fornborg. Den ligger strategiskt uppe på en höjd och besöks inte av sällskapet denna gång. Har besökt denna tidigare i samband med en loggning av en Geocache som fanns i närheten av själva borgen.
Äs säteri ser ståtligt ut med sin gång in mot herrgården. Huset sägs vara från 1700-talet och har säkert en historia också. Tittade snabbt på nätet men kunde inte hitta något ytterligare.
Längre fram dyker det upp en gammal byggnad med en rejäl skorsten. Den verkar gjord för att ha bra fart i brasan och kanske varit en gammal smedja?
En cyklist står vid vägkanten och är förvirrad samt försöker tyda en karta och jämföra verkligheten. Det finns lite utmaningar att hitta på Näckrosleden, kartan samt led-markeringar (om dessa finns) som inte stämmer överens med kartan.
Ser senare att sällskapet skulle kört av mot Äs och via Fågelsta till Äs-köping.
Observerar att de gamla hederliga metoderna med hö-hässjning har ersatt av konservering i plastförpackningar. Det var mycket vackrare och charmigare med de tidigare höhässjorna. Det senare innebar mer jobb och risker med väderleken när höet skulle tas tillvara. Nu ska det vara mera effektivt inom lantbruket också, då lönsamheten måste garanteras och färre personer är engagerade.
Har på andra fält sett att man ”förskönat” plastförpackningarna med kulörta färger.
Blåklinten lyser fint i sädesfälten men är naturligtvis ett ogräs i detta sammanhang.
Det är mycket kommers i Äsköping ”centrum”. Butiken går nog ganska bra, då det är lite avstånd till de mera centrala butikerna i kringliggande större orter.
Når Julita gård och sällskapet tar en paus för att vila ömmande bakdelar, samt titta in i souvenir butiken. Har aldrig besökt själva gården och vet inte om det finns något av intresse? Det är dock många barnfamiljer som anländer och det är väl för att möta ”Pettson och Findus” som tar emot under sommaren.
Böckerna med dessa båda har varit mycket uppskattade inom sällskapets familj. Böckerna har lästs och berättats många gånger, samt bilderna i böckerna med alla sina detaljer har också studerats flera gånger.
Har en personlig favorit i boken ”Stackars Pettson” – En bild där Pettson och Findus sitter i en båt och metar en grå höstdag. Bilden ger ett sådant rofyllt intryck. Pettson var på uselt humör innan och Findus manipulerade iväg honom till fisketuren. Där gick Pettsson ner i varv.
Tänkte också tidigare, när de olika busshållplatserna passerades, att undertecknad skulle bli busschaufför på en landsortslinje när kroppen kommer till mera ”ro”. Tror dock inte att detta tillstånd någonsin kommer att uppnås! Det finns alltid någon ny utmaning!
Vägen tillbaks innebär motvind och vinden har ökat. Det går ganska bra ändå då det är få backar och de som finns är inte så stora. Det blev en lite kortare cykeltur idag för att fullfölja etappen. 3 etapper avklarade och 11 återstår.
Lite kuriosa från dagens cykel-tur:
– Förbrukade kalorier – 359
– Total höjdstigning – 113
– Total tid – 1,27 tim
– Längd 26,8 km
– Medeltempo 18,4 km/timme
Tillbaka till start
2017-06-04 2017-06-10 Etapp 8 Eskilstuna – Strängnäs
2017-06-04 Etapp 8 Eskilstuna – Björsund
Har dagen innan avslutat vandring av hela Bruksleden. Det känns alltid trevligt att ha klarat en utmaning som satts upp. Samtidigt känns det lite tomt, då det är resan som är själva upplevelsen!
Har planer på andra utmaningar, men det får bli lite senare. Nu så skall det bli lite lugnare ett tag! Trodde undertecknad! Det blev en vila på endast 20 timmar och 38 minuter innan det är dags för nästa utmaning! Vandringskamraten tycker det är dags för att cykla Näckrosleden.
Vandringskamraten har tacklat av lite det senaste året, varför det bara är att hänga på då det kommer ett initiativ från den sidan.
Därför står undertecknad redo med sin billiga lågpris-cykeln från ett lågkostnadsland denna morgon. Ingen har någon uppfattning om hur länge eller långt någon i cykel-sällskapet känner sig bekväma att cykla. Det blir att prova sig fram.
Etapp 8 är en av de kortare på Näckrosleden och förutom att den är nära, så känns den lagom att börja med. Starten går från sällskapets bostad i Eskilstuna Skiftinge och trampar på mot stadens centrum.
Det är mulet, svalt och vindstilla ute. Hoppas på att slippa vind, då det kan vara jobbigt med motvind.
Detta är ett av det första motionspasset för cykelkamraten, som har hamnat i dåliga rutiner med mycket lite motion. Sällskapet har kommit överens om att köra så länge det känns OK för cykel-kamraten.
Svänger in i bostadsområdet Årby och det är första gången som sällskapet cyklar inne i området. Årby är ett av de bostadsområden i Eskilstuna som har sociala utmaningar. Observerar att det har anlagts en trevlig lekplats inne i området. Det är bra att man på olika sätt satsar för att bryta en nedåtgående spiral som det kan bli om ett område ignoreras. Hörde en liknande historia på TV där man bl.a. lyft Skärholmen med att anlägga vackra ängsträdgårdar i området.
Vägen mellan Torshälla och Eskilstuna kan vara flitigt trafikerad, men det är lugnt denna tid på söndags-morgonen. Ser en del andra motionärer som cyklar, promenerar, springer eller stav-går.
Östra torget i Torshälla är stilla och åker nerför backen riktning Vallby. Vid vägkorset mot Grundby så gör undertecknad en första kontroll om det räcker för dagen. Sällskapet har cyklat 45 minuter och det är cirka 20 minuter kortaste vägen hem. Cykelkamraten nekar och sällskapet fortsätter riktning mot Grundby.
Passerar gården Solby som redan har börjat sälja egenodlade jordgubbar. Det blir nog ett besök i helgen.
Passerar fornborgen innan Märys cafe och nu börjar det bli lantligt och mycket trevligare. Det byggs dock mer och mer hus ute på landsbygden och funderar om det är ont om prospekt inne i städerna. Har bott en period på landet och det var mycket opraktiskt i längden. Alla har i och för sig olika värderingar hur man vill bo.
Sommarblomstren lyser i vägrenarna och uppskattar mest tjärblomstrens cerisa färg. Den lyser vackert.
Backen upp till Fornborgen vid Grundby limpa blir en utmaning för cykel-kamraten som måste stiga av cykeln och gå uppför.
Meddelar att nästa beslutspunkt är norr Vallby kyrka om sällskapet skall fortsätta eller ta närmaste vägen hem. Vägkorset passeras efter 1 timme och 5 minuter. Cykelkamraten nekar och fortsätter Vickelby-vägen mot Ostra vid Sundbyholmsvägen. Det är väldigt lantligt i detta område.
Passerar en bit ifrån Sundbyholms golfbana som gick i konkurs för ett antal år sedan. Var ute på de gamla banorna för något år sedan, när det hade lagts ut Geocaching-gömmor där. Det kändes lite spökligt att gå där på kvällen med öde och igenväxta banor samt övergivna klubbhus. Det börjar också bli sprickor i asfalten på parkering samt vägar och växter sticker fram.
Når Ostra och igen blir det en fråga om det är dags att vända hemåt.
Ser tendenser till trötthet hos cykelkamraten men denne nekar och vill fortsätta. Passerar travbanan och cyklar utmed den naturskyddade åsen på höger sida. Åsen är tydlig ända nere från Högstensmon söder Ärla och upp till Sundbyholm. Ön Räfsgarn utanför Sundbyholm har nog varit förbunden med åsen någon gång bakåt i tiden.
Viker höger genom åsen mot Sigurdsristningen och byn Mora. Det är vacker lövskog i backarna. Det känns nästan som Skånsk bokskog en liten bit.
Passerar Sigurdsristningen som har besökts många gånger när gäster velat se något i Eskilstuna. Stannar inte denna gång. Det är några backar innan Mora och cykel-kamraten får gå uppför igen.
I Mora står den permanenta midsommarstången. Den har stått där ända sedan undertecknad var liten och kanske många år innan dess.
Byn är liten och pittoresk även om många gamla hus har försvunnit.
Fortsätter vägen söderut mot Alvesta gård. Ser några hus som verkar ha ritats av en arkitekt med modernt sinne. De är fyrkantiga och bryter definitivt mot de mera traditionella husen på landet.
Möter ett par som är ute och cyklar i motsatt riktning. De ser mer tränade ut och håller högre fart.
Vid Alvesta (1 timme och 50 minuter) är det åter dags för beslut. Närmaste vägen hem eller fortsatt färd mot Björsund. Undertecknad anar att det skulle vara lagom för cykel-kamraten att vända hemåt, men hennes medfödda envishet växer fram i pannan och det blir fortsatt färd!
Det är åter mycket lantligt och det är trevligt att studera hur påhittiga husägarna är, när det gäller att dekorera sina trädgårdar och tomter. Sverige är vackert på landsbygden.
Möter ytterligare en cyklist som ser mera ut som en deltagare i Tour de France. Det går raskt i andra riktningen.
Blir lite tveksam vid några kors där det inte finns markeringar vart leden går. Leden har också bitvis gått parallellt med Mälardalsleden och denna har vikt av utefter andra vägar och som förvirrat lite.
Passerar en skylt till traktormuseum, men dessa fordon är inget för sällskapet.
Sista biten innan stora vägen till Björsund är en raksträcka över ett gärde.
Når korset och cykel-kamraten meddelar att det enligt internet ska finnas ett café i Björsund. Sällskapet skapar förväntningar, då det skulle vara gott med kaffe och kaka efter några timmars cyklande.
Inte fan finns det något café i Björsund och undrar i vilket internet cykel-kamraten har surfat?
Nu (2 timmar och 20 minuter) är det inte svårt att övertala cykel-kamraten att ta närmaste väg hem. Det börjar gå trögt och kroppsdelen dit solen sällan skiner börjar bli öm.
Ger valet att köra den stora något slätare vägen eller samma väg men lite mera kuperat, tillbaka mot Sundbyholm. Det blir stora vägen med förhoppning att det skall gå lättare.
Möter åter ett par som kommer i motsatt riktning med god fart. Blir senare omkörd av en dam som kommer på en riktig racer-cykel i god fart.
Det blir mera frekventa stopp för rast vila och promenader för cykel-kamraten uppför backar. Backarna är inte stora, men det är dåligt med kraft i benen hos cykel-kamraten. Vägen fram till Jäders kyrka består mestadels av fält. Det är vindstilla, men minsta indikation på en liten vindil får cykel-kamraten att sakta in.
Vid ett vägkors har någon dumpat en Whiskey-flaska (tom) och huvudvärkstabletter! Intressant kombination och en väldigt udda plats för att avnjuta en Whiskey?
Jäders ståtliga kyrka syns i fjärran som ett landmärke att sträva mot. Ser den en sista gång för denna dag och viker höger mot Sundbyholm.
Vägen fram till Sundbyholm innehåller några backar och det blir åter jobbigt för cykel-kamraten.
Passerar Vallby kyrka och nu återstår endast 7 km, men med en större backe vid travbanan. Sällskapet cyklar på stora vägen och det är mycket trafik på denna väg. Det verkar finnas många olika ärenden ute i Sundbyholm, då det är så mycket bilar.
Det går mycket sakta nu för cykel-kamraten som får kämpa och sätta mentala delmål – ”Fram till nästa vägskylt, fram till nästa hus, fram till nästa vägkors, etc.”. Sällskapet tar en paus vid korset Torshälla och Hammarby.
Detta är ett fyrvägskors och med stopplikt för de som kommer från Hammarby respektive Torshälla. Det är intensiv trafik och för höga hastigheter på Sundbyholmsvägen. Ser en bil som får vänta länge. Inte undra på att det smäller ofta här, då bilister till slut blir otåliga.
3 km återstår och dessa går mycket sakta på låg växel, trots att vägen i det närmaste är fri från backar.
Når till slut korset hemmavid och detta har också blivit ”berömt”. Polisen brukar plocka många bilister när de har hastighetskontroll. 80-90% kör för fort förbi detta kors. För några år sedan kom det en motorcyklist i en fart närmare 200 och smällde in i en bil som svängde ut.
Det lades blommor och bekanta hade andakter vid det aktuella korset efteråt. Det var tragiskt men mycket dumt gjort av motorcyklisten.
En sista backe upp utanför hemmet och så är premiären på Näckrosleden avklarad. Det blev ganska tufft för cykel-kamraten, men som kämpat mycket tappert. Sällskapet får göra en utvärdering om vad som är lämpliga etapplängder, för att uppnå viss utmaning, nöje och samtidigt inte skapa utmattning.
Få se om det är dags att titta på nya cyklar imorgon istället för sällskapets lågpris dito!
Lite kuriosa från dagens cykel-tur:
– Förbrukade kalorier – 605
– Total höjdstigning – 284
– Total tid – 3,44 tim
– Längd 47 km
– Medeltempo 12,6 km/timme
Tillbaka till start
2017-06-10 Etapp 8 Björsund – Strängnäs
Sällskapet har utvärderat förra helgens första försök att cykla tillsammans och att också cykla Näckrosleden. Sällskapet inser att framförallt cykelkamraten behöver en ny cykel för att detta skall bli en acceptabelt ansträngande upplevelse.
På nationaldagen inhandlar sällskapet därmed nya cyklar och dessa är de första NYA cyklar som sällskapet äger under hittills varande livstid!
Det känns definitivt annorlunda att cykla på dessa så kallade hybridcyklar, ämnade för både motion och arbetspendling.
Dagens etapp innebär att fullfölja etapp 8 till Strängnäs. Förra gången avslutades cyklandet vid Björsund. Till sällskapets försvar avseende kortare etapper, kan sägas att varje etapp innebär några extra kilometrar då sällskapet måste ta sig tillbaks till startpunkten. Detta innebär t.ex. att dagens etapp blir Björsund – Strängnäs t.o.r.
Sällskapet tar cyklarna på bilens cykelställ och beger sig till startpunkten vid Björsund. Det finns fortfarande inget café här, men en lokal vid sundet för olika aktiviteter. Denna dag är utspark för studenter och kanske är det därför dukat i den nämnda lokalen?
Det är lagom varmt idag och runt 20 grader. Det är dock stark vind och den kommer för ovanligheten från syd-öst. Detta innebär stark motvind fram till Strängnäs. De nya cyklarna är betydligt bättre än de tidigare och det rullar på bra på asfaltsvägarna.
Undertecknad får ligga först och fånga vinden. Förstår nu varför det byts så ofta i täten, när en cykel-klunga vill hålla fart eller att man skickar fram hjälpryttare som får dra för lagens stjärnor. Trots den nya cykeln så är det slitsamt att ligga först.
Nåja, det är väl mest rättvist då undertecknads kondition är betydligt bättre än cykelkamratens. Eller så sliter sällskapet ut en generation i taget?
Det är många öppna fält på denna sträcka. Dessa bryts av med några klungor med skog och små byar. Det som också märks är alla de kyrkor som finns på denna etapp. Det var en del på första delen av etapp 8 och fortsätter även på denna. Kristendomen måste ha haft ett starkt grepp om de människor som bott här.
Det är ganska mycket trafik på denna väg och det är också ganska fina bilar som kör på vägarna. Det verkar vara många välbärgade familjer som har hus i detta område?
Det växer vackra blommor i trädgårdar och vägkanterna. Tjärblomstren fortsätter att blomma och ser en sort som undertecknad inte vet namnet på. Den bildar en vacker klunga.
Möter flera cyklister som susar i hög fart, med hjälp av medvinden i den andra riktningen. En del ser ut som riktiga cyklister, med färggranna slimmade dräkter på kroppen.
En ICA-butik är etablerad i en liten by och det är intressant att någon orkar driva en sådan, då det inte kan vara speciellt hög omsättning i denna glesbygd?
Vinden tar i rejält på vissa öppna områden. Även om det är nedförsbacke, så får sällskapet hjälpa till att trampa och huka över styret.
De nya cyklarna har ”riktiga” cykelsadlar och dessa kan liknas vid en grövre pinne. Oavsett den kroppskonstitution som naturen skapat, är det fruktansvärt obekvämt att sitta på en pinne och gnugga låren upp och ner. Har visserligen cykelbrallor med stoppning bak, men den kroppsliga mittpunkten ömmar rejält efter ett tag. Det känns ganska skönt att ibland stå och cykla.
Passerar en rejäl herrgård som ser nybyggd ut och inte något äldre renoverat objekt. Som sagt, det verkar finnas en och annan välburgen familj i denna del av landet!
Passerar det gamla militära övningsfältet där beväringarna har slitit med olika övningar som ”Eldstöt framåt” och allt vad de militära begreppen innebär. Nu verkar det vara ett tag sedan området har använts. Dottern sprang förresten sin första nattorientering i detta område med farsan som ledsagare. Hon sov sött i bilen hem till Eskilstuna! Hon vann dock en handduk så det blev lite lön för mödan.
Vinden avtar lite när det blir mera skog omkring. Känner dock i benen att det varit ansträngande att cykla i täten och klyva vinden. Detta trots den nya cykeln.
Passerar kasernområdet och följer vägen och cykel-banan utefter vattnet.
Det finns fina trädgårdar i området och det blommar friskt denna tid. Ser några ganska nybyggda hus med utsikt över vattnet. Detta läge och det ökande intresset från Stockholmare driver nog upp priserna på hus i Strängnäs?
Anländer till slut till småbåtshamnen och här finns det flera serveringar och det är en del folk på alla dessa. Det verkar också populärt att promenera utefter vattnet.
Stannar och köper glass vid en servering. Det är intressant då man marknadsför Slagsta-glass! Detta är ett begrepp som är känt i Eskilstuna, då märket har uppstått/säljs i en glasskiosk mellan Eskilstuna och Torshälla. Tänk att detta begrepp kan användas av andra. Undrar om detta är varumärkes skyddat eller man har något annat slags avtal?
Sällskapet sitter en stund och njuter i det varma vädret. Solen är gömd bakom molnen, men det värmer på ändå. Det är utlovat åskregn senare under dagen och det börjar skymta mer och mer mörka moln i fjärran.
Sällskapet tar en kort tur inne i Strängnäs och vänder tillbaks mot Björsund. Det är stor skillnad att cykla med medvinden i ryggen. Största delen av återfärden går på den högsta växeln och farten är god.
Upplevelserna är i stort sett desamma på returresan, men i högre fart! Några kilometer innan Björsund så hörs ett mycket skarpt läte från en trolig fågel i skogen bredvid. Det låter som när murmeldjuren varnar i bergen och hoppar till lite av det skarpa ljudet.
En fasan pilar snabbt över vägen och in i ett skyddande buskage på andra sidan vägen.
Det knastrar lite ibland i ”växellådan” och får åka till justering hos cykelhandlaren när vajrar etc. har körts in lite mera. Denna första justering skulle ingå i köpet enligt uppgift.
Når Björsund och ser att tillbakafärden gått 13 minuter snabbare trots fotograferingsstopp.
En dam parkerar sin bil alldeles framför nosen på sällskapets bil. Blir lite förvånad, men hon förklarar att det kommer att bli många bilar om en stund, då festens gäster i nämnda lokal anländer. Tror som sagt det är dukat till student-fest?
På vägen hem sällskapet stannar vid Garnerfeldts trädgårdscenter och köper lite grönsaker och ägg. Detta är en trevlig inrättning.
Tillbaka hemma så dröjer det inte länge förrän åskan börjar dundra och regnet öser ner. Tur för sällskapet som hann hem, men tråkigt för alla studenter som skall åka öppna ekipage genom staden och till respektive festligheter. Förutom en ”blöt” kväll så blir det även en blöt eftermiddag!
Så var den första etappen på Näckrosleden avklarad och etapp 8 kan strykas. Få se om det blir fler. Cykelkamraten har indikerat att det här inte var så tråkigt!
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 599
– Total höjdstigning – 254
– Total tid – 2,24 tim
– Längd 42 km
– Medeltempo 17,6 km/timme
Tillbaka till start
2017-06-17 Etapp 9 Strängnäs – Eskilstuna
Morgonen erbjuder vackert och varmt väder, varför sällskapet beslutar att avverka ytterligare en etapp på Näckrosleden.
Lastar på cyklarna på hållaren, som fästs på bilens dragkrok. Har en ständig oro att cyklarna skall komma åt bilen och orsaka skador eller att en cykel ramlar av alternativt skrapar i backen.
Ser på vägen till Strängnäs att någon olycklig bilist har råkat ut för detta, då en cykel ligger som skrot i vägkanten på motorvägen. Denna observation förstärker oron hos undertecknad.
Anländer till Strängnäs hamn utan några problem och blir mycket fundersam vilka parkeringsregler som gäller. Det står bara ett P på skyltarna och inga hotfulla meddelanden om avgifter, tider och böter. Kan det finnas fri parkering i en central, medelstor Svensk stad?
De privata parkeringsbolagen brukar kretsa som gamar kring varje yta inom kommungränser och som kan utnyttjas för parkering. Ser ingen skylt angående detta vid hamnens parkering.
I yngre dagar så tyckte undertecknad att Strängnäs var en mycket öde och trist stad. Det kändes som det roligaste någon kunde göra var att gå och hänga sig!
Detta har ändrats med åren och det är mycket mer aktiviteter och liv samt rörelse i staden. Det vimlar av restauranger i hamnen mot tidigare då det kanske fanns en på hotellet. Det är också betydligt mer folk i rörelse i detta århundrade. Tidigare så gick väl de bofasta i kyrkan och satt sedan och hukade i sina hus och lägenheter.
Inser när det är dags att börja trampa att både kamera och mobil(kamera) har glömts hemma. Det blev för stressigt denna morgon fast det inte behövde vara stressigt! Inga bilder denna dag.
Inledningen av etappen går utefter Mälarens strand och här bor det nog lyckliga husägare, som ser sin fastighet kontinuerligt öka i värde vid varje årlig fastighetstaxering. Den enda nackdelen är kanske att utsikten mot sjön ligger på norra sidan.
Gamla Tosteröbron har öppning för att släppa igenom några fritidsbåtar. Var det inte den som krånglade mycket en gång i tiden och inte gick att återställa?
Den stora samlingslokalen på andra sidan, som skulle bli det ena och det andra verkar ha en avslagen tillvaro. Det verkar ha varit svårt att etablera stora evenemang i Strängnäs? Var där för många år sedan när anläggningen hette O’henrys och bjöd på mat och dans. Det var ingen höjdare!
Passerar Ulfhälls värdshus som också erbjuder ett lite påvrare utbud numera. Utbudet anger att man kan bo där och laga sin egen mat. Andra service-tjänster verkar begränsade.
Passerar de stora silo landmärkena, som antagligen är Lantmännens mottagningar av säd? Efter detta blir cyklingen mera lantlig och det går uppför förbi vägen till Löts camping och den så kallade ryggkliniken. Här kan alla som kan lägga fram en slant få ryggproblem fixade med lite kirurgi. Om kniven eller annan behandling är bäst, tvista de lärde om!
Backen uppför kostar på cykelkamratens krafter och denne måste gå en bit. Detta trots att cyklarna har mycket låga växlar.
Nåväl, det går rejält nedför en bit efter kliniken, så det går att återhämta sig.
Är lite osäker med skyltningen, då de vägar som tidigare trafikerats, har växt igen och ser lite oanvända ut. Det brister med skyltning för att skapa en helt lugn och säker uppfattning om vad som är rätt väg avseende Näckrosleden. Har en karta som är mycket schematisk, men det har gått bra med vägvalen hittills.
Når Stallarholmsvägen och följer denna en bit innan leden viker av på mindre vägar. Storleken på ”vägen” minskar successivt och det blir bitvis mera skogsstigar eller grusväg med grovt grus.
Det är mycket lantligt här och få bilar. Det finns en del hus här, som också verkar vara permanentboende.
Vid Hallinge gård blir det rejält lantligt med en grusväg och gräs-sträng i mitten. Det är grovt grus som underlag varför det finns lite oro för punktering.
Till slut är vägen mera en skogsstig och är likt en led för vandrare. Det går att cykla och är någorlunda jämt. Dock tränger gräset på från sidorna och det finns nog en risk att denna led är igenväxt inom några år. Inte ens bilar åker på denna stig fram till gården Gröndal.
Vid gården känns det som civilisationen har nåtts, då någon bor här och det finns en bil. Gården huserar också en besättning med kor, som betar i en hage bredvid. Detta är vad man nog kan kalla en riktig skogsbonde.
Leden övergår till ”väg” med gräs-sträng i mitten. Det måste vara ett äventyr att ta sig till denna gård och Stavtorp en bit längre fram.
Ser skyltar för en annan led strax innan en större väg, som går söderut mot Mariefred. Här börjar det dyka upp lite mera ”moderna” hus. Och ser också busshållplatser.
Vägen blir asfalt en bit och det blir rejäl fart nedför backen vid Quecksta-gärdet.
Minns en orientering för några år sedan, som OK Grip arrangerade och det öste ner regn denna dag. Var mycket skeptiskt till att det skulle finnas någon intressant orienteringsterräng i området, men blev överraskad och fick även det orienteringsutmanande Kärrlångsberget som utmaning på slutet.
Passerar ett Krukmakeri som har sin verksamhet i en lada. De anställda verkar ha tagit kaffepaus och sitter och njuter av morgonen, vid ett litet fika-bord. Känns lugnt och avslappnat.
Asfalten slutar och det blir grusväg igen. Det är lite småbackar och dessa tar på krafterna för cykelkamraten. Möter en bekant orienterare från Malmby IF. Denne var en riktig speed-kula under sina glansdagar men springer numera mest sakta och värdigt på landsvägen.
Lite längre fram springer en yngre dam med rejäl fart och sällskapet har svårt att komma ikapp på grusvägen och i uppförsbackarna. Till slut blir det asfalt och nedför igen mot Ekensberg och sällskapet kommer förbi!
Leden verkar inte göra en avstickare mot Stallarholmsvägen som kartan visar eller så saknas det markeringar avseende denna sväng? Fortsätter istället rakt fram backen ned mot Mariefred. Vågar inte släppa på, då det finns många utfarter från husen vid sidan.
Det är mycket intensiv biltrafik på stora vägen förbi Mariefred.
Etappen verkar vara kortare än angivet, då träningsklockan visar mindre. Det blir inget stopp i Mariefred för fika, då det känns tidigt. Undertecknad har också minnet att det finns ett cafe vid korset Ärjavägen.
Passerar korset och inser att ”åren går”. Inget cafe i sikte, utan här finns bara en vanlig bostads-fastighet och den ser ut att ha varit detta under många år!
På Ärjavägen börjar cykelkamratens växlar att krångla. Det går inte att få de högsta växlarna att fungera. Cykelsäljaren meddelade att detta kommer att kunna bli fallet då vajrar är nya och skall börja sträckas ut. De kommer att bjuda på en första service efter någon månad. Krånglet blir lite jobbigt för cykelkamraten, trots att det är ganska slät väg. Tyvärr så börjar också den kroppsdel som är närmast sadeln att smärt rejält och gör det inte lättare.
Vägen är ganska stor och bilarna passerar i hög fart. Det känns inte så mysigt. Det blir inte riktigt samma avkopplande upplevelser, som på den mera lantliga delen denna dag.
Denna del är mest att gnida på och det går också lite raskare även om kroppen är lite tröttare.
Från Grundbro går det att se de höga landmärkena vid Strängnäs – Silona och så småningom domkyrkan.
Ser att Mälarleden hittat mindre vägar att använda parallellt med landsvägen, men väljer stora vägen. Mälarleden får bli ett eventuellt framtida projekt!
Vid Malmby blir det separat cykelväg och det känns lite bättre att cykla. Tänk vad mycket man får tid att se och även kommer åt att se, på cykel jämfört bilkörning.
Tjärblomstren blommar fortfarande i klungor vid vägkanterna. Detta är mycket vackert. Passerar industriområdet och ser att Pfizer fortfarande finns i Strängnäs. Föreställer att läkemedelsföretag söker sig till större städer med mera utbud av arbetskraft?
Passerar cykelbron vid Ulfhällskorset och sedan blir sista biten samma som början av leden.
Det är fullt med folk i hamnen och på restauranger. Även parkeringen är full med bilar. Ser ingen parkeringsbot på sällskapets bil och det känns som en lättnad. Vet fortfarande inte vilka parkeringsregler som gäller. Bilar cirkulerar på parkeringsplatsen och väntar otåligt på att sällskapet skall lasta på och fästa cyklarna bakpå bilen.
Till slut är allt på plats och gör en annan bilist lycklig, då denna kan parkera på platsen som lämnas. Kör sakta och försiktigt hem, för att inte det skall bli onödigt guppande och eventuella missöden.
Ryser åter när den tidigare nämnda kvaddade cykeln passeras. Vid Kjula så är den nya solkraftsanläggningen invigd. Tyvärr så beslutade några vandaler att ha sönder ett antal solfångare strax efter invigningen. Det känns synd då solkraften är betydligt mer hållbar avseende miljöaspekter. Vet inte vad som eventuell ha drivit vandalerna?
Åter hemma och en ytterligare etapp kan prickas av.
Det ömmar i muskler och rumpor!
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 590
– Total höjdstigning – 283
– Total tid – 2,36 tim
– Längd 43 km
– Medeltempo 16,6 km/timme
Tillbaka till start
2018-07-14 Etapp 14 Nyköping – Vadsbro
Ytterligare en mycket varm dag denna sommar. Det är redan 25 grader klockan 08:00 på morgonen. SMHI har gått ut med värme varning. Det kommer att vara dagar med över 30 grader.
Dags att cykla de sista etapperna som går på tvären genom länet.
Styr för sista gången bilen mot Nyköping. Dagens etapp kommer bli Nyköping till Vadsbro. Den sista delen (Vadsbro – Flen) kommer att cyklas på nästa etapp – Katrineholm – Hälleforsnäs.
Försöker balansera etapperna till lagom längd och slippa cykla samma sträcka flera gånger.
Observerar på vägen ner mot Nyköping att det enligt kartan skall bli cykling på en delvis smal och kurvig huvudväg (Norr Råby-Rönö). Känns lite obehagligt då bilarna kommer i ganska rask fart på denna väg.
Når Nyköping och det är dags att trampa iväg med chauffören kommer att genomföra Geocaching runt sjön Uren.
På vägen ut mot Skavsta trampar undertecknad förbi en dam som är ute på längre rundtur? Hon har lite mer packning på cykeln. Det finns inte cykelbana mer än i början av utfarten Nyköping och kan förstå att vi cyklister använder landsvägen. Förstår dock inte en dam som springer på motsatt sida av vägen. Föredrar själv mindre väger och helst skog för löpträning.
Svänger av mot Skavsta och trafiken lugnar sig. Passerar lagom för att se ett plan gå in för landning. Lite fascinerande det där med flygteknik. Det är en vetenskap att hålla flera ton flygmaskin i luften.
Trampar vidare förbi långtidsparkering och senare fallskärmsklubben.
Vid nästa vägkors har det samlats ett antal herrgårdar/slott och det är en pampig entré till Tista alldeles vid korset.
Svänger höger mot Nyköpingsvägen och stannar till vid ån som ser vacker ut från bron. Har svagt minne att Scenerna i Hedeby delvis spelades in i Nyköpingsån?
Kör ut på stora vägen men leden viker av snart till höger och fortsätter en sidoväg. Denna avvikelse och ytterligare två kommande finns inte markerade på cykelkartan. Som tur är dessa sidovägar bra markerade med ledskyltar.
Passerar några lantliga hus och ansluter till stora vägen igen.
Vid Råby Rönö är det dags för en ytterligare sidoväg förbi kyrkan. Åter på stora vägen så finns det en cykelbana genom samhället. ”njutningen” på asfalterad cykelbana blir dock kort. Leden svänger av åt vänster och det blir en rejäl sidoväg jämfört kartan.
Vet inte alls var denna väg skall ansluta på den ”riktiga” leden men skyltningen är bra så får lita på denna.
Tyvärr är det grusväg med mycket lösgrus och de ”jämna” delarna på vägen är som en tvättbräda.
Det blir lite mer ansträngande att cykla på denna väg.
Solen börjar värma mera denna tid på dagen. Det märks särskilt när den ligger rätt in i en sluttning. Det sprutar svett i dessa passager.
Ansluter till kartans led vid Hörnstugan och det blir lättcyklad asfalt en bit.
Efter två svängar så går vägen vidare mot Vad och det blir åter grusväg. Denna väg är bättre avseende gruset och det är slätare underlag. Det som kommer till är dock en hel del backar uppför/utför.
Får en fin utsikt över Vadsjön som verkar vara en plats för fågelobservatorier. Det finns en ramp iordninggjord för intresserade fågelskådare.
Det sitter en hel del fåglar i sjön när undertecknad passerar. Det är för långt avstånd för att bestämma arterna. Skulle nog inte klara av detta även undertecknad hade en fågel i handen!
Vid orten Vad finns det ett antal hus och det verkar som platsen haft en historisk koppling till den naturliga övergången över Husbyån. Platsen ser trivsam ut.
Nu börjar det några kilometer med mera ansträngande cykling. Det är backar upp och ner och några betraktas som branta då det har satts ut sandlådor för att bilar skall kunna komma upp vintertid.
Det är bara att kämpa på ända fram till asfaltsvägen vid Utsiktsberget.
Passerar Prästsjön som erbjuder lite utsikt och senare en herrgård – Tuvekärr. Annars är det ganska mycket ödemark avbrutet med någon enstaka gård mitt ute i ingenstans.
Det är många sandlådor på vägen!
Når till slut vägen Stäringe – Vadsbro och det blir asfalt. Etappen verkar bli kortare än uppskattat men det får bli som det blir.
Närmare Vadsbro blir det mera ”civilisation” och detta toppas med Blacksta vingård! Gården har egen vinodling/framställning. Här kan man köpa viner och även äta finare middagar.
Känns inte som rätt tillfälle att slinka in denna dag! Måste nog beställa bord i förväg också!
Känns dock kul att man kan odla vi på våra breddgrader.
Når Vadsbro och stannar till vid en lämplig plats för att ringa chauffören. Dagens etapp gick som sagt snabbare än planerat varför denne är mitt uppe i sitt eget när undertecknad ringer. Det är inte så långt mellan Vadsbro och sjön Uren varför denne kommer ganska raskt.
Nu återstår två cyklingsdagar då etapperna 11 – 13 har bakats ihop till 2.
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 554
– Total höjdstigning – 369
– Total tid – 2,09 tim
– Längd 44 km
– Medeltempo 20,4 km/timme
Tillbaka till start
2018-07-17 Etapp 13 och del av 12 Forssjö – Hälleforsnäs
Ännu en stekhet dag. Det blev värmerekord igår och det är mycket varmt redan kl 09:00 på morgonen. Bilen visar +27 grader vid starten för dagens cykling.
Startar i Forssjö då biten in till Katrineholm är cyklad vid en tidigare etapp.
Det blåser motvind mesta delen av dagens cykling men det är asfalt hela vägen!
Första biten passerar över grusåsen öster om Katarineholm och det är även här järnräcken på sidorna av vägen. Man vill skydda åsen mot utsläpp? Från bilar som inte ges möjlighet att kör av vägen in i skogen?
Når stora vägen mot Nyköping och får cykla den en bit innan etappen tar av mot Valla.
Vinden är kraftig under de första milen då det är mycket öppna fält.
Ser att det finns någon annan slags led med lila ledskyltar. Vet inte vad det är för led.
Når Valla och vikar av en väg som går parallellt med stora vägen mot Flen.
Det är fortfarande öppen terräng och motvind.
Når Sköldinge och viker direkt av på vägen mot Vadsbro. Det känns ännu mer ödsligt utefter denna
väg.
Stannar till vid en hage som har en fin sjö. Tar några bilder men plötsligt hakar kameran upp sig och det går inte att göra någonting med kameran. Kameran har fått ett antal smällar under tidigare vandringsturer. Får hoppas att det går att få igång den igen hemma.
Det har inte varit så mycket att fotografera hittills men det kommer mera längre fram.
T.ex. så är det vackert vid Hedelundaån vid Vadsbro kyrka!
Vid västra infarten till Vadsbro samhälle viker etappen av mot Flen. En backe uppför och sedan ut på stora vägen mot Flen. Denna väg är mera trafikerad och smal. En del bilar kör mycket snabbt.
Efter några hundra meter så kommer en vit Volvo i hög fart och kör om två bilar på en kort omkörningssträcka. Bilen har en massa reklam på sidorna men uppfattar inte vilken. Det är dålig reklam att ett företags representanter kör som biltjuvar. Håller starkt höger i den obefintliga vägrenen.
Etappen går nu norrut mot Flen och det blir mycket varmt i uppförsbackarna när solen kommer rätt in i ryggen. Svettas kopiöst. Har som tur 2,5 liter vatten i Camel backen på ryggen. Det mesta vattnet går åt idag. Föredrar motvind som fläktar mer än vindstilla denna dag då solen steker hårt.
Når Flens utkanter utan några missöden. Cyklingen genom Flen saknar några som helst led-markeringar. Följer kartan och det är inga problem att hitta.
I centrala Flen vinglar ett något överförfriskat gäng omkring på cykelbanan. Passerar försiktigt då deras ”moves” är något oberäkneliga.
Passerar Orrhammaren sjön som ligger vackert vid norra delen av Flen. Det är ganska mycket trafik hela vägen mot avfart Orrhammars fritidsområde.
Når genomgrillad Mellösa och viker väster mot Harpsund. Vägen fram till Granhed är jobbig. Solen ligger på hårt, börjar bli lite trött och detta beror nog främst av värmen.
Gör sällskap med Sörmlandsleden etapperna Flen – Hälleforsnäs en bit. Känner att varje litet motlut blir ansträngande.
Harpsund är vackert med sina gamla byggnader och läget vid sjön är vackert. Harpsund har säkert haft många honoratiores som gäster.
Husen omkring Harpsund ser också ganska prydliga ut.
Sista biten till Granhed består av en del backar och det känns jobbigt att trampa uppför. Värmen känns i ryggen och letar efter skuggiga partier.
Når Granhed och sista biten mot Hälleforsnäs planar ut lite med endast lite mindre backar. Dricker frekvent ur camel-backen för att få lite psykologisk ”tröst”. Fötterna verkar ha svullnat i skorna på grund av värmen och det klämmer mycket på lilltån.
Till slut dyker skylten Hälleforsnäs upp även om den sitter en bit utanför samhället. Passerar Bruket med de nya kommersiella centra.
Sista korset är vid vägen mot Flen och den sista biten går det mest nedför till järnvägsstationen. Ser lite skyltar som erbjuder lokal konst.
Järnvägsstationen är minimal men det stannar tåg!
Chauffören har hittat en plats i gräset och skuggan.
Känner lättnad att klarat dagens etapp som varit mycket jobbig på grund av värmen.
Nu återstår det bara 1,5 etapp och sedan är Näckrosleden avklarad.
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 899
– Total höjdstigning – 548
– Total tid – 2,58 tim
– Längd 60 km
– Medeltempo 20,3 km/timme
Tillbaka till start
2018-07-19 Etapp 11 och del av 12 Marviken – Hälleforsnäs
Dags för den sista etappen Näckrosleden. Det har varit lite ansträngande de sista gångerna då värmen har varit extrem denna sommar. Det verkar bli samma värme idag också men med förhoppning att det blir några moln som skymmer solen och slipper då denna ”grill”.
Startar öster om Marviken då delar av etapp 11 har klarats av tidigare.
Det går raskt nedför till Marviken och det är asfalt.
Vid Marviken är det mycket bilar, kanoter, tält, etc. Platsen är vacker och populär för olika friluftsintresserade. Platsen är också mycket vacker.
Passerar via ett smalt sund och efter detta blir det ca 2 mil grusväg och många backar. Grusvägarna är bitvis mycket grusiga och är rädd för att få punktering. På vissa ställen är de så kallade tvättbrädorna extra mycket guppiga.
Det går sakta uppför i början från Marvikarna och sedan något planare. Når Skottvångs gruva och där ryker det om en kolmila. Blir lite förvånad att man får hålla på med detta då det är brandförbud och det härjar ett otal skogsbränder i Sverige. En mila har ingen öppen eld? Så därfär är det kanske OK?
Fotograferar vad som skulle kunna tolkas som tomtens mobila kontor?
Fortsätter förbi Skottvång på en mycket besvärlig grusväg. Det går inte att släppa på nedför då det är så grovt grus och guppigt.
Ser att man erbjuder B&B vid en gård – Lilla Vasskärr.
En bit längre fram blir det lite slätare grusväg och cykeln misshandlas inte lika hårt längre. Vägarna är små och det är ingen biltrafik.
Vid korset Strömhult skall leden gå mot nordväst enligt kartan men det är skyltat åt andra håller – sydost.
Är tveksam men litar på skyltningen och fortsätter enligt en ny rutt.
Vid Nerhyttan är det skyltat västerut och det är åtminstone åt rätt håll. Det blir några backar uppför och strax innan Jakobsberg är det en skylt som markerar att endast behörig trafik är tillåten. Blir tveksam igen men har inte sett några alternativa väger fram till denna plats varför det blir fortsatt framåt. Kommer fram till en sjö – Älgsjön. Den har inget namn på Etapp-kartan men misstänker att det är denna sjö.
Sjön ligger i rätt riktning så fortsätter på leden. Ser en ”hotfull” skylt som varnar för hunden. Ingen best finns i sikte som tur är.
Leden övergår till skogsstig och är åter lite osäker men det finns inga andra alternativ än framåt.
Vid Mellankärr blir det mera grusväg och det pågår en renovering av ett hus på platsen. Känns tryggt att vara tillbaka i ”civilisationen”. ´Det står en bil vid huset och utgår därför att vägen kommer att fortsätta mot mera bebyggda trakter.
Fortsätter trampa upp och ner för backarna och når till slut en större grusväg. Denna väg har enligt kartan som kollas efteråt till och med ett nummer – 893!
Anar var detta kors är och ser att det efter någon kilometer skall komma ett nytt vägkors och vägen till höger skall fortsätta mot Ånhammar.
Gnetar på upp och ner för backar och grusvägen är nu mera slät varför det går att släppa på nedför.
Vid Åsa finns en skylt att man kan bo på bondgård.
Det kommer enstaka gårdar utefter vägen men det är också mycket skog.
Vid Öllösa är det lite fler gårdar och detta skulle kanske kunna kallas för en mindre by.
Det är några stickvägar vid byn och är lite osäker då det inte finns några led-skyltar. Kommer rätt och konstaterar att den valda vägen stämmer med etapp-kartan.
Når ett vägkors och fortsätter höger. Det är till och med skyltat till Ånhammar.
Det blir guppig grusväg igen med mycket grovt grus och markanta tvättbrädor. Skakar i hela kroppen vid de tillfällen som farten blir lite högra.
Vid Järn gård blir det äntligen asfalt igen och det har varit en svettig och guppig färd fram till hit.
Kilometer angivelsen på vägskylten är något snål eller så är undertecknad lite sliten. Det dröjer innan Ånhammar gods dyker upp.
Entrén mot gården är via en pampig allé.
Passerar godset och följer den norra stranden av sjön Dunkern. Det är bitvis vackra vyer över sjön.
En del stickvägar mot sjön är avstängda och det finns skyltar som markerar privat område.
Till slut så dyker det upp en liten strand och där badar några familjer. Platsen är liten men det verkar som en trevlig mindre badplats.
Fortsätter utefter sjön och når godset Ekensholm. Här är det mycket hästaktiviteter/intresse då det finns några banor för hästhoppning.
Gården har en ovanlig och jättelik skördetröska av okänd modell. Kanske används för majsfälten som finns i anslutning?
Trampar vidare till nästa vägkors och svänger av mot Dunker. Skogen norr om vägen har besökts en del i samband med orienteringstävlingar.
Passerar Ökna gård och det blåser emot en del över fälten. Vinden är varierande och det kommer inte vind från något bestämt väderstreck.
Möter några andra cyklister som kommer, jämfört undertecknad, i hiskelig fart!
Vid Dunker verkar några yngre kor ha ett så kallat gruppsamtal?
Passerar Dunker och fortsätter mot den brusande väg 55.
Här finns inga alternativa vägar utan måste cykla på denna flitigt trafikerade 1 + 2 väg. Bilarna susar förbi i hög fart och det känns lite obekvämt att cykla på denna väg.
Når utan problem rondellen norr Malmköping och viker in den gamla infarten mot Malmköping.
Strax efter kyrkogården kommer en otålig bilist i hög fart från andra hållet och ligger i omkörning. Vägen är något smal vid denna plats och får hålla starkt höger för att inte bli nermejad.
Når ”Knekt” rondellen och får fortsätta nedför backen på den stora vägen mot Flen. Mitt emot gården som säljer lokalt producerad glass så svänger vägen in mot Smedstorp.
Ny blir det återigen grusväg med grovt grus och tvättbräda. De första kilometrarna går via öppna fält och vinden kommer in från fel håll.
Når till slut Smedstorp och framöver blir det mera skog som skapar skydd mot vinden. Grusvägen blir också lite jämnare.
Passerar vid Rotsätter två vandrare som går utefter samma väg. Känner inte till att det finns någon vandringsled i detta område men man ju vandra vart man själv vill!
Fräkentorps gård är modell större och det pågår någon slags aktivitet att ta vara på det magra höstfoder som erbjuds denna heta sommar.
Når vägen mot Hälleforsnäs och nu blir det asfalt ända fram till etapp-målet. Det är ganska lätt cykling men någon enstaka backe uppför.
Norr om vägen finns det många orienteringsminnen då området har erbjudit utmanande orienteringstävlingar. Tyvärr så verkar detta område inte användas för tävlingar längre.
Ser att chauffören har timat undertecknads anländande perfekt, då hon svänger in mot järnvägsstationen en halv minut innan.
Hon är lite besviken då den lokala osttillverkaren inte öppnar butiken förrän 12:00.
Detta var den sista etappen på denna led och är nöjd och lite trött. Känns bra att klarat av ett ytterligare mål! Skriver några reflektioner i avsnittet sammanfattning och reflektioner.
Lite kuriosa från dagens cykeltur:
– Förbrukade kalorier – 777
– Total höjdstigning – 575
– Total tid – 2,52 tim
– Längd 54 km
– Medeltempo 18,7 km/timme
Tillbaka till start