Sommarresa 2017 – Vandring Tjeckien

Vårresa 2017

Quiz
Dag 0 Eskilstuna-Rostock
Dag 1 Rostock-Liberec
Dag 2 – Liberec – Vesec
Dag 3 – Liberec – Jiceerka – Harrachov
Dag 4 – Liberec – Bedrichov
Dag 5 – Liberec – Janov nad Nisou
Dag 6 – Liberec – Prachovske Skaly
Dag 7 – Liberec – Semily – Botaniska
Dag 8 – Liberec – Hruba Skala
Dag 9 – Liberec – Mala Skala
Dag 10 – Liberec – Jested – Milire
Dag 11 – Liberec – Rostock
Dag 12 – Rostock – Eskilstuna

quiz

Vart är vi på väg?
10 poäng
Upprepat dokument med värde
8 poäng
En större Norsk stad hade en gång central betydelse för landet, men detta försvann när det blev delade meningar i landet.
6 poäng
Våren är alltid en speciell tid på året och för detta land så har den varit väldigt speciell för ett antal år sedan
4 poäng
Skilsmässor är ofta smärtsamma upplevelser, men ibland kan de genomföras lugnt och värdigt.
2 poäng
”Vad finns det att se i detta land?” frågade turisten. ”Skåda överallt!” svarade ortsbon.
Här i landet har Du många möjligheter att öva motrörelse till mobilnacke (Se TV-reklam Norrlands Guld) och Du behöver inte gräva guld i Norrland!
Här finns många ”En stor kall”. I genomsnitt så konsumeras det 143 liter per person och år!
Tysk kärlek plus vad som står på en inspelningsknapp, ger staden.
Svar
10 poäng
Check igen – låter väl som Tjeckien?
8 poäng
Landet hette tidigare TjeckOSLOvakien. Oslo försvann i namnet när landet delades till Tjeckien och Slovakien.
6 poäng
Pragvåren är benämningen på de händelser i Tjeckoslovakien i början och mitten av 1968, som började med att den nye generalsekreteraren i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet, Alexander Dubček, började föra en öppnare politik. Pragvåren slutade med att Warszawapaktens makter (utom Rumänien) invaderade Prag den 21 augusti samma år, då de fruktade att Tjeckoslovakien skulle bryta sig loss från de övriga sovjetiska satellitstaterna i östblocket.
4 poäng
Tjeckien och Slovakien kunde bildas i samförstånd och utan inbördeskrig eller starka meningsskiljaktigheter.
2 poäng
Ortsbon sa nog ”Skoda”!
Tjeckien är ett ledande öl-land.
Liebe + Rec = Liberec (staden)
Åter till start

Dag 0 Eskilstuna-Rostock

Midsommarfirandet blev lite trist denna gång, då en familjemedlem har det lite tungt just nu. Livet går inte alltid på räls, utan det blir en törnar också. Känns lite kluvet att åka iväg på semester när man skulle vilja kunna göra så mycket mera.
Resan är dock bokad, så det är inget att göra mer än att åka iväg och håll kontakten på andra sätt.
Junior har kommit och hälsat på under midsommarhelgen för det traditionella firandet. Passerar Jönköping på vägen mot kontinenten, varför det passar bra att han åker med och släpps av vid järnvägsstationen i staden. Jönköpings järnvägsstation har väl ett av de bästa lägena jämfört andra stationer.
Föga överraskande är det lite trafik på midsommardagens morgon. Resan går raskt till Jönköping.
Släpper av junior och fortsätter söderut. Lägger åter märke till en del Finsk-registrerade bilar. Dessa använder nog Sverige som ”transit” land på sin väg söderut.
Vädret är som Svenska midsommar brukar vara. Kallt och regn. Det blir vissa avsnitt med uppehåll men det kommer mestadels skurar under hela bilresan.
Det blir lite tätare trafik mellan Helsingborg och Malmö, men det flyter ganska bra ändå.
I hemtrakterna växer lupiner och tjärblomster utefter vägarna. Här växer vallmo, vildrosor och någon slags blå blomma där namnet är okänt. Det är vackert med blomstren utefter vägkanterna.
Öresundsbron är stor och mäktig och det är bekvämt samt snabbt att passera sundet på detta sätt.
Mot kontinenten
Når Köpenhamn och slipper denna gång fastna i vägarbete. Det blev en trög genomfart förra sommaren.
Kort stopp för tankning och sedan vidare mot färjeläget vid Gedser. Passerar Danmarks ”Eskilstuna” kallat ”Eskilstrup”. Vid en ”Kro” nära ”Eskilstuna” övernattade sällskapet förra året, när skuttet till kontinenten gick via Rödby. Rummen var primitiva, men maten var jättebra.
Sista biten till Gedser är en mycket liten väg jämfört den till Rödby. Det känns som sällskapet kryper fram. Hamnen är också enkel jämfört andra hamnar. Å andra sidan brukar färjeterminaler inte vara speciellt upphetsande.
Har bokat en senare färja men kommer på en tidigare och vinner därmed två timmar. Sällskapet har inte stannat och ätit på vägen och slår till med båtens buffet – Ät så mycket man vill!
Detta var absolut ingen höjdare och vill uppmärksamma andra eventuella resande att undvika detta utbud.
Sällskapet hade behövt lite uppmuntran, då familjebekymren tynger en del och kommer fram under den intetsägande båtresan.
Det blåser ganska friskt och båten gungar rejält. Bilens On-call tjänst operatör, ringer på telefonen och meddelar att bilens larm har utlösts. Försöker komma ner till bildäck, men detta går inte då dörrarna är låsta.
Går till informationen som meddelar att ingen släpps in på bildäck och att bilen slutar larma efter en stund. Bilarnas larm brukar lösa ut när båten gungar.
Hoppas larmet inte tjuter tills batteriet är slut?!
Rostock i Tyskland börjar skymta och båtresan närmar sig slutet.
Enda fördelen med buffen är att den serveras i båtens för och kan därför ”avnjuta” utsikten mot kontinenten.
Glider in i Rostock hamn som är ganska stor. Tyskarna byggde upp denna före kriget och under kriget (2:a) så tillverkades många ubåtar här. De allierade bombade sönder hälften och viss del gick också förlorat när ryssarna tog över den östra delen av Tyskland under 2:a världskriget. Dock satsade även ryssarna på varvet i Rostock och som växte under sin tid som en Östtysk stad.
Man byggde bl.a. upp det gamla tornet som var en del av den medeltida stadsmuren.
Rostock stadsmurstorn
Tornet bombades naturligtvis sönder och samma under kriget.
Tycker se vissa spår av den Östtyska regimen i form av lite gamla gator etc. Annars har man satsat hårt i staden under återföringen av Tyskland från 1989 och framåt. Vid hotellet som är modernt, finns det ett riktigt modernt köpcenter, med allt som ett sådant skall innehålla.
Sällskapet hade tur på hotellet och blev uppgraderade till businessklass rum. Fin utsikt från ett stort panorama-fönster och lyxigt rum. Här skall det nog gå att sova en natt.
Utsikt hotellrum
Utsikt hotellrum
Sällskapet känner sig lite slitna, av dels en lång resa, men framförallt av familje-bekymren. Känns lite hjälplöst att sitta i ett annat land, när man kanske skulle varit någon annanstans?

Åter till start

Dag 1 Rostock-Liberec

Vaknar lite dämpad och med tråkig eftersmak av familje-angelägenheten. Det är som sagt bara att bita ihop. Morgonen är mulen och det blir en ganska tidig avfärd från det fina hotellet i Rostock. Om det bara var för rummet, så skulle det vara trevligt att bo kvar.
Stannar vid ett morgonöppet bageri (trots söndag) och köper lite färskt bröd till färdkost. Köper också lite dricka i macken bredvid. Ser att de säljer öl för ”män”. En liter Faxe-öl med 10 % alkoholhalt. Det går nog snabbt från 0 – 100 på fester om sådana öl serveras?!
Autobahn är ganska tom och det är inte så mycket trafik under hela vägen till Berlin. Bilen har en GPS med alternativ för vägval. Gjorde en gång (flera gånger!) misstaget att välja kortaste som vägvalsalternativ. Det slutade med att en skogs-processor blockerade den skogsstig som GPSen hade angett som vägalternativ. Kortaste alternativet kräver dubbelkontroll, att vägarna kan köras och t.ex. inte en vägbom stoppar upp.
Nu finns det alternativet ”snabbaste med trafikhänsyn”. GPSen visar därför ett vägalternativ rätt genom Berlins inre ringled. Alternativet visar sig vara en flopp. Trafiken är måttlig, men det är vägarbeten och hastighetsbegränsningar. Motorvägen går bitvis likt en meander. Det är också guppigt och hastigheten är nedsatt på grund av detta också. På ett avsnitt så har en äldre bilförare bitit sig fatt i vänsterfilen och kör mycket sakta. Inget får denne att flytta sig åt höger och det blir köer samt irriterade omkörningar på insidan.
Kommer till slut ur Berlin och det är i fortsättningen mest avsnitt med fri fart på motorvägen ända fram till Bautzen. Det går mycket fort för en del som kommer susande i sina snabba bilar.
Bilåkningen flyter på bra fram till Bautzen även om det är en aning tråkigt och enformigt på de Tyska autobahn. Inga olyckor idag heller, som orsakar långa stopp.
Åker av stora vägen vid Bautzen och fortsätter på små vägar. Förstår inte varför GPSen valt dessa vägar som är väldigt små, passerar mängder av byar och innebär låga hastigheter. Det är mycket svårt att köra om, ifall någon kör sakta och det gör ”någon”!
Vid Löbau blir det enklare motorväg/motortrafikled. Det går ganska bra att köra här, men det tar helt stopp då en skylt meddelar att den föreslagna vägen (väg 178) till resmålet är avstängd. Svänger på måfå åt andra hållet, vilket väglusarna framför också gör. Kommer på väg 96, som trots sin tvåsiffriga beteckning är mycket liten och dålig.
Det går sakta efter väglusarna. Vid Zittau blir det ett längre stopp vid ett rödlyse, då det är ett omfattande vägbygge och endast ett körfält är öppet. Fortsätter på småvägar genom staden och stoppas vid en järnvägskorsning. Blir lite förvånad när det kommer ett gammalt ånglok som drar vagnar med turister. Ska det djävlas så ska det djävlas ordentligt.
Når gränsen till Tjeckien där det finn mängder med marknadsstånd som idkar lönsam gränshandel. På den Tjeckiska sidan är det idag inga galanta damer som inbjuder till ”dialog”. Vid en tidigare passage några år tillbaka, så var det en dam minst vart 50:e meter som vinkade inbjudande och under nästan en mil.
Tragiskt men samtidigt en blick från verkligheten. På den Tjeckiska sidan blir vägarna lite bättre.
Stannar vid en restaurang mitt ute på landet. Kollar att det är öppet, vilket stämmer och går in i restaurangen. Inte en käft dyker upp. Tittar in i köket som också är tomt.
Hotell men ingen mat?
Sällskapet ger upp och fortsätter till resmålet.
Det är mycket trånga rondeller och gator, i infarten till de centrala delarna. Mycket märkligt att man arbetat så minimalistiskt. Får inga positiva vibbar under färden mot centrum. Staden ser minst sagt tråkig ut. Når centrum och gatan som leder till hotellet har stängts av. Fortsätter till nästa infart som också har stängts av. Fortsätter till nästa avfart som också stängts av. Har nästan kört ett varv runt de centrala delarna innan slutligenen en väg som leder till hotellet hittas och inte är avstängd.
Hela de centrala delarna i staden håller på att förbättras och det står maskiner överallt.
Hotellet verkar inte fullbelagt! Receptionisten är en ung tös och verkar inte så angelägen att få gäster. Hon skulle nog behöva lite skolning i gäst-bemötande. Får inte checka in förrän efter 14:00, men får ställa bilen i hotellets garage.
Att parkera en bil i ett garage är väl ingen match? Det visar sig att denna övning blir en pärs för nerverna. Har läst på innan att vissa parkeringsplatser är märkt med tillåten parkering för hotellets gäster endast 17:00 – 07:30. Detta innebär att ingen från hotellet får parkera där dagtid, då dessa parkeringsplatser är reserverade för de som arbetar i området.
Åker runt i parkeringsgaraget och ramperna mellan våningarna går i krökar och är mycket smala. Är mycket nervös att skrapa i bilens sidor.
Efter mycket åkande upp och ner hittas till slut en parkeringsplats med markeringen 00-24.
Sällskapet beger sig ut på staden för att få en lunch. Det är mycket varmt för nordbor, nedkylda under midsommarfirandet. Temperaturen ligger närmare 30 grader.
Går in i den lilla gamla staden och hittar en trevlig uteservering. Beställer lax-rätter och öl respektive mineralvatten.
Maten dröjer, men är vällagad och smakar utmärkt. Portionerna är rikliga. Servitrisen är mycket trevlig och förklarar varför maten har dröjt.
Solen bränner rejält i nacken för undertecknad och kan väl kallas för ”redneck” efter lunchen.
Återvänder till hotellet och får checka in nu. Den unga damen är fortfarande lite onödigt stram och tycker att hon missar många möjligheter att få gäster att känna det lilla extra för aktuellt hotell.
Sällskapet hämtar packningen i bilen och nu skall det väl vara slut på ”motigheter”?
Tar hissen till våning 5 och följer skyltar till sällskapets rum. I slutet av korridoren finns en låst glasdörr. På andra sidan finns en bar som är stängd och på andra sidan baren ser sällskapet sitt rumsnummer angivet på en dörr.
Dörren är dock låst och kan inte passeras.
Tittar efter alternativa vägar till hotellrummet, men inga sådana kan upptäckas.
Återvänder genom korridoren och lyckas stöta på en städerska och med gester så försöker undertecknad få henne att förstå att sällskapet inte propsar på att komma in i aktuell söndagsstängd bar utan till aktuellt bokat rum. Städerskan kan ingen Engelska.
Hon övertygas till slut att följa till änden av korridoren där resesällskapet kan uppvisa aktuellt rums-kort och visa att aktuellt bar-dörr-handtag är låst.
Till slut så öppnar damen aktuell dörr och sällskapet kan passera in till reserverat rum.
Försöker med teckenspråk få svar på om aktuell bar-dörr kommer att vara låst framförledes denna söndag eller om sällskapet kan passera utan tillkallande av aktuell personal.
Damen ifråga verkar till slut förstå och förmedlar att aktuell dörr kommer att vara olåst. Detta kan senare bekräftas av sällskapet.
Några frågetecken uppstår. Aktuell bar/restaurang används för frukost, lunch, middag och barhäng. Sällskapets dörr till reserverat rum ligger ca tre meter från aktuell bardisk. Frukostar brukar vara ganska lugna tillställningar men definitivt icke sent barhäng.
Oron avseende sena nätter och tidiga morgnar lugnas något, när sällskapet konstaterar att en extra dörr applicerats på insidan av den yttre dörren till sällskapets etablissemang.
Det kommer att bli intressant i vilken omfattning aktuella dörrar kan hålla ”röjet” utanför.
Isolerad dörr
Rummet är i sig en modern skapelse med ett badkar mitt i rummet och en duschkabin med fri utsikt för eventuell intresserad. Badkaret erbjuder bubblor.
Modern rumsinredning
Skapelsen är väl något bättre än aktuellt rum vid sällskapets rundresa i Holland. Då var baja-majan också placerad i mitten av rummet. Visserligen så var konstruktionen av sådant slag att väggarna blev ogenomskinliga vid stängandet, så att en viss enskildhet kunde erhållas vid personliga ärenden.
Frågan är dock om konstruktionen ifråga, stängde ute eventuella bieffekter av personliga toalett-besök. I aktuellt rum så har baja-majan placerats i eget rum.
En annan fundering uppstår då sällskapet passerar en helt öppen och välfylld bardisk samt skåp. Här finns det drycker för en helkväll för ett avsevärt större sällskap. Sällskapet är dock av den ärliga sorten och eventuella frestelser trycks bort.
Sällskapet packar upp och byter om för att ta en rundvandring i ett försök att orientera sig i staden.
Bengetter?
Första stopp blir vid turistbyrån som dock är stängd. Kontoret ligger i gamla staden och som är renoverad samt ståtlig med sina gamla historiska byggnader.
Gamla staden
Expresslinje?
Spårvägen
Omgivningen runt centrum är dock ganska deprimerande. Sällskapet passerar genom detta i sin jakt på några Geocachar.
Det finns fler turister i denna, vad som skulle kunna klassas som avkrok. Ser bl.a. Indier, Ryssar, Japaner, Tyskar. Ryssarna hörs mest och verkar vara törstigast av alla turisterna.
En grupp judar spelar musik och genomför lite folkdanser på ett torg i staden.
Ett antal mycket moderna köpcenter är uppbyggda i de centrala delarna. Köper några idrottsartiklar och får leta med förstoringsglas efter någon personal som vill debitera undertecknad. Är ledsen att besvära! Är ledsen att besvära! Avslutar shoppandet med att köpa drycker för återställning av vätskebalansen. Konstaterar att här finns ett utbud av öl för en ”karl”.
Öl för en karl 2l
Värmen och resan hit har tagit lite på krafterna och det blir en kort promenad i staden. Återvänder till hotellet och lyckligtvis finns det en luftkonditionering på rummet.
Imorgon så börjar ”ordinarie” program på resmålet.
Sista iakttagelsen för dagen är att det finns en askkopp i detta rökfria rum!

Åter till start

Dag 2 Liberec

Natten har varit lugn förutom ett konstigt knäppande eller skrapande i taklisten. Misstänker att det har något med luftkonditioneringen att göra. Hoppas det inte är en stor råtta! Såg ingen sådan under natten när undertecknad vaknade till någon gång.
Det hörs inget från frukosten utanför dörren mer än något mycket litet diskret skrammel.
Fönstren verkar också ha en bra ljudisolering, då det är en ganska intensiv trafik på gatan utanför.
Det kanske mot alla farhågor, blir lugna och tysta nätter på rummet?
Idag är det dags att komma igång med vandringar och turistande.
Först skall frukosten invigas för resesällskapet.
Det är många gäster i den lilla baren som även fungerar som frukost-matsal. Inget har nästan hörts från insidan, även om det är skrammel och sorl i lokalen.
Det visar sig vara ett gäng Tyska seniora Bikers som gästar matsalen. De har kommit på kvällen innan och de var de som hördes i den öppna barterassen igår kväll. Den ligger bredvid sällskapets balkong. Undrar hur det gick med spriten i baren? En grupp män och lättillgänglig sprit, brukar ibland vara dåliga kombinationer.
Blir lite fundersam när en i personalen ber undertecknad att kontakta receptionen efter frukosten. Har konsekvenserna av den olåsta bardörren blivit besvärande? Har sällskapet fått fel rum? Eller vad kan det annars vara?
Frukosten är OK, men inget man direkt berättar om som ett beständigt semesterminne.
Tyvärr så börjar molnen komma in och den molnfria himlen är borta. Tittar på väderutsikterna senare och för denna vecka ser det så inte bra ut.
Går ner till receptionen efter frukosten och det visar sig vara en bagatell. Ett dokument som skulle signeras bara. Inga andra besvärligheter denna gång. Ser även de seniora Bikers motorcyklar stå parkerade utanför.
Senior bikers
Personalen som jobbar idag är lite äldre och verkar lite mer mogna och skolade. De är mycket trevliga och hjälpsamma. Den unga damen igår blir säkert bättre med lite mer mognad/träning?
Dagens huvudaktivitet blir vandring och starten blir några kilometer bort med bil i orten Vesec. Det är trångt och mycket snirkligt i staden, men lyckas hitta rätt utan missöden. Det blir ibland riktningsförändringar efter bara 25-50 meter.
Kommer in i Vesec och det känns som mycket enkelt område och gatorna är bedrövliga. Kör på en gata som faktiskt är märkt som huvudled, men mera ser ut som en bigata.
Anländer till det som är markerat starten på dagens vandring, men här finns ingen parkering. Det blir en öppenhjärtig diskussion i sällskapet, om bilen ändå skall parkeras på aktuell plats eller att söka efter annan parkering.
Beslutet blir till slut att parkera på platsen. Försöker komma så mycket det går åt sidan vid vägkorset.
Sällskapet startar vandringen och första delen går sakta nedför på en väg och över ängar. Ser ett rådjur beta på ängen, som blir rädd och försvinner in i skogen.
Vandringsstarten
Det åker bilar på vägen och de skall väl till en parkering längre fram menar vandringskamraten.
Når efter en kilometer en liten sjö med parkering. Inga mer kommentarer.
Vid sjön viker leden in i skogen och uppför. Skogen är ganska lik som hemma, med samma trädslag och växter.
Ensam skönhet i skogen
Vandringen går på ganska låg höjd varför träd är i vägen för eventuella utsikter.
Kort avbrott?
Leden strävar uppåt till den högsta punkten på dagens vandring – Cisarsky kamen 620 möh. Bitvis följer leden vägar med biltrafik.
Sista branta biten blir jobbig för vandringskamraten och det blir en del stopp för återhämtning. Leden används också för cyklister och det skulle inte vara trevligt att möta en dylik i full fart nedför. På vissa ställen går det inte att mötas.
Inga cyklister tack!
Når toppen och det blir lite kyligt. Solen har gått i moln, det blåser mera och kroppen är svettig. Utsiktstornet är avstängt och det sitter en Geocache högst upp i tornet och som därmed inte är tillgänglig. Surt.
Tji utsikt
Efter toppen är det mest nedför tillbaka till startplatsen. Tittar på kartan och avståndsangivelser utefter dagens vandring. Träningsklockan visar hela tiden längre avstånd. Analyserar och funderar vad detta kan bero på, men hittar inte svaret (ännu).
Passerar en kyrkogård här uppe mitt i skogen. Det finns lite hus vid vändpunkten, men det känns lite udda att ha en kyrkogård här.
Kyrkogården

Vacker trädgård
Hittar en Geocache men inte en andra. Det är en massa brännässlor i vägen, för att nå fram till gömmorna.
Möter en cyklist på väg uppför från andra hållet. Möts på en väg varför krockar kan undvikas.
Leden viker av från vägen och fortsätter på en stig.
Vackert ledmotiv
Det går stadigt nedför. Trampar till på rullgrus och gör en vurpa samt bänder ena knät bakåt. Vill inte göra en ”Zlatan” och lyckligtvis blir det inte så stor knyck bakåt. Knät känns normalt.
En bit längre ner visar det sig att flera har förolyckats i denna backe. Ett litet kapell har satts upp och en text meddelar att något har hänt. Kan bara utläsa att det hände i April i år, var en tragedi och att en kamrat hälsar. Vet inget mer vad som har hänt.
Förolyckad
Leden blir lite flatare och det är vandring på lättvandrad skogsväg. Passerar ett hus som verkar fungera/har fungerat, som restaurang. Vissa delar ser väldigt ruffiga ut och andra mera modernt. Det är inte öppet när sällskapet passerar.
En Geocache finns gömd en bit från vägen och måste passera brännässle-snår för att nå denna. Lyckas undvika det flesta, men några bränner på de bara benen. Hittar som tur gömman och blir inte bränd för ingenting.
Leden kommer ut i ängsmark och det blir en del fina vyer över trakten.
Vy mot Liberec
Vy över dalen
Det dyker upp fler och fler hus med trevliga trädgårdar och ilskna hundar. Det är som tur stängsel mellan hundarna och sällskapet. Minns en resa till ett annat land, där undertecknad var ute och sprang en runda på slutet av dagarna. Husen hade inga stängsel och rätt som det var, dök det vid flera tillfällen plötsligt upp en mycket aggressiv hund. Blev rejält skrämd vid några tillfällen. Man ska ju inte visa rädsla för hundarna har undertecknad hört. Då blir de ännu tuffare?
Väldoftande ros

Väldoftande vandrare?
Når ytterligare en vändpunkt vid Vratislavice. Leden fortsätter utefter en större väg och det åker en del bilar utefter denna. Ser hur kilometrarna ökar och börjar ta slut om leden skall vara angivet 10,9 km. Studerar kartan och ser att det går att gena på ett ställe. Kommer i och med detta underfund med hur det ligger till med dagens vandring. Trots att det finns en markering som anger en röd led på kartan så skulle starten ha skett vid sjön (med parkering) och även sluta där. Möjligheten att gena visar sig vara den väg som denna led ska vandras enligt beskrivningen.
Frågar vandringskamraten om hon vill gena men hon känner sig stark och sällskapet fortsätter den längre slingan. Det går hela tiden uppför och blir lite pustigt även om det är vandring på asfaltsväg.
Ser en fastighetsägare som har hittat ett nytt sätt att använda tomma plastflaskor. Dessa har blivit ”vackra” prydnader på toppen av tomtens staket.
Flaskkonst
Ansluter efter en stund vandring uppför, till leden som tidigare vandrats och följer den mot målet.
Det går hädanefter mestadels nedför även om den sista biten blir några mindre backar uppför.
Har under sista biten gjort en ”pudel” och erkänt var bilen skulle ha parkerats och att även leden börjat och slutat där. Det blev totalt 13,5 km vandring denna gång.
Packar in utrustningen i bilen och vänder tillbaks mot staden. Utan GPS hade det blivit mycket besvärligt att hitta. Reskamraten är mycket lättad över detta.
Trafiken är till viss del aggressiv och en del kämpar om minsta meters fördel. Som tidigare nämnts så blir det snabba riktningsförändringar avseende vilken väg som skall köras. Kör fel på ett ställe men kan vända i en rondell. Är man inte tillräckligt snabb och bestämd i rondeller så kastar sig någon direkt framför, även om den som kör i rondellen har företräde.
Lyckats nå hotellets parkering och det känns som undertecknad bryter mot alla trafikregler som finns. Det står skyltar med ”förbjuden fordonstrafik” och ”enkelriktat” överallt. Hur skall man komma till hotellet egentligen?
Parkerar bilen i garaget utan att behöva leta eller köra i trånga passager.
Sällskapet ger sig ut i staden för att hitta ett lunch-ställe. Letar helt oplanerat och hittar ett vid ett torg. Sitter ute, beställer Engelsk meny och sedan maten. Drickat kommer snabbt och maten dröjer. Får tillfälle studera stadens ”puls”. Det intressantaste är spårvägen som går precis utanför serveringen. Ingen vagn verkar lik den andra, i denna nedre del av staden (den nedre). I den övre delen såg de lika ut? Några vagnar är riktigt gamla.
Vilken infrastruktur är egentligen effektivast i en stad? Eldrivna spårvagnar eller bussar. Bussarna kan drivas på en mängd olika sätt som bensin, gas, el, etc.
Bakom undertecknads rygg pågår ett skådespel där reskamraten sitter på första parkett. Hon observerar en arg dam som kallar på kocken och troligen uttrycker ett missnöje angående sin maträtt. Hon lämnar restaurangen utan att betala. Det verkar inte lovande avseende sällskapets beställda mat som fortfarande dröjer. Kan man misslyckas med Gnochi och fläsk samt Gulash?
Maten anländer till slut och den är ganska medioker. Reskamratens mat är OK, medan undertecknads är mastig (egen bakad Gnochi) och smaklös.
Det blir nog inget mer besök på denna inrättning.
Nästa mål för dagen är turistbyrån, för att hämta mer information om vandringar, sevärdheter, cykling, etc.
Det går uppför och även en del extra då sällskapet besökt den lägre delen av staden. Benen var stela efter vandringen och är ännu mer stela i backen upp till turistbyrån.
Får en karta och en del upplysningar om orten. Personalen är kunnig avseende närområdet, men helt okunnig om områdena längre bort. Medvetet eller okunnighet?
Det skall nog gå att hitta fler vandringar och ställen att besöka. Det har varit svårt att söka och hitta saker i området även innan resan.
Föreslår en stadsvandring men förslaget avböjes. Sällskapet återvänder till hotellet för att vila en liten stund som blir ganska lång.
Bardörren är åter låst och får påkalla en städerskas assistans. Undrar om detta kommer att bli rutin framöver för att ta sig in i rummet på detta sätt. Det blir ännu mer besvärligt att ta sig ut ur baren om dörren är låst när sällskapets skall ut ur aktuellt rum. Då får sällskapet ringa efter assistans eller göra sig hemmastadda i baren?

Åter till start

Dag 3 Liberec

Fint väder utlovat och har planerat en vandring vid en plats som heter Jizerka. Detta skall vara en floddal precis i gränsen till Polen. Man kan vandra en bit in i Polen och ta en fika.
Tanken är att möta ”Slaven” och hans familj senare då hans föräldrar-hem ligger ganska nära, på den Polska sidan. Familjen är på semester i föräldrar-hemmet och då passar det bra att mötas.
Det ska bli 35 km bilåkande på småvägar till startpunkten för vandringen. Får ha bra nerver på de Tjeckiska småvägarna.
Städerna/Byarna ligger väldigt tätt i området, så det blir nog mycket start och stopp med bilåkandet.
Färden till och från vandringen kan sammanfattas som minst sagt strulig och besvärlig. Får berätta allt i tur och ordning.
Försöker få bilens GPS att välja en väg som stämmer bättre med hur sällskapet vill åka, då den hela tiden envisas med att peka mot motorvägen. Eftersom den endast skall köras 2 kilometer totalt på orten, så har undertecknad ingen lust att lösa ett motorvägspass.
GPSen gillar inte Tjeckisk stavning och det är mer eller mindre omöjligt att programmera in en stad som är lämplig att passera för att komma på rätt rutt. Försöker stanna bilen för att programmera i lugn och ro, men står hela tiden i vägen för någon annan. Lyckas till slut programmera in det nödvändiga och kommer iväg. Fastnar då i centrum-trafiken och kör i snigelfart genom de centrala delarna.
Kommer ur centrum och kör någon kilometer enligt rätt väg och sällskapets avsikt. En skylt meddelar då att aktuell väg är avstängd! Försöker på måfå hitta en annan väg då GPSen hela tiden envisas med att den avstängda vägen skall utnyttjas.
Kommer till slut på en väg som leder åt rätt håll. Följer den och det känns bra. GPSen visar sig åter få nippran, då den hänvisar till en genare väg som inte är huvudväg, utan en mindre byväg. Den är fortfarande inställd på snabbaste vägalternativ och inte kortaste!
Det blir några kilometer på den smala vägen, tills sällskapet kommer åter på planerad väg. Åker genom en mindre stad och ska precis svänga ut på huvudleden, när en långtradare kommer precis före från annat håll. Långtradaren kryper fram den följande milen, utan en chans att köra om. Högsta fart är 50, men oftast lägre.
Får till slut svänga av upp mot bergen och slutmålet för bilresan. Det är ingen trafik på de avslutande vägarna. Når parkeringen och en apparat kräver 50 tjeckiska kronor i mynt. Har inte rätt mynt och frågar om det går att växla i en närliggande kiosk. För att få växla måste något köpas, meddelar töserna i kiosken. Köper en dricka och får till slut rätt växelmynt.
Detta var hitresan och returresan kan väl inte bli lika krånglig? Eller?
Dags att skaka av all irritation och njuta av dagens vandring. Dagens terräng är mera alpin med blomsterängar och vacker utsikt i området.
Ängar
Ormrot
Bäcken på ängen
Är på 900 meters höjd och det är i början en bekväm vandring i på asfaltsväg. Det går sakta nedför till ”centrum” i byn Jizerka. Centrum består av någon restaurang, enkel stenstod samt några enstaka hus.
Byn
Korsar en blomsteräng och fortsätter utefter en flod mot den Polska gränsen. Vandringen är enkel och slät i början på stenlagd väg/stig. Vid ett kors fortsätter leden utefter en grusväg.
Lättvandrat
Det går nedför och vandringskamraten oroar sig att det skall bli jobbigt på tillbakavägen. Det är inga branta nedfarter, så förhoppningen är att det skall gå bra hemåt också. Loggar en Geocache på vägen och ytterligare en vid gränsbron.
Bron är ganska enkel, men har varit mer vacker och avancerad tidigare. Enligt ”Slaven” så sprängde Polackerna bron tiden efter kriget, då det var lite osäkerhet/okunskap, vem som var vän och inte vän.
Gränsfloden är vacker och brusar livligt. En träaktig tullare står på den Polska sidan, men verkar inte vilja kolla i väskorna!
Gränsfloden
Bron
Gränsfloden
På gränsen
Träig tullare?
På den Polska sidan fortsätter leden uppför en något ansträngande backe. Det blir lite jobbigt för vandringskamraten, men hon kämpar sig upp. Passerar ett imponerande stenblock som har hamnat ensamt i sluttningen.
The rock
Stigen planar ut och den sista biten till ”byn” Orle är lättvandrad. Anländer till byn som består av tre hus! Här har funnits en glashytta i det mellersta huset, men denna har lagts ner sedan några år tillbaks.
Glasblåsning
Den största byggnaden, som ser ut som ett hus från Doktor Zjivago filmen, fungerar som servering.
Doktor Zjivagos hus?
Trägubbe
Trägubbe
Två äldre damer sköter ruljangsen och försöker beställa på Engelska, men de kan inte ord av detta språk. Ser på menyn och vet att Kawa är kaffe på Polska. Beställer två kaffe och lyckas gestikulera med armar och ben för att få den ena med mjölk, samt få bekräftat att det går betala med Tjeckisk valuta. Har inte växlat till några Zloty.
Sällskapet sitter en stund och vilar, samt dricker kaffet. Här är inte många turister och det är en mycket trivsam och avslappnad miljö. Lite annorlunda mot vad sällskapet är vana vid.
För några år sedan skulle inte sällskapet i sin vildaste fantasi komma tänka på att besöka denna plats. Det är dock intressant att hitta ”nya stigar” och få nya intryck samt upplevelser!
Börjar vandringen tillbaks och tar en omväg som cyklisterna använder. Detta visar sig vara ett lyckokast, då leden är lättvandrad och några vackra platser passeras. Först en fin bäck och sedan en vacker utsikt över gränsfloden.
Bäcken
Gränsån
Når gränsbron och på andra sidan börjar det gå uppför.
Gränsblomster
Efter en kort bit får vandringskamraten välja om denne vill gena direkt upp till parkeringen eller gå samma väg tillbaka via byn Jizerka.
Trots lite trötthet väljer denne att ta samma väg tillbaks. Det blir lite pustande uppför, men det går utan besvär.
Transformatorstation
Bäcken i ängen
Strax innan byn ringer ”Slaven” och kommer överens om mötesplats för eftermiddagens aktiviteter. Det blir överenskommet att träffas i skidorten Harrachov (känd främst för backhoppare?).
Backen upp från parkeringen upp till parkering blir lite pustig för vandringskamraten. Gör lite personvård och ombyte vid bilen och kör iväg till mötesplatsen.
Lyckas få en bilfärd utan besvärligheter och hittar ”Slaven” med fru samt dotter direkt! Platsen är en glashytta, glasbutik och restaurang. Här stannar en del turistbussar och andra gäster.
Börjar med lunch och beställer in Tjeckisk husmanskost. Det visar sig vara Gulash med så kallade Dumplings (kokt bröd). Reskamraten beställde detta igår och var hyfsat nöjd. Alla beställer samma rätt och undertecknad måste medge att denna husmanskost inte riktigt är vad som föredras. Det mättar magen och är väl det enda som kan sägas.
Husmanskost?
Männen i sällskapet har ”bestämt” att dessa skall dricka öl och det kvinnliga sällskapet får bli chaufförer! Har smakat på olika Tjeckiska öl under vistelsen och har ännu inte blivit imponerad. Dagens öl är bryggd i det lokala bryggeriet på platsen. Tjeckisk öl ska ju vara så berömt?
”Slavens” 3-åriga dotter är ett riktigt charmtroll och full med energi.

Sällskapet
Utför nödvändiga fotograferingar för att skämma ut sällskapet, samt besöker senare butiken.
Bondmora
Det finns mycket intressant att inhandla, men kanske det stora utbudet skapar beslutsvånda, varför reskamraten inte köper något. Undertecknad köper ett ölglas a 35 kr och som säkert kan komma till ”nytta”.
Glaskonst
Nästa stopp blir vid ortens hopp-backe. Backen är enorm och har svårt förstå de som vågar kasta sig utför denna backe.
Väntar på att få åka upp till toppen, då det endast släpps på åkande, varje jämn halvtimme. Sällskapet gör ”Slavens” dotter sällskap i lekparken för barn. De vuxna skämmer ut sig samt ”Slavens” dotter ”förolyckas” vid hoppkudden.
Vuxna?!
Vuxna!
Charmtroll
På platsen finns det också ett antal ”djävlar” i olika storlekar.
Djävel
Djävlar
Djävla tugga
Vem är djävligast?
Får till slut åka upp linbanan till toppen, där det finns ännu mer djävlar.
Vilken är djäveln?
Linbanan går bredvid hoppbacken och tidigare reflektion avseende modet hos utövarna bekräftas.
Testa den som vågar!
På toppen erbjuds en del utsikter och det går även att studera vad en svart utförs-pist innebär.
Svart pist
Vyn
”Slaven” berättar att hela detta område tidigare har bestått av bokskog som huggits ner för att värma glasbruks-ugnarna. Den omplanterade granskogen var helt död för ca 20-30 år sedan när länderna använde kolkraftverk. Granarna var vita och mer eller mindre döda.
Med tiden har kolkraftverken lagts ner eller fått en effektivare rening. Ny granskog har växt upp men är endast ca 20 år. Tänk vad mänskligheten kan göra skada.
Återvänder till de nedre regionerna och besöker en restaurang för glass, öl och fika beroende på tycke.
Dags att runda av dagen och precis vid avslutningen kommer regnet. Det har varit uppehåll och delvis sol under dagen så sällskapet har haft tur.
Reskamraten får bli chaufför för återresan till hotellet. Inget ska väl gå snett denna gång? Undertecknad är kartläsare och rättar GPSens konster då den hittar konstiga vägar. Har 100% kontroll avseende karta och vägar.
Färden tillbaks går utan några som helst problem. Strax innan hotellet vill sällskapet gör några inköp i den närliggande LIDL-butiken. Parkeringen har bommar och de som vill parkera utanför butiken måste betala 100 Tjeckiska kronor!
Sällskapet (Läs undertecknad) är snåla och parkerar på en reserverad boendeparkering istället. Ber reskamraten vända bilen medan undertecknad rusar in och snabbt genomför några inköp. Det är fullt i alla kassor och får vänta en stund.
Ankommer åter till bilen och reskamraten är en ”aning” frustrerad. Hon har parkerat på ett sätt som blockerat infarten till ett parkeringsgarage. En dam boende i området och med önskan att komma in i nämnda garage, blir en aning mulen då reskamraten vägrar flytta på sig. Undertecknad har bilnyckel med sig in i affären!
Damen lyckas till slut med visst trixande lirka sig in i garaget. Reskamraten tvivlar inte avseende damens omdöme om henne, även om inget går att höra genom bilarnas rutor.
Till viss del så projiceras reskamratens irritation gentemot undertecknad.
Nåväl, återvänder till hotellets garage och kör fram till bommarna. Sällskapet har betalat parkering i förskott för hela vistelsen. Inga bommar öppnas och undertecknad blir minst sagt irriterad. Sällskapet trycker för en parkeringsbiljett (Vilket inte skall behövas då parkeringen redan är betald). Inga bommar lyfts.
Reskamraten erbjuder sig att gå upp till reception och fråga vad ”fan är det som försiggår”. Undertecknad sitter kvar och vaktar bilen. Naturligtvis kommer det en bil, som också vill komma in i garaget. Undertecknad blockerar infarten mycket effektivt!
Går ur bilen för att bemöta alla bannor, men bilföraren är MYCKET vänlig samt upplyser att ibland måste man trycka två gånger och få två biljetter föra att komma in. Systemet har några buggar…….
Trycker fram en ytterligare biljett och sesam öppnar sig! Kör de korta meterna till en ledig parkeringsplats. Reskamraten återvänder mycket irriterad. Receptionen är obemannad och ingen hjälp fanns i sikte. Hon blir lite förvånad att se bilen på en parkeringsplats, men undertecknad förklarar det lyckliga slutet.
Biljetterna får minsann justeras av hotellet, för här skall inte betalas några extra parkeringsavgifter.
Tar hissen upp till sällskapets våning och reskamraten uttrycker lite hotfullt, att det är bäst att bardörren inte är låst, så att sällskapet inte kan nå sitt rum, utan ytterligare önskemål om assistans.
Bardörren är öppen som tur är och i baren sitter en servitris samt receptionisten.
Beskriver parkeringsproblemen och överlämnar biljetter för justering. Denne uttrycker det klassiska programmeraruttrycket när ett IT-system inte fungerar – ”Konstigt”!
Kan något mer gå fel denna dag?

Åter till start

Dag 4 Liberec

Idag är det en het dag. Det är varmt redan på morgonen och går upp till över 30 grader mitt på dagen och eftermiddag.
Vid frukosten så dyker en Svensk barnfamilj upp och det känns lite ovant då Svenskar nog inte är så vanliga på denna ort.
Få se om de bara är på genomresa eller om de även dyker upp imorgon.
Dagens biltur är endast en mil till Bedrichov motionscenter. Tyvärr så strular det med bilkörningen igen. Bilens GPS och staden/landet kommer inte överens. Dock blir det inte så många felkörningar denna dag, men några för att skapa irritation. Hamnar i ett mycket trångt gatuområde och lyckas komma ut ur detta, utan skrapa i bilen.
Väl ute ur staden går det uppför i bergen och här är ingen trafik. Blir lite förvånad att se bokskog. ”Slaven” berättade igår att nästan all skog av denna art, varit i det närmaste utrotat för uppvärmning av glasbrukens ugnar. Här växer det dock bokar och ger ett fint ljus samt jämn och ren mark under träden.
Kvarlämnad bokskog!
Anländer till huvudparkeringen som rymmer några hundra bilar. Är ensam på parkeringen och ställer bilen en bit bort, för att inte få bilar parkerade intill, av de som inte vågar ha sina bilar parkerade ensamma. Det är så onödigt när någon smäller upp en dörr och det blir märke på bilen.
Det är alltid svårt att hitt rätt i ett så kalla skidcenter. Skyltar och markeringar är borta, samt det har tillkommit en massa stigar/leder som inte är med på den karta som skaffats.
Börjar med att leta en Geocache gömma vid en bäck, medan vandringskamraten dokumenterar resultat presterade av Svenska skidtjejer! Brita Norgren vann senast en tävling här, ingående i Långlopps-cupen.
Fina meriter
Duktig tös
Kvarglömd utmattad långloppsdeltagare

Hittar inte gömman och sällskapet fortsätter in i skogen. Svetten forsar redan, trots högre höjd och skugga av alla träd.
Det blir mycket vingligt i början av dagens vandring och det är svårt att få kartkontroll. Det dröjer faktiskt 3 kilometer innan sällskapet har full kontroll avseende karta och terräng.
Här är tyvärr inte så vackert som gårdagen. Det är ganska tät granskog och inte mer än så.
Stigarna i området är mest använda av cyklister och ser inga andra vandrare i början. Det är mest cyklister som kommer susande. Hittar ett antal Geocachar i detta område, då det är mera folk som rör sig här och kanske därför som ägarna valt att sätta ut dessa.
Vid den första punkten där sällskapet känner sig säkra och har kontroll över orienteringen, finns det en restaurang. Platsen heter Nova Louka för den som vill ha koll! Det är dock för tidigt att äta nu.
Fortsätter vidare nordväst om dammen som heter samma som orten Bedrichov. Det är dåligt med sjöutsikter då lederna går en bit bort från dammen och det är mycket granskog emellan.
Ser några granar som ser lite konstiga ut. De nya skotten längst ut är ljusblå, medan de inre grenarna har vanlig mörkgrön färg. Det skall väl vara så och förhoppningsvis inget surt regn, som diskuterades igår.
Årsskott?
Vid sydvästra änden av dammen finns en stuga och det verkar som en grupp ungdomar har bott där eller haft en utflykt. De är på väg hemåt igen.
Vy över dammen
Dammen
Vattentorn?
Nya kanalen
Nu blir det lite fler Geocachar och de Tjeckiska gömmo-ägarna har ibland valt att placera dessa mitt i skogen och i ”ingenstans”. Har själv placerat några gömmor i skogen och fått lite sura kommentarer, då de inte sitter nära stigar! Begriper inte att folk måste vara så bekväma ibland.
Som tur är finns det busstopp Geocache-gömmor för dessa. I bästa fall kan de sträcka ut handen genom vindrutan och logga!
Uppgiven långloppsåkare?
Nattuggla?
Några Geocachar sitter vid en gammal underjordisk kanal och där finns gamla rostiga anordningar kvar, för reglering av vatten och som monument från gamla tider. Gömmorna är placerade vid några.
Vattenledreglage
Börjar möta några vandrare som går utefter den stig som finns ovan den underjordiska kanalen.
En akvedukt kommer lite längre fram och är också ett minne från äldre dagar.
Akvedukten
Kommer in på en stig som verkar ha varit någon slags gräns eller inhägnad i skogen, då det bitvis står kvar stenstolpar. Den minimala stigen är mycket sliten och massor av rötter har kommit i dagen samt skogen växer in.
Rejäla stängselstolpar
Vy från Geocache
Vandringskamraten börjar bli sliten och det går lite sakta denna sista utmaning för dagen.
Sista biten till skidcentret går ner för en liten barnskidbacke eller en backe för Engelsmän!
Sällskapet gör ett ytterligare försök att hitta en gömma som ligger vid en större bäck vid centret, men det lyckas inte. Ovanför i träden så håller mycket unga utövare på med att gå på lina eller andra övningar för att ta sig fram mellan träden.
De är säkrade med karbinhake och vajer till säkerhetslinor ovan huvudet, men det kanske är lite pirrigt ändå för ”mjäkiga” föräldrar?
Ser kul ut om de har modet att prova. Spekulerar i om sonen skulle ha kunnat lockas upp i detta, då denne var ung. Sonen var en försiktig och skeptisk ung man till allt okänt och nytt! Det är skillnad nu!
Modig tös
Ser på stadions termometer att temperaturen är 29 grader! Sällskapet har svettats idag.
Fixar betalning av parkeringsbiljett som är ett litet äventyr då det endast finns förklaring av processen på Tjeckiska.
Det hjälpte inte heller att ställa sig lång bort på parkeringen. Bilen är omringad av andra bilar som känner sig ensamma? Inga bucklor trots att en lyckats komma ganska nära. Människor är flockdjur?
Åker till en information som finns längre bort och kollar var cyklar kan hyras samt får några ännu bättre kartor över området. Åker till cykeluthyrningen för att få lite mera detaljer vad som gäller. Affären är öppen och allt ligger framme, men ingen finns i affären. Ser en prislista som anger priser på cyklar och de ser överkomliga ut.
Informationen hade också tipsat om en restaurang och sällskapet åker dit för en lunch. Det är för varmt att sitta ute och äta!
Maten är ganska normal, men den är god och priset är OK. De kan få fler besök av sällskapet denna semester.
Det känns lite osäkert vad sällskapet kan hitta på resten av dagen. Vandringen har tagit 3,5 timme och i värmen så har det blivit ganska segt. Att vandra omkring i staden och denna hetta, känns inte så motiverande.
Återvänder till hotellet och som vanligt blir det problem då bilens GPS visar en väg och de flesta infarterna till centrum är avstängda. Försöker köra efter kartan, hamnar fel och det krånglar.
Hittar till slut till hotellet. Det blir inga problem i garaget heller. Tyvärr är den plats som sällskapet parkerat på tidigare upptagen. Den var bra, då det inte var så trångt. Nu blir det att med millimeter-precision parkera på en annan mycket trängre plats.
Trots år av övning så är inte kommunikation och gester finslipat, när reskamraten skall dirigera hur undertecknad skall köra. Det blir lite nerver och höga röster i samband med dessa övningar.
Bilen kommer in på rätt plats till slut och reskamraten har en utmaning att klämma sig ut ur utrymmet mellan bil och vägg!
Åker upp till sällskapets korridor och gissa vad kära läsare? Bardörren är stängd, vilket innebär att sällskapet inte kommer in på sitt rum. Inga städerskor i sikte trots letande i korridorer. Receptionen var också obemannad.
Sällskapet är kanske lite trötta efter dagens vandring i värmen och det slinker ut ett litet ”attans”.
Är på väg ner till receptionen för att ringa efter assistans, då gänget med städerskor och receptionist dyker upp från ett rum. Gissar att de haft en lunch?
Beskriver lite lugnt, men allvarligt att sällskapet önskar komma till sitt rum. Receptionisten gör misstaget att missuppfatta undertecknad och tror att det är ett barbesök som propsas och därför ifrågasätter varför sällskapets önskemål.
Drar in andan för att uttrycka önskemålet lite mer artikulerat och tydligt, men receptionisten inser då sitt misstag och innan undertecknad hinner uttrycka vad som finns inombords beordrar hon en städerska att öppna aktuell bardörr.
Sällskapet kan besätta bokat och betalt rum. Tyvärr så är internet fruktansvärt segt denna eftermiddag, varför det blir ytterligare irritation. Personvård, återställning av vätskebalansen samt verkan av luftkonditioneringen, får sällskapet att kvickna till.
Mörka moln sveper in och åska samt regn är utlovat.
Sällskapet besöker ett närliggande köpcenter och precis innan inträdet i detta Mecka för shoppare så vräker regnet ner från himlen. Det har också blixtrat och dundrat innan.
Passerade tidigare hotellets reception och drog in andan för att uttrycka missnöjet angående den något omständliga processen att besätta bokat rum. Innan undertecknad ens hinner släppa ut luft för den första stavelsen i planerat föredragande, har receptionisten överlämnat en egen nyckel till aktuell bardörr.
Ibland är servicepersonal utrustade med timing erfarenhet, för att undvika eventuella debatter om sakernas tillstånd. Undertecknad kanske såg lite trött ut efter dagens vandring?
Hittar en Tesco butik som har ett sortiment som väl överensstämmer med sällskapets önskemål.
Regnet har lagom slutat då shoppandet är klart och sällskapet kan återvända torrskodda till hotellet.
Sällskapet gör en ansats att besöka tidigare nämnda bar på hotellet för lite kall dryck. Terrassen är dock stängd på grund av regnet och allt är blött. Lokalen inomhus är som en bastu, varför det inte blir något besök denna gång.
Får nyttja de drycker som inhandlats i nämnda shoppingcenter på rummet istället och där luftkonditioneringen skapar ett helt acceptabelt klimat. Det är friidrottsgala från Ostrava på TV denna kväll och det kan vara något att se.
Imorgon är det utlovat regn varför det kan bli grus i planeringsmaskineriet. Får se hur det blir.

Åter till start

Dag 5 Liberec

Tittade på TV igår kväll och först på friidrott från Ostrava och senare slutet på fotbollsmatchen Portugal – Chile i FIFA Confederations Cup.
Reskamraten hade somnat precis när fotbollsmatchen började sändas och båda höll på att få hjärtslag när luftkonditionerings-apparaten började spraka och gnissla mycket högt. Det låter som hela maskineriet skär ihop och det sprutar ut isbitar på golvet.
Gårdagen var mycket varm och det varma samt kvalmiga vädret fortsätter på kvällen, så luftkonditioneringen får nog jobba för hårt? Testade maskineriet på morgonen efter och den fungerade normalt igen. Kanske var det isbitarna som hamnade i fläkten och skapade detta oljud? Någon som vet?
Hejade på Portugal, men viss del även på Chile i fotbollsmatchen. Tyckte Portugal hade bra kontroll, men tappade denna till viss del, när de bytte in nytt folk.
Till slut blev det straffläggning även om Portugal kom undan med hjärtat i halsgropen. Chile gjorde ett sista ryck i slutminuterna och fick en stolpträff samt en i ribban.
Chile vinner slantsinglingen och väljer naturligtvis att lägga den första straffen. Det har visat sig i statistiken, att den som lägger första oftare vinner straffläggningar.
Straffen går i mål och dags för Portugal. Fram kliver Ricardo Quaresma och blir lite förvånad. Han har varit bra tidigare matcher, men lyckades inte med något efter han bytts in. Såg på karln att självförtroendet var i botten efter ett tag i den ordinarie matchen och sedan väljer man honom som första straffskytt!
Han skjuter en usel straff som målvakten räddar. Efter detta är det kört och Portugal missar tre straffar i rad medan Chile sätter sina. Ridå!
Ser vid frukosten att den Svenska barnfamiljen bor här även denna natt. Få se om det blir tillfälle att prata och höra vad som lockat dessa hit samt kanske få något tips.
Vädret är utlovat regn/regnskurar, men sällskapet ska ändå prova en lättare vandring uppe i Jicerske bergen. Tänkte starta i en grannby till Bedrichov om heter Janov nad Nisou.
Det börjar som vanligt dåligt och bilens GPS vill skicka in sällskapet i den centrala avstängda staden. Lyckas stoppa spektaklet innan det som vanligt blir stopp i någon återvändsgränd.
Har antagit att bilens GPS skall dirigera sällskapet via Bedrichov som är den naturliga vägen till resmålet, men den drar iväg österut och har hittat en annan väg. Det visar sig vara den väg som sällskapet försökte i förrgår och där sträckan till Jablonec nad Nisou är avstängd.
Det blir samma stopp denna dag och vänder för att förhoppningsvis komma till resmålet via Bedrichov.
Bilens GPS hittar ytterligare en väg och följer denna. Svänger av in på en gata som rymmer endast en bil i taget. Möter då naturligtvis en skåpbil. Lyckas lirka bilen in på en gårdsparkering, så skåpbilen kan passera. Reskamratens nerver är vad som skulle kunna benämnas något spända. Det blir dock ännu värre, då nästa väg visar vara sig ännu något smalare och innehålla gropar som man testar bilarnas stötfångare på. Undertecknad känner ingen stress, men kanske ett litet attans undslipper. Reskamratens nerver är dock mycket nära bristningsgränsen.
En reflektion. Har för första gången i livet en bil med fyrhjulsdrift samt högt avstånd till marken. Vägen liknar det som brukar erbjudas på orienteringstävlingar den sista biten till tävlingsplatsen. MEN då detta är utomlands och i en okänd miljö, så blir inte resonemangen helt logiska utan det känslomässiga tar över.
Vet inte vilket som påfrestar mest – Reskamratens stress och oro eller den guppiga vägen. Beslutar att vända och att en stund fullständigt skita i bilens GPS. Det visar sig vara ett bra beslut och kommer till slut på samma bra väg som gårdagen.
Inte en enda bil i sikte på gårdagens stora parkering i Bedrichov. Kanske vädret avskräcker?
Anländer till Janov nad Nisou och inte en bil på denna parkering heller. Avgift 40 spänn SEK (100 Tjeckiska kronor) för en dags parkering.
Vandringskamraten har fått ont i tårna, av de skor hon vandrat med hittills. I stressen över familjemedlemmens besvär innan resan, så glömde hon ta med ordinarie vandringsskor. Hon vill därför vandra i sandaler denna dag. Det går väl bra förutom några passager. Dock så är det lindrigare för dennes tår.
Tanken med dagens vandring är att det skall bli lite lättare vandring, då den kommer att följa den andra stora dammen (vodní nádrž josefův důl) i bergen. Tanken är att gå en bit och sedan under kontroll bedöma, om det är dags att gå tillbaks, så vandringen inte blir ansträngande, utan mera lagom.
Första biten går över vackra alpängar och på väg. Passerar ett hus där det verkar som ungdomar har bott och upplevt bergen. De håller på att packa in i en bil och observerar att bilens chaufför ser lite annorlunda ut. Antingen har denna eller undertecknad tagit en öl för mycket?
Fyllechaffis?
Det kommer att vara övervägande grusväg på dagens vandring. Tyvärr går leden 100 – 200 meter bort från dammen. Med jämna mellanrum sitter det skyltar som meddelar att inga besökare önskas vid dammen och man har dragit snitsel-band för att spärra av stigar. Tolkar de Tjeckiska skyltarna att det är för att dammen är klassad som dricksvatten reserv.
Förbjudet
Enda gången som sällskapet kommer nära vattnet är vid vallen som dämmer upp. Här är det bråddjup på utsidan och vatten på insidan av dammväggen.
Dammen
Stranden
Huset vid sjön
Ser senare en skylt med text och årtal och tolkar att dammen är ganska ny.
Minnestavla
Det finns olika alternativ för retur till bilen, fortsatt vandring runt dammen eller att vandringskamraten viker av till Nova Louka för upphämtning av undertecknad. Eller som sällskapet beslutar – Fortsätta att vandra runt sjön.
Måste erkänna att det idag är mycket lätt vandring för undertecknad. Kollar regelbundet hur det är med orken hos vandringskamraten och måste erkänna att denne är imponerande envis och kämpar på väl, utifrån hennes förutsättningar.
Är vi inte framme snart?
Det är inte så många sevärdheter under dagens vandring. Den täta granskogen dominerar och det innebär i stort sett noll, när det gäller utsikter/vyer.
Några intressanta observationer blir det dock.
Passerar en intressant stenformation som har eroderat på ett annorlunda sätt.
Stenpannkakor
Senare så observeras resterna av ett träd som fallit över vägen och sågats upp till mera hanterliga stubbar. Trädets årsringar berättar en historia som är ganska svårtolkad?
Mystiska årsringar
Ser ett kapell uthugget? i en sten. Det verkar vara poppis att markera olika händelser i naturen. Det finns en lapp som förklarar historian bakom, men då det är på Tjeckiska, är den svår att förstå.
Brevlåda till skogens djur?
Bäcken
Fortsätter vandringen och även om det är en lätt vandring, så blir det ändå någon uppförsbacke och det blir att bita ihop för vandringskamraten.
Ännu en backe i duggregnet
Når en Geocache och som vanligt? ligger inne i den Tjeckiska skogen – Mitt i ingenstans. En vacker Digitalis ”visar vägen” och börjar leta uppe i granarna, medan gömman finns på marknivå. De flesta ledtrådar är på Tjeckiska, varför det blir lite besvärligare att leta.
Geocache värd?
Fortsätter vidare till där kartans och även verklighetens väg, slutar existera. Vägen övergår i stig och första delen är lite blöt, varför den som beslutat vandra i sandaler blir blöt om fötterna. Reflekterar att det istället för inköp av tränings-/vandringsskor måste bli inköp av vardagsskor?
Det blir en aning osäkerhet under detta avsnitt av vandringen. Det är sparsamt med eventuella ledmarkeringar och stigarna går lite hit och dit. Undertecknad förlitar sig dock på erfarenheterna från många års orienteringstävlande och lyckas leda sällskapet rätt, trots en mycket grov och schematisk karta. Kartan är inte heller uppdaterad med det senaste som hänt i terrängen.
Det blir en intressant vandring uppför utefter samma typ av stängsel? stenar som påträffades under gårdagen. Det är ambitiösa anläggningar att sätta upp dessa.
Pelargång?
Det blir en jobbig backe uppför utefter dessa stenar tills sällskapet når en grusväg. Det blir viss tvekan vid ett vägkors, då det inte fullt stämmer med kartan, men undertecknad förlitar sig på riktningarna och lyckas välja rätt väg. Det går direkt nedför och vandringaskamraten kan inte undslippa en kommentar, att först skall det gå upp och sedan omedelbart ner igen.
Viss osäkerhet finns med vägen och att den går i rätt riktning och ska ansluta till en väg som även finns på kartan. Når den ”officiella” vägen och härifrån har undertecknad 100 kontroll var sällskapet är och vad som är vägen till målet.
Ser att det blir en sista backe uppför och meddelar vandringskamraten detta, för att mentalt förbereda denna inför ”besvikelsen”. Märker att vandringskamraten är trött, varför viss takt och varsamhet måste ägnas i kommunikationen.
Den sista backen forceras och sällskapet kommer på spåret där vandringen påbörjades. Sista biten är ganska slät och på asfalt.
Undertecknad kom mitt på vandringen på, att parkeringen kanske kräver mynt, då den var ganska liten. Sällskapet gick igenom reskassan och samlade ihop de mynt som fanns. Dessa kunde tursamt kombineras till parkeringskostnaden 100 Tjeckiska kronor. Hoppas att apparaten tar dessa olika myntslag och inte kräver en viss typ av mynt.
Till sällskapets lättnad tar apparaten aktuella mynt och en viss lättnad bekräftas, då det av en slump var så att sällskapet hade rätt belopp i mynt. Detta är något som måste planeras i fortsättningen då denna apparat inte tog emot kreditkort.
Parkeringen är tom förutom sällskapets bil och det är en bit till närmaste by/restaurang/affär om växel måste införskaffas.
Det har varit byar av duggregn under vandringen, men helt acceptabelt och det har räckt med en regnjacka. Precis när sällskapet närmar sig bilen så började regnet att öka.
Sällskapet beslutar att åka till gårdagens restaurang och som erbjöd bra mat. Precis när sällskapet går in i restaurangen, så börjar regnet ösa ner ihållande och utan avbrott.
Sällskapet har vad som skulle kunna beskrivas som ”Djävla tur” denna dag. Vandringen var i acceptabelt väder, om inte perfekt. Att vandra i vädret som nu öser ner, hade inte varit kul.
Beställer en rejäl köttbit, då undertecknad är hungrig trots den enklare vandringen. Maten väcker en viss uppmärksamhet från andra gäster när den serveras. Kotletten är enorm!
I högtalaren spelas det härlig 80-tals musik och som inspirerar sällskapet. Kommer i ett positivt ”flow” när den ena ”hitten” efter den andra smeker öronen. Det hela kulminerar i när sällskapet lämnar inrättningen – Blue Savannah med Erasure. Ler hela vägen till hotellet (nästan).
Det var det där med bilens (djävla) GPS och den (djävla) stadsplaneraren på orten. Försöker ännu en gång att parera, så att resan blir runt det centrala, men hamnar för tredje gången i den där djävla återvändsgatan med parkeringsgarage.
Naturligtvis är det mycket trafik och fastnar i bilköer. Bilar tutar bakom då undertecknad inte KAN komma framåt, då det är bildjävlar framför! Lyckas efter en hel del strul komma till parkeringsgaraget. Den bästa parkeringsplatsen är upptagen, men kan välja den näst bästa.
Har en nyckel till bardörren, varför detta hinder numera är borta.
Genomför personvård och byter kläder samt erbjuder att inhandla nödvändiga artiklar för att ha en fortsatt trivsam dag.
Inhandlar nödvändigheter och konstaterar vid återkomsten till hotellet att nyckelkortet har förlorats. Misstänker att det har följt med ut, när plånboken har plockats ur fickan. Får generat be om ett nytt nyckelkort i receptionen och detta sker utan några problem som tur är.
Får fråga imorgon om kortet har upphittats i affären.
Resten av Dagen innehåller av någon anledning mycket 80-tals musik från Spotify respektive Youtube.

Åter till start

Dag 6 Liberec

Sov av någon anledning oroligt under natten och är seg på morgonen. Vädret är lite osäkert idag, varför det inte blir någon vandring tillsammans med ”Slaven” och uppför ”hans” bergstoppar.
Tittar på Tjeckiska nyhetsprogram, på morgonen och det verkar vara skolavslutning denna fredag. Det är många reportage om skolavslutningar, lärare med blommor och intresserade föräldrar. Detta bekräftas senare under dagen i Liberec.
Ganska lite gäster vid frukosten och misstänker att hotellet bli öde i helgen. Det är inte säsong eller så är hotellet inget riktigt turist-hotell?
Ett äldre par dyker upp vid frukosten och misstänker att de är Svenskar. Hör inte vad de säger, men de ser ut som Svenskar! Nu kommer frågan, hur ser Svenskar ut? På något sätt går de att urskilja. Förklara den som kan.
Sällskapet har beslutat att vandra i lågland, om det eventuellt skall bli regn och åska denna dag. Förhoppningsvis blir vädret mindre extremt i låglandet, än uppe i de höga bergen.
Dagens resmål är Prachovske Skaly i Böhmens paradis. Det är ett av flera vackra områden, med så kallade sandstens-formationer. Detta naturfenomen är en av denna resas största förväntningar. Kan nog säga att ingen blev besviken denna dag!
För att nå området Böhmens paradis, så är det enklast att åka motorvägen mot Prag. Köper därför en så kallad vignette som måste finnas i bilen för att få köra på de Tjeckiska motorvägarna. Ingen vignette = dryga böter!
Denna dag så visar bilens GPS den enklaste vägen ut ur de centrala delarna av staden – HÄPP!
Nåväl, detta kompenseras nära resmålet då bilens GPS hänvisar till ”bondstigar” sista biten. Konstigt nog hänvisar den (nästan) rätt väg från resmålet tillbaks till Liberec.
Det är ganska tomt på parkeringen vid resmålet. Parkerar därför lite avsides för att undvika bilar med samvarobehov. Det kostar 80 Tjeckiska kronor att parkera. Parkeringsvakten är vad som skulle kunna rubriceras som ”Polismössa” eller fjant. Han är övernitisk och ber undertecknad att ställa bilen bredvid de som redan finns där parkerade. Varför? Förklaringen är att man inte vet hur det kommer att se ut med bilar denna dag. Finner ingen logik i svaret, biter ihop och flyttar bilen. Det finns ”polismössor” överallt! Någon slags makt måste de väl utöva för att få känna livsmotivation?
Läser informationsskylten som visar de rundvandringar som erbjuds inne i själva området. Det längsta alternativet är 3,5 km och beräknad tid är 2,5 timmar! Är detta ett skämt, funderar undertecknad?
Betalar entréavgiften och börjar vandra i området. Det dröjer inte länge förrän de första sandstensformationerna dyker upp. Mycket imponerande och konstaterar senare att detta bara är början.
Här börjar det
Den inledande vandringen går utefter nederdelarna av dessa klippformationer. Fotograferar den ena bilden efter den andra. Kan det bli bättre? JO det kan det!
Sandsten Första utsikten
Sandsten
Leden viker in i en klyfta och detta är också något som kommer att återkomma under denna dag. Smala klyftor där man får huka eller dra in magen! För att ta sig upp och ner så har man arrangerat trappor och räcken att hålla i. Det kan vara mycket lömskt att gå i dessa trappor, då de blir hala av den fukt som kommit efter regn och under nätter.
Försiktigt
Trapporna tar sällskapet upp till övre området av klippformationerna. Här erbjuds det utsikter och den ena vyn efter den andra.
Uppför!
Sandsten
Trångt
Sandsten
Sandsten
Sandsten
Det erbjuds också rejäla stup för den som vill ha lite pirr i magen. De flesta är dock skyddade av räcken.
Början
Det tar på krafterna att gå upp och ner i detta område. Det erbjuds få områden med slätmark.
Slätmark
Vandringskamraten pustar tungt i stigningarna.
Pust!
Det finns en rekommenderad vandringsriktning vid ingången till området, men möter ett antal personer som är på väg i motsatt riktning. Det går inte att mötas i vissa delar bland klipporna och detta innebär onödigt ”strul”.
Trångt!
Klyftan
In i klyftan
Den senare delen av vandringen innehåller mera släta passager, även om det finns utmaningar när det gäller ta sig upp och ner, samt trånga passager.
Trångt
Försiktigt
Lite slät vandring
Vem vinner? Gran, Björk eller Bok?
Ser två par som har barnvagnar med småbarn med sig upp. De måste nog ha tagit en annan slätare väg. Det hade annars varit i det närmaste omöjligt att ta sig fram med barnvagn på de delar som sällskapet har vandrat.
Jag skiter i utsikten!
Utsikter, utsikter och åter utsikter.
Sandsten
Sandsten
Sandsten
Håll upp berget
Till utsikten
Håll emot!
Släta dalen
Sandsten
Sandsten
Sandstenar
Träffar på en Tysk med en intressant huvudbonad. Detta är en mössa som användes av Nordstatsarmen under bl.a. inbördeskriget i USA på 1800-talet. Frågar om undertecknad får föreviga honom och efter viss tvekan accepteras detta. Det går naturligtvis att hitta en rolig bildrubrik i bloggen!
Kriget är slut!
Det går brant nedför efter detta möte och en trappa leder ner till samma nivå som ingången till området.
Uppför
Sista biten nedför
Rast vila!
Det finns naturligtvis souvenirförsäljning och restauranger utanför ingången. Hittar några rejäla ”Kom ihåg” pennor och en broschyr över området.
Kom ihåh penna
Besöker ett café och får en enklare lunch i form av crepes och kaffe.
Vandringens var 4,2 km och tog 2 timmar och 9 minuter!
Crepes-rätten är en söt kalori-bomb. Mättar kortvarigt, men blir hungrig någon timma senare.
Återvänder till Liberec och sällskapet inser att dagen är ”ung”. Parkerar bilen i hotellets garage och vandrar till den Botaniska trädgården på orten. Staden är ungefär i samma storlek som hemstaden Eskilstuna, men den Botaniska trädgården slår definitivt ut hemmastadens Rothoffs-parken.
Det finns många exempel på växter, ovanliga och väl arrangerade växter/växtpartier.
Tropisk näckros
Tropisk näckros
Klematis
Rosen
Rosen

Det blir en trevlig vandring i trädgården och det har förresten inte kommit en droppe regn denna dag. Det hade utlovats regnskurar under dagen.
Det blir en vandring i de olika trädgårds-landskapen. Här finns allt från torr öken till djungelliknande miljöer.
Dags att vandra tillbaks till hotellet och försöker hitta några Geocache gömmor på vägen tillbaks. Hittar två, men misslyckas med lika många.
Stannar till vid en servering och får lite kall dryck, inför de sista hundra meterna till hotellet.
Besöker affären i köpcentret och dess informationsavdelning. Dessa har tagit vara på det under gårdagen borttappade rumskortet.
Att blev lyckligt slut för denna gång. Dagen har varit en fantastisk upplevelse att vandra i området med sandstensformationer.
Få se vad det blir för aktiviteter imorgon.

Åter till start

Dag 7 Liberec

Några reflektioner så här på morgonen. Intressant med spårvagnar som vill hålla kvar sitt säregna klingande ljud när de kör. Det är ingen fysisk klocka längre, utan elektroniskt ljud. Det blir en speciell miljö när detta klingande hörs.
Funderar lite kring Tjecker och deras syn på utlänningar. Upplever ett litet blandat intryck, där några är trevliga, medan andra är ganska kärva. ”Slaven” berättade att för några år sedan så älskade man att lappa utländska bilar som parkerat fel. Det var nästan en sport. Vet inte om detta gäller nu. Man är också tillsammans med Ungern och Polen mest ovilliga inom EU, att ta emot båtflyktingar och vägrar ta sin del enligt den fördelningspolitik man försöker driva inom förbundet.
Detta är spekulationer, men kärvheten märks till viss del. Hoppas dock att det bara är osäkerhet avseende språket, då framförallt de äldre inte kan så mycket Engelska.
Under gårdagen körde sällskapet på motorväg och länsväg och märktes chaufförerna med horn i pannan! Oavsett bil med motorstyrka, så skulle man köra om till varje pris. På länsvägen så gjorde en chaufför med liten bil tre olika galna omkörningar. Såg honom hela tiden framför, tills han svängde av vid Turnov. Tidsvinsten blev ca 10 sekunder för honom.
Maten har väl hittills varit ganska ordinär och den var bäst första dagen. Får se vad det kan erbjudas under de återstående dagarna på orten. Provade lokal husmanskost en dag och detta är inget att äta oavsett land. Gäller även Sverige! Husmanskosten har en gång i tiden byggt upp ländernas befolkningar, men det är ingen kulinarisk upplevelse, utan bara ett sätt att stilla hunger. Hungern är som sagt den bästa kryddan när det gäller mat.
Om allt stämmer idag, så skall det bli en flodvandring mellan två städer/byar. Har forskat och hittat en möjlig vandringsled.
Har träningsvärk i låren sedan gårdagen! Detta är en ny upplevelse, då undertecknad vandrat en del detta år. Det måste vara de många trapporna upp och ner igår som har påverkat.
Det Svenska paret som ser Svenska ut verkar vara Tyska. De kanske har varit i Sverige på besök och ser därför Svenska ut?
Åter hör sällskapet sirener utanför. Detta är ett antal varje dag och det kanske finns ett sjukhus i närheten?
Hotellet har en skylt på väggen som berättar att de var årets hotell 2009. Den intressanta frågan är, i vilken klass, region, etc. Hotellet är prydligt och de unga damerna som arbetar är trevliga. Dock är hotellet slitet och det är många detaljer som är lösa, slitna, dåligt fungerande, etc.
Observerar t.ex. restaurangens klinkergolv, där nästan all fogmassa är borta mellan stenarna. Undrar vad en byggare i Sverige skulle säga om detta?
Kommer ner till garaget och observerar en Svensk-registrerad bil bredvid sällskapets. Vems är denna? Barnfamiljens eller Svenskarna som är Tyska?’
Svensken
Det är lite trafik denna lördagsmorgon och speciellt inne i staden. Resan går bra förutom en liten skrämselhicka vid en by, där polisen står och lurpassar. Är osäker på vilken hastighet undertecknad håller, men det var OK och inom lagens normer.
Svänger av vid Zelezny Brod mot slutmålet Semily. Ser en skylt som varnar för gupp. Inga gupp dyker upp förrän ganska så överraskande. Dessa skall inte kallas gupp, liknar mer de stridsvagnshinder som grävs under krig. Det fanns en skylt, men den var ca 2 km innan.
Stridsvagnshinder?
Parkerar precis nära turistbyrån och på denna så får undertecknad nödvändiga kartor. Kartskalan är 1:10 000 och plötsligt så går det att orientera på riktigt!
Nu visar det sig att dagens vandring är hur enkel som helst att följa, då den är välskyltad och följer floden Jizera hela tiden.
Semily är en liten stad och det är en hel del aktivitet när sällskapet anländer. Leden följer floden genom bostadsområden i början, men det är ändå trevlig vandring.
Vem är träskallen?
Nockpanna!
Ser fina blommor växa vilt utefter floden och ett litet vattenfall har arrangerats nära stadsparken.
Åväxter
Fiske fall
Vita skönheter
Park-bron
Korsar floden vid ett övergivet industrikomplex – Kolonka. Har sett flera stängda industrier här i bergen på gränsen till Polen. Offer för den globala konkurrensen? Rester från planekonomin under kommunisttiden?
Nedlagt
Vandringen blir lite mera lantlig ett tag och passerar en liten bykrog som inte öppnat ännu.
Stängt
För utflykten
Sista tecknet (och lukten) på civilisation är stadens reningsverk. Leden följer floden vidare och genom härlig bokskog.
Ut i det gröna
Vid nästa flodkrök så är en gångramp etablerad utanför bergssidan. På andra sidan kan den som är hågad, utöva klättring uppför en bergsvägg. Detta håller en familj på med och det är HELA familjen som genomför detta. De yngsta utövarna är nog runt 5 år! Något för en Svensk ”Curling-familj”? Tveksam om undertecknad tagit med barnen när de var små, även om dottern jagades upp för branta alpvandringar. Dock inte i denna klass. Nämnas kan att allt naturligtvis är säkrat med karbinhakar etc.
Kanske en aktivitet att ta med ”besvärliga” svärföräldrar. En hake kan ju kopplas ur av misstag?
Familjeaktivitet
Familjeaktivitet
Bryggan
Gammal kraftstation
Fortsätter den härliga vandringen genom bokskog, vackra utsikter och branta samt spektakulära sluttningar.
Grönt stenvattenfall
Ut i det gröna
Ut i det gröna
Bumling!
Det är slät vandring nästan hela vägen, med undantag av en passering där en ravin hindrar och leden leds upp ovanför ravinen och ned igen på andra sidan.
Det blir lite pustande för vandringskamraten som också har lite sega ben sedan gårdagen.
En tunnel har gjorts för att komma igenom vid ett utsprång i berget. Finns det spöken här?
Spöke?
En bit senare så finns en Geocache. Måste nerför sluttningen till floden och det är lite pirrigt då sluttningen är hal och det är dåligt med fästen/steg i marken. Når floden utan besvär men det är tji att hitta gömman.
Geocache utsikt
Det blir att ta sig upp igen och fortsätta vandringen.
Passerar en källa som rinner ut från berget, men vågar inte smaka på vattnet.
Färskvatten?
Vid vändpunkten finns ett vattenkraftverk, som har renoverats och ser riktigt prydligt ut. Ett av husen håller på att renoveras just nu. Ser att en i personalen är asiat. I vissa lägen går det bra med utlänningar? Apropå ovan reflektion.
Kraftstation
Kraftstation!
Turbiner
Kommer till hotellet vid ändpunkten och det ser risigt och stängt ut när sällskapet anländer söderifrån. På andra sidan är det full kommers på en veranda och det konsumeras mat, öl samt fika av de gäster som besöker etablissemanget.
Öppet hotell?
Öppet hotell!

Ändpunkten ligger vid flodkorsningen Jizera- och Kamenice-floden.
Sällskapet slår sig ner och beställer kaffe. Det blir en något komplicerad dialog, då servitören inte varken kan Tyska eller Engelska. Alla i sällskapet får dock vad som förväntats.
Det finns möjlighet att fortsätt vandringen till Zelezny Brod, men det blir lite för långt för vandringskamraten varför beslutet blir att vandra tillbaka.
En liten backe måste forceras i början och det pustas lite. Stigen blir därefter mera plan och det blir lätt att vandra.
En äldre man blir tagen med byxorna nere, nåja med jylfen öppen och vädring av kobran. Denne lyckas avsluta aktuell aktivitet vilket är en bedrift. Eller så får denne byta byxor senare?
Passerar nämnda man som har fru och hund i sällskap. Hunden springer lös framför. Enligt alla skyltar måste hundar vara kopplade i detta område. Hunden ifråga är hur snäll som helst, men det kan komma situationer där den inte går att kontrollera. T.ex. en annan hund dyker upp eller något vilt.
Ibland så erbjuder tillvaron överraskande ögonblick. Drabbas av kontroll-hybris och ber vandringskamraten kolla att dragkedjan i ryggsäcken är stängd, så att inga värdesaker ramlar ut. Denne kontrollerar, dragkedjan är stängd och plötsligt så flyger en ORM förbi. Ser att det är en snok som på något sätt tappat ”fotfästet” i sluttningen ovanför och dimper ner på stigen. Snoken är naturligtvis ofarlig, men den plötsliga händelsen att se en orm vid fötterna skrämmer.
Snoken ringlar ner en bit samt ligger och lurar eller hämtar andan ett tag. Jylf-mannen med hund och fru dyker upp och reskamraten pekar samt berättar om snoken.
Snokare?
Fortsätter att vandra vidare och tidigare nämnda hund springer omkring i förväg. Passerar en stigkrök och där står ett yngre par med sin medhavda pudel hållen i brösthöjd av husse samtidigt som den lösa hunden ivrigt försöker göra pudeln bekantskap.
Husse och Matte ger sällskapet ett riktigt ONT öga men försäkrar flera gånger ”This is not my dog! Das ist nicht mein Hund”.
Lämnar området för att respektive hundägare får göra upp avseende de omständigheter som föreligger!
Möter många vandrare som är ute och går på denna stig. Detta är en mycket trevlig vandring, varför det inte är förvånande att många söker sig hit. Möter flera hundägare med respektive hund. Ser en familj som har en Pit-bull liknande hund (i koppel). Vet inte om det är en dylik ras då undertecknad inte är familjär med hundraser. Tror dock ett möte med tidigare nämnda frifräsare till hund och denna sort kan bli ”intressant”!
Munsbit för lösa hundar?
Herre/höna på täppan?
Floden flyter fram
Gröna sluttningar
Ser ett litet altare vid foten av tidigare nämnda bergsklättringsrutt. Undrar om detta har ett samband med att någon tidigare utövare inte varit så lyckosam?
Förolyckad klättrare?
Reningsverket luktar fortfarande och tidigare nämnda bykrog är stängd.
Loggar en Geocache i stadsparken och hittar inte en annan.
Anländer till bilen och lastar in utrustning och funderar vart sällskapet skall äta. Bredvid bilen befinner sig ett par, där mannen luktar rejält med brännvin, trots att sällskapet står 10 meter ifrån och denne har motvind! Är det lördag eftermiddag så är det!
Vid denna tid är staden rena öken! Det är stängt överallt, förutom några större livsmedelsaffärer typ LIDL. Sällskapet kör omkring en stund i ”centrum”, men allt är tillbommat och styr kosan hemåt via Zelezny Brod. Den senare är en större stad och hoppas på öppna restauranger i denna ort.
Precis i utfarten ur Semily dyker en restaurang upp och sällskapet väljer denna.
Maten beställs och i samma stund brakar ett ösregn ner från himmelen. Sällskapet har haft tur med vädret igen! Inte en droppe under vandringen!
Maten är bra och mättande. Prövar Tjeckisk Coca-cola – Kofola. Intressant typ av smak!
Fortsätter hemåt och passerar stridsvagnshindren utan besvär, då sällskapet är förvarnade denna gång.
Vid ett övergångsställe i Zelezny Brod står en lördags eftermiddags firare vid ett övergångsställe och har MYCKET svårt med balansen. Vet inte vad denne avser ta vägen och passerar med försiktighet. Ser i backspegel att det inte är aktuellt med korsande av gata utan denne vill väl bara avnjuta eftermiddagens biltrafik?
Vid en ort längre ner i dalen vimlar det av folk. Det är kanoter och tält överallt samt parkeringsvakter överallt som kollar vad folk har för ärenden på orten.
Tidigare nämnda polis står kvar på samma plats och gör undertecknad nervös. Inga problem denna gång heller.
Når hotellet och den tidigare nämnda svenskregistrerade Audin! har tagit ”sällskapets” parkeringsplats.
På hotellet blir det personvård och senare lite inköp av ”nödvändiga” artiklar. Får vänta i receptionen innan promenad till affären då regnet fullkomligt vräker ner igen.
Det finns en plan för morgondagen också! Den som lever får se!

Åter till start

Dag 8 Liberec

Det är få gäster vid frukosten. Tre Tyska killar samt det äldre Svenska paret som är Tyskar. Kvinnan är intressant och har med sig eget (Tyskt?) surbröd till frukosten. Surbröd är gott och nyttigt, så varför inte. MEN sedan går damen och tar för sig av det vita baguette-brödet? Förstår inte varför?
Ser på parkeringen att en Dansk har tillkommit och ockuperar ”sällskapets” parkeringsplatser! Detta verkar vara en ny gäst.
"ockupanter"
Det är tomt med trafik på söndagsmorgonen och sällskapet kommer iväg redan 08:30. Det är motorväg nästan hela vägen och sedan en kort bit länsväg samt byväg upp till startplatsen för dagens vandring – Zamek Hruba Skala. Det blir vandring i sandstensmiljö idag igen.
Detta område är mera vidsträckt jämfört det som vandrades i förrgår. I förrgår var det rena ”orgien” av klippformationer.
I den sista byn, innan det är dags att svänga av länsvägen och upp till höjderna, visar en skylt varning för hastighetskameror. Dessa kameror finns på riktigt, men ingen vet om de är aktiva eller inte. Det är ganska vanligt att det finns trafik-skyltar som uppmärksammar om kameror. Det som förvånar däremot, är att det också visas en skylt som säger – kameror upphör!
Vid en järnvägsövergång får sällskapet vänta medan ett tåg passerar. Det verkar vara ett så kallat musei-tåg. Gissar att loket är ganska ”modernt” och ser ut som ett växellok från 50- 60-talet. Vagnarna har väl samma årgång också. Tåget kör sakta så alla kan njuta av utsikten utan stress.
Kommer upp till startpunkten och här är det redan många bilar på parkeringen. Det finns en kyrka på platsen så det kan vara många som besöker den på söndag förmiddagen.
Stoppas av yngling som tydligen fungerar som parkeringsvakt. Får parkera på en gård mot avgift 80 Tjeckiska kronor. En yngling som kommer strax efter ifrågasätter varför sällskapet parkerat där. Han är dålig på Engelska och vandrings-kamraten förklarar med stort tålamod. Tur att undertecknad inte var nära då det kändes en aning ohyfsat.
Det skall enligt internet, finnas information på stället, men ser ingen. Frågar förste parkeringsynglingen och han säger att han är informationen. Han har en broschyr som visar vart man skall gå för att få sandstens-upplevelser. Broschyren kostar 35 tjeckiska kronor. På ”riktiga” informationer/turistbyråer brukar broschyrer vara gratis. Vet inte om ynglingen vill tjäna några egna kronor extra?
Följer vägen en bit och området består av mycket vacker bokskog. Ser en parkering längre upp som menar att där får endast handikappade parkera 3 bilar. Det finns utrymme för fler bilar.
Bokskog!
Det fantastiska börjar direkt med klippor och trånga passager. En Geocache finns gömd bland klipporna, men är omöjlig att hitta. Det blir ofta dålig GPS mottagning bland berg/klippväggar.
Trångt
Starten
Uppför
Trollstenar?
Vandringen fortsätter med vackra utsikter mot klippformationer och även mot den slottsliknande byggnaden vid starten.
Kyrka/slott?
Klippvy
Försöker logga ytterligare en Geocache men det går inte bland klipporna. Får ingen noll-punkt utan bara fladder.
Efter de inledande ”klipp-orgierna” blir det lugnare och lättare vandring på mera slät stig. Det känns som vandrings-motorväg.
Odjuret?
De två tornen?
Altaret
Utsikt
Lättvandrat
Drive-in food för vilt?
Kommer ned i ett lägre område med en del källor som rinner ut från höjderna.
Surpuppor?
Surgubbe?
Källan
Källan
Fågel fångad på bild!
Lättvandrat
Vid en sjö dyker det upp fler vandrare och som kommer från den lägre byn. Ett par med ännu en lös hund dyker upp. Hunden är snäll och ofarlig, men är som sagt tveksam om de får springa lösa i naturskyddade områden.
Snälla hunden
Brevlåda för grodor?
Dammen
Vandrare
Leden går sakta uppför och den ena ståtliga klippan efter den andra visar upp sig. Det är svårt att med sällskapets kameror fånga dessa storheter och få en uppfattning hur stora de är. Många är runt 50 meter höga.
De två tornen
Uppåt
Den lilla nedtill är kompisen!
Regnskydd
De ser stora och starka ut, men är lätta att bearbeta vilket ges exempel på vad som kanske är naturligt erosion och vad som åstadkommes av unga ”konstnärer”.
Naturlig erosion?
Kakfat?
Rastplats
Sista biten går uppför och det börjar kännas i benen för vandringskamraten. De ackumulerade vandringarna samt dagens börjar påverka.
Når slottet Hrad Valdstejn. Vandringskamraten vill gå in och titta vilket inget hindrar. Undertecknad vill dock inte titta, då det har varit för många helt ointressanta slottsbesök genom åren. Är väldigt ointresserad av gamla slottssaker. Dock vill inte vandringskamraten gå själv, varför det blir ett beslut som inte direkt är någon ”win-win”.
Slottet
Ingången
Fångad?
Vandringen tillbaks kan göras på en väg vilket är mindre ansträngande men ganska intetsägande. Alternativet är att gå en så kallad blå led och senare anslut till vägen via en stig som förbinder dessa.
Det blå alternativet väljs, även om inte detta heller kanske är en ”win-win” situation.
Från ett ansträngningsperspektiv så är leden utmanande men från ett upplevelseperspektiv är det fantastiskt. Det blir trappor upp och ner men fina utsikter samt trånga passager bland stora klippblock.
Trångt
Uppåt!
Vyer
En sista brant nedgång och sedan planar leden ut. Här på stigen håller några unga ”kreativa” konstnärer på med att rista in figurer på en klippvägg. Föräldrarna tittar på utan finna något fel i detta. Tvivlar på att detta är tillåtet i ett naturskyddsområde.
Kommer till korset där det är möjligt att välja förbindelsestigen. En viss misstänksamhet och tvivel finns hos vandringskamraten, när marginalerna för accepterande av fel navigering är små då krafterna är på upphällning.
Stigen går sakta uppför och det bör inte finnas minsta tvivel att detta inte är ett riktigt beslut, men en eventuell besvikelse hos vandringskamraten är inte att föredra i detta läge och skapar en aning stress.
Sista biten är lite högt gräs och ris, men når till slut vägen och allt är lugnt igen. Det blir lätt vandring sista biten, dock med en lite stigning på slutet.
Turistinfo
Går förbi ”handikapp-parkeringen” och ser att det är många ”handikappade” lokala innevånare som parkerat gratis på denna parkering.
Når sällskapets parkering och av någon anledning har någon stängt in sällskapets bil, genom att parkera bakom. Det är en av de två ynglingar som arrangerade parkeringen. Bilen tillhör en av de mera osympatiska, som ifrågasatte varför sällskapet parkerat på anvisad plats. Detta innan denne behagat att studera debiterad parkeringsbiljett som satt i vindrutan.
Känns lite dålig smak att kanske bara blåsa turister på avgifter, medan de som bor här hittar andra ”trix” eller rent ut sagt skiter i detta.
Återvänder till hotellet för personvård och lunch. Väljer den restaurang som besöktes första dagen och det var är mat även denna gång.
Sällskapet är optimistiska och beslutar att ta en shoppingrunda i de större varuhus som är söndagsöppna. Alla mindre butiker är stängda. Resultatet av rundan blir noll då inget hittas. Varken inspiration eller så kallade fynd.
Det får bli rast och vila resten av dagen. Nu gäller det att hitta på något till imorgon.

Åter till start

Dag 9 Liberec – Mala Skala

Det är en morgon med mycket oljud. Normalt så brukar spårvagnar gnissla rejält kurvor och växlar. Denna morgon hörs de av någon anledning ovanligt mycket och störs i morgonsömnen.
Det kräver lite ansträngning att hitta de ”bästa” ställena att besöka under sällskapets vistelse i landet. Alla i sällskapet vill att verkningsgraden skall vara så hög som möjligt avseende upplevelser. Dagens vandring blir lite chansning och innebär en viss osäkerhet att detta kommer blir något att minnas.
Konstaterar redan nu i rapporten att dagen blev en upplevelse!
Checkar av hotellets gäster vilka inte är många. Misstänker att Danskarna (Dansk registrerade bilen) är ett yngre par ute på ”vift”. Den Svenska familjen är kvar, men har sena matvanor. Ett nytt Tyskt äldre par har anlänt och rör sig lite osäkert i frukostmatsalen. Kan kanske vara lite elak och säga att de söker lite alternativ att äta. Det är som sagt en påver frukost-buffet på detta hotell. Svenskarna som är Tyska verkar försvunna.
Lämnar rummet och ser att neonskyltar för hotellet ligger på ett golv för utbyte. På hotellet verkar man mera mån om det yttre än detaljerna?
Putsa det yttre
I samband med att sällskapet packar in utrustning i bilen i parkeringsgaraget, håller en chaufför på med att lirka ut en VW Transporter, modell större, ur en för denna biltyp, minimal parkeringsficka. Det måste varit millimeterprecision i parkering och nu avfärd.
Plats för en Transporter van?
Bilens GPS får åter nippran och vill leda sällskapet in på bond-vägar. Det går alldeles utmärkt att köra motorvägen.
Anländer till Mala Skala och hittar en av flera turistinformationer på orten. Den är bemannad av två unga, men ambitiösa och entusiastiska flickor. De har nog skolkat lite på Engelska lektionerna, för de pratar usel dylik. Normalt brukar de yngre här i landet vara ganska duktiga på det Engelska språket.
Nåväl, de förstår till slut vad sällskapet vill – Vandra i Maloskalsko området – Inte klättra! De har en karta som köps till överkomligt pris och sedan har sällskapet familjeråd.

Det finns två alternativ – Antingen parkera bilen här och gå uppför (2 km och 250 meter) eller åka bil upp och starta vandringen uppe i vandringsområdet. Gissa vad det blev för alternativ?

Vägen till parkeringen vid Besedice är ganska liten men helt OK att köra.
Anländer till parkeringen och en äldre parkeringsvakt tar befälet och anvisar sällskapet en plats. Det är en hyfsat stor parkering och tre bilar har anlänt. Den äldre mannen kan ingen Engelska, men pekar på biljetten och den blygsamma summan 40 Tjeckiska kronor betalas.

Här känns det mycket mer lantligt och avslappnat. Gillar också parkeringsgubben som håller kollen på ett tydligt men trevligt sätt. Det känns bättre än gårdagens parkeringsupplevelse.
Detta är en liten by, med en del permanentbostäder och några som verkar vara säsongs-dito.
Sommarstugan
Sällskapet startar vandringen och kartan är bra. Den är enligt orienterar skala och detaljer.
Hinner gå 50 meter då en röst hörs i bakgrunden. Det är parkeringsvakten som tjoar och pekar – Gå åt höger!
Detta stämmer mycket riktigt då undertecknad – Orienterare med 40 års erfarenhet – slarvat vid ett vägkors!
Gubben får ännu mer uppskattning av sällskapet!
Parkeringsvakt med pondus
Första delen går en bit i ”byn” och sedan in i skogen. Den första delen är intetsägande och funderar om det kanske blivit en nitlott avseende upplevelser denna gång.
Mot labyrinten
Leden har en öppning på vänster sida och går uppför en bit för att undersöka om detta är en utsiktsplats.
På andra sidan finns ett fält, ingen utsikt men en definitivt beslutsam ”vovve”. Tar ett steg närmare denne för att klappa, men morrandet och minspelet får undertecknad att uppfatta denne vaktar aktuellt fält och anser inte att någon utomstående har där att göra.
Här vaktar jag!
Leden fortsätter genom skogen uppför och vandringskamraten pustar tungt.
Ser på kartan att en utsiktspunkt är markerad vilket också stämmer. Det visar sig vara detta områdes högsta punkt och utsikt över bygden erbjuds!
Varje meter räknas
Vy från utsiktspunkt
Beundrar detta en stund och fortsätter vandringen som går en stund nedför. Nu börjar det första majestätiska klippformationerna dyka upp. Det visar sig att denna endast är en aptitretare!
Liten!
Vy från utsikten
Errosion
Inne i bushen
Tvillingar
Leden fortsätter genom skogen nedför och ansluter till en skogsväg. På andra sidan så kommer det åter stora klippformationer med härliga utsikter över dalen och andra sidan.
Liten!
Tvillingar
In i bokskogen
Någon är sned?
Försöker hitta en Geocache, men det visar sig totalt omöjligt denna dag. Oavsett svårighetsgrad så hittas ingen. Känns lite irriterande.
Fotograferar lite utsikter och stenar innan vandringen fortsätter.
Mot utsikten
Jag är högst
Nedåt igen
Vacker vy

Det visar sig att detta är starten till vad som skulle kunna kallas ”Rocktown”, ”Bedrock”, ”Labyrinten” etc.
Leden fortsätter mellan de olika stenformationerna, som kan liknas vid labyrintgångar eller smågator. Det är trånga passager, korsningar, stenar som hänger över leden (stabilt?) och trappor upp samt ner till utsiktspunkter. Området kan bara sammanfattas som fantastiskt!
Trångt
I labyrinten
Huka dig
Liten bland de stora
Nymålat?
Helgonet?
Håll emot
Uppkäftiga
Vy från utsikten
Uppåt till utsikten
Labyrintgång
Inne i labyrinten
Uppkäftigt?
Håll emot
Stabilt? Leden går under!
Stabilt?
Vacker vy
Nymålat?
Här borde det vara rena paradiset för små barn att fara omkring? Eller?
Det visar sig att så småningom dyker det upp flera familjer med småbarn och som besöker detta område. Barnen måste tycka detta är jättekul. Undrar om semestern har börjat i landet då familjerna är så många i området denna dag.
Blir så glad över en sådan trevlig upplevelse, som denna ”Rock-town” erbjuder.
Jag hittade ut!
Kommer ut i ”vanlig” skog och det bli vandring utefter ganska släta stigar.
Dags för familjeråd. Den slinga som vandrats hittills kan avslutas ganska raskt med att gå tillbaks till parkeringen. Ett alternativ är att vandra vidare i ett område som inte erbjuder några spektakulära klippformationer men kanske lite ”vanlig” vandring.
Sällskapet beslutar att vandra vidare utefter en längre slinga.
Det börjar med en nedförsbacke som senare måste forceras tillbaka uppför. Når en skogsväg och leden fortsätter på skrå utefter en mycket lättvandrad väg. Vet inte om denna håller på att förberedas för asfaltering.
Motorväg?
Vid korset där leden åter går uppför och vägen fortsätter, är det avstängt då man håller på med anläggningsarbeten på den fortsatta grusvägen.
Här har åter en samling barn och vuxna slagit läger och barnen övar på sina barncyklar.
Det blir en stund pustande uppför backen och vandringskamraten får bita ihop.
Uppför!
Uppför genom bokskogen
Kommer upp till ett område som har en Geocache och en borg. Det blir att klättra extra uppför, varför undertecknad får förmånen att undersöka det nämnda på egen hand. Borgen är en ruin och har övergetts för ett länge sedan. Geocachen ligger i ett ytterligare klippområde som undertecknad får studera och undersöka fört att hitta gömman. Det går som sagt inte alls att hitta något idag.
Borgrest
Borgrest inifrån
Återvänder och det blir en kort vandring genom bokskog, tills leden viker nedåt genom bebyggelse. Blir tveksam då leden passerar väldigt nära ett par som håller på med ved-arbete och deras hus. Dock är leden markerad att gå denna väg men som känns lite störande.
Paret hälsar inte, som de flesta sällskapet har träffat på under vandringarna brukar göra. De verkar tyst acceptera ”trafiken”.
Nu är den nog inte så tät, men ingen vet hur fastighetsägarna känner?
Leden fortsätter på asfalterad väg och på skrå. Det kommer något enstaka litet motlut, men inget som är alltför besvärande.
De som har hus här, har fin utsikt och detta kanske också har gjort dessa positiva, då servis erbjuds vid en kallkälla ut ur berget. Avstår då det inte känns helt säkert vilken kvalité vattnet håller.
Utsikt från sommarstugan
Drive-in?
Det verkar också som någon vill ha koll vem som kör på vägen, då en kamera sitter placerad på en telefonstolpe.
Passerar några vackra trädgårdar och en fastighetsägare har kanske en liten udda smak vad som gäller stängselkonst.
Staketprudnad?
Vackert
Detta kan jämföras med den första vandringen där PET-flaskor också fått en betydelse.
Vid en by så viker leden in på en mindre skogsväg.
Sällskapet kommer ikapp en barnfamilj som är ute och går. I samband med detta så oroas några fåglar som tjoar och flyger omkring. De kanske håller på att häcka och känner sig störda över närvaron?
Når till tidigare nämnda nedförsbacke, som nu skall forceras uppför. Det går förvånansvärt bra för vandringskamraten som lyckas komma upp till högsta punkten utan alltför mycket rastande. Hon har kanske fått kondition på denna semester?
Kommer till ett mini-labyrintområde med intressanta stenar hängande lös som tak! Det är inte lika spekulativt som det tidigare, men trevligt och det är en hel del barnfamiljer som finns i området.
Stabilt? Leden går under!
In i labyrinten
Trångt
Inne i labyrinten
Överhäng
Barnfamiljerna håller även på med en annan sysselsättning – Blåbärsplockning. Sällskapet har sett mycket blåbärsris, men väldigt lite blåbär. Det verkar inte vara säsong för dessa bär i år?
Passerar labyrinten och leden går sista biten ned till byn. Vid en inhägnad tomt finns en mycket lugn och snäll schäfer. Tror dock att även denne kan säga ifrån om så behövs.
"Här vaktar jag" betyder något!
Ser några som lyckats bättre än undertecknad med att odla Fackelliljor.
Så ser inte mina ut
Ta det lugnt vet jag!
Möter flera grupper med vandrare och cyklister som är på väg in i området. Hör ett gäng Engelsmän som även hittat hit.
Uteserveringen är full med barnfamiljer. Det är inte en restaurang, utan bara en kiosk med smårätter. Sällskapet avstår därför att äta här och fortsätter vidare ned i dalen till samhället Mala Skala.
Stannar vid en restaurang precis vid infarten till samhället. Sällskapet slår sig ner, men tyvärr verkar ingen vara intresserad att bistå, så sällskapet lämnar och åker vidare till hotellet. Undrar varför detta ointresse? Det enda som erbjuds är en fin utsikt.
Ingen mat men utsikty
Sällskapet beslutar att för lite omväxling till den OK men inte kulinariska Tjeckiska maten, äta Sushi på varuhuset bredvid hotellet. Restaurangen erbjuder ett löpande band med rätter som sällskapet bestämmer sig att prova. Undertecknad äter normalt antal fat och reskamraten något färre. Blir förvånad när notan presenteras och visar att detta enkla matställe blir dyrast hittills i landet.
Förstår inte varför?
Sushi tåget
Sällskapet fortsätter vidare och besöker en affär som har intressanta reor på skor och lyckas hitta ett par för respektive.
Avslutar med att köpa lite lokala ”souvenirer” som minne/nöje från denna resa. Packar in souvenirerna i bilen och avslutar dagen med att ”chilla” på balkongen. Imorgon är det sista heldagen för vandring etc.
Åter till start

Dag 10 Liberec- Jested – Milire

Avsikten med sista dagen är att “varva ned” lite, då det varit en del fysiska och även fantastiska upplevelser här på orten. Sällskapet är enigt om att staden inte är en höjdare och mer en utgångspunkt för utflykter till andra intressantare ställen. Det enda som staden haft att erbjuda ur sällskapets synvinkel, är någon enskild OK restaurang och framförallt Botaniska trädgården.
Den Tjeckiska ölen som är mycket billig och omtalad, är inte godare än någon annan öl.
Hotellet är fyrstjärnigt, men inte i sällskapets ögon. Det har varit för många små störningar, som bilparkeringen, bardörren, funktioner/slitage, påver frukost, obemannad reception när man för en gång skull har ett ärende.
Att bo centralt är självvalt och medför alltid risker med störande ljud. Detta är inget att klaga på utan mera som ett konstaterande för den som väljer ett hotell i city.
”Gnäller” angånde det som varit sämre här, men sedan har sällskapet fokuserat på att hitta upplevelser och dessa har varit mycket bra. Någon mindre irritation som parkeringen i Hruba Skala och restaurangen i Mala Skala. Tjeckien har dock varit en överraskning, med sin fantastiska natur.
Kommer sällskapet tillbaks? Inte till Liberec, men kanske i en framtid till någon annan plats i Tjeckien.
Nya ansikten i frukosten, men bryr inte längre att analysera.
Första stopp för dagen är Jested för en rundslinga att hitta Geocaching-gömmor. Hittar en gratis-parkering i slutet av en stickväg nära skogen och gömmorna.
Dagen erbjuder inga spektakulära upplevelser eller utsikter, utan det är mest ”normal” Tjeckisk granskog som erbjuds.
Första gömman är lite klurig, innan sällskapet kommer underfund med vilken teknik den ansvarige har använt för gömmorna. Efter den första går det mesta ganska enkelt. Första delen är enkel vandring, men vartefter så börjar en allt brantare och brantare stigning.
Området är märkt med motionsspår/vandring/cykel och ser en familj komma springande med senior/junior först och svärmor?/frugan efteråt.
Jakten börjar
Det blir mycket pustande från vandringskamraten i backarna uppför. Om undertecknad får leta efter gömmorna, så får hon viss återhämtning, men annars är det bara att gneta på uppför.
Friskusar
Når till slut högsta punkten och det har blivit 250 meter stigning, vilket kanske låter lite, men det känns då varje meter räknas!
Väl uppe så blir det i stort sett nedför resten av vandringen.
Når en väg där leden går på skrå och i de få ställen där skogen öppnar sig, går det att ta ett utsikts-kort med kameran. För det mesta skymmer granskogen alla vackra vyer över dalen.
Vy från bergen
Vid en rastplats längre ner har ett gäng seniora damer slagit sig ner och håller på att samla och bryta kvistar. Det kanske skall grillas idag?
Strax efter så viker leden ned i en liten dalgång och det har bildats en mycket smakfull allé genom området.
Allen
Allen
I dalgången erbjuds även en del vackra gröna vyer, där kombinationen av markvegetation och träden skapar vackra kompositioner.
Ut i det gröna
Ut i det gröna
Ser några seniora män hålla på med någon aktivitet längre ned i dalen. Det visar sig att de målar/förbättrar led-markeringar. Det går inte att bara kladda dit en färg, utan i detta fall så skall det vara en vit rektangel överst, en gul i mitten samt en vit nedtill. Det kräver en stadig hand, för att få detta permanent och i ordning, på en skrovlig trädstam!
Konstverk
Det börjar kännas I benen och en rastplats dyker lämpligt upp för vandringskamraten att rasta en kort stund.
Pust!
Kommer till en Geocaching-gömma som är svår att hitta, då GPSen visar än hit och än dit. Sällskapet misslyckas och får registrera denna som DNF (Did not find).
Fortsätter genom skogen för att ta de sista tre gömmorna. En barnfamilj är ute i samma ärenden och träffar på dessa ”mitt i skogen”.
Når till slut bilen och sällskapet åker till ett närliggande imponerande köpcenter.
Köpcentret brottas med liknande problem som i Sverige. Dyra hyror, låg omsättning och vissa delar är stängda.
Hittar inte det som blivit undertecknads normala souvenirer vid besök på andra orter.
Sällskapet hittar en asiatisk restaurang och beställer några dylika rätter för lunch. Maten är ingen höjdare men mättar.
Sällskapet har familjeråd och beslutar att ta en kortare geocaching-runda uppe i Milire. Detta var platsen där sällskapet vände tillbaks vid den första vandringen på orten.
Det är svårt hitta parkeringen på den lilla orten, men lyckas till slut hitta en plats utanför byn. I byn finns en liten servering och många vandrings- samt cykel-leder passerar det är förberett för dessa. Ser på ett anslag att det kommer bli ”stor baluns” imorgon och några dagar framåt.
Lyckas fånga ett ”vilt” i kameran.
Fångad i flykten?
Orten verkar vara ett tillhåll för de som vill flytta ut utanför staden, då det byggs intensivt och det finns även ganska påkostade fastigheter I området. Ytong verkar vara ett vedertaget byggmaterial på orten.
Det byggs intensivt
De som bygger erbjuds också vackra vyer om de lyckas får rätt läge.
Vy öder fältet
De gömmor som erbjuds i detta område är lite kreativa med intressanta Geocaching-värdar!
Geocaching-ohyra
Geocaching vakt
Har kommit överens med vandringskamraten att denna runda skall bli max 5 kilometer. Det räcker som total distans för denna eftermiddag. Tar beslutet att vandra tillbaka, då det har blivit 2,5 kilometer vandring.
Vandringen tillbaks går efter en lokal väg och därför ganska lättvandrad. Tyvärr kör vissa bilister ganska aggressivt varför det gäller att hålla sig undan.
Får också insikt i hur områdets trädgårdar är designade och bl.a. ytterligare en version av staket-konst!
Staket-konst
En Geocache finns gömd vid sidan av vägen och undertecknad erbjuder sig att själv gå ned och logga denna. Det visar sig var en genomtänkt gömma, då den är vid en plats som erbjuder utsikt till orkidéer i ett kärr! Sådana här gömmor är exempel på Geocaching när det är som bäst!

Orkide-kärret

Orkide-kärret

Fortsätter vägen till startpunkten och vyer over fälten erbjuds.

Vy över fältet

Kommer återigen in I byn och den lilla kyrkan ser minimal ut och det är tveksamt om alla i denna mycket lilla by ens får plats.

Alla får plats?
Åter till start

Detta var slutet på vandringar på denna ort och semester. Packar in utrustning i bilen och återvänder till hotellet.
Vid ett vägarbete visar återigen de bilister som anser sig ha företräde före andra sitt dåliga omdöme. Eller är det så man skall ta för sig? Skall man vara hänsynslös och ta för sig eller vara snäll och vänta? En livsfilosofisk fråga!
Anländer till hotellet och alla ”ordinarie parkeringar” utom en, är upptagna. Försöker lirka in bilen på den lediga ”normala” platsen, men det är omöjligt. Varken undertecknad eller bilen bredvid kan öppna respektive dörr.
Ser att en förare till en Volkswagen transport håller på med att greja med något. Frågar om denne avser att lämna garaget, men det besvaras med ett nekande.
Uppsöker receptionen som är obemannad. Vid denna så håller en ny gäst på med att ringa efter hjälp då denne vill checka in!
Till slut anländer receptionisten och undertecknad avvaktar tills dennes in-checknings procedur är genomförd.
Meddelar receptionisten parkeringsproblematiken. Denne besvarar att detta är konstigt, då systemet säger att det inte är fullt i garaget.
Meddelar att det finns platser märkta att hotellets gäster kan parkera endast mellan 17:00 – 07:30.
Denne meddelar (vilket inte har framgått tidigare) att dessa definitivt kan användas av hotellets gäster.
Det är förbannat trångt i detta parkeringsgarage och måste åka en våning ner. Det är mycket svårt att veta vart de olika sidorna på bilen befinner sig i förhållande till kanterna på vägen ner. Ett däckskrap indikerar att det blivit för nära.
Lyckas till slut parkera och återvänder till marknivå samt en aning svettig.
Vid receptionen står chauffören för den nämnda Transporten. Han är en i personalen och konstaterar att tydligen är personalen mer prioriterad, när det gäller bekväma parkeringsplatser jämfört gäster.
Tycker denne också ser ganska stöddig och nonchalant ut, vilket i sig kan vara en personlig samt kanske inte verklig upplevelse?
Prioritering av anställda är definitivt ingen som kommer att höja sällskapets omdöme avseende hotellet.
Sällskapet har som mål att spendera all Tjeckisk valuta som återstår. Sällskapet gör en plan och beger sig till köpcentret. Undertecknad håller koll på matematiken, som säger att sällskapet kan göra inköp för 785 Tjeckiska kronor. Trots tveksamheter och förvirringar slutar summan på 780 Tjeckiska kronor vid kassan. Endast 5 Tjeckiska kronor (ca 2 SEK) är i överskott!
Känner en viss tillfredsställelse avseende denna precision!
Ser på anslag att 5-6 juli är ”Bank holiday” på orten och att därför frukosten öppnar 07:30.
Det känns OK och imorgon bär det av hemåt igen!

Åter till start

Dag 11 Liberec-Rostock

Blev lite dålig i magen av den asiatiska maten som åts till lunch igår. Råvarorna var tveksamma.
Sista frukosten på hotellet. Alla gäster kommer på en gång, då det är bank-helg på orten och frukosten inte öppnar förrän 07:30. Många gäster är morgonpigga.
Allt är packat sedan gårdagen, så det är bara att lämna in nyckel och nyckelkort. Ser att den anställde med Transporter bilen lämnat hotellet och parkeringsrutan (En av de mindre trånga) är tom. Som sagt, de anställda går först på detta hotell.
Folktomt på staden och mycket lite trafik. Hoppas det inte skall bli så kallad ”Umleitung” som det blev vid resan ned till orten. Det flyter på bra denna gång och kommer fram på ordinarie vägar. Det är lite långtradare ute och som kör sakta, men som tur är, viker de flesta av.
Liten kuriosa. Besöker tre länder på hemvägen och inom 30 minuter. Tjeckien-Polen-Tyskland.
Struntar i bilens GPS och förslag att ”gina” till Bautsen och genom Berlin. Tar egna beslut och det blir bättre alternativ.
Köer 7 mil ut ur Berlin, annars finns inget att klaga på. Får göra en häftig inbromsning när sällskapet lämnar motoirvägen vid Rostock. Avfarten är kort. Det flyger lite körsbär och annat i baksätet
Ordnar (Reskamraten) upp röran och fortsätter till shoppingcentret Kaufhof, för lite semester-handlande. Bra priser och hoppas kvalitén även håller måttet.
Börjar med en (vidrig) lunch i den begränsade lunch-restaurangen. Tjock korv, potatis, sås och surkål. Ingen höjdare alls.
Korv-rätt
Det blir en massa lirkande för att ”surra” alla inhandlade lösa artiklar. Det vore synd om något går sönder.
Rostock består av många guppiga gator och får höra ”status” på vägen till hotellet samt vad som måste ”surras” bättre. Iaktar viss försiktighet vid öppnandet av bakluckan så inget trillar ut.
Justerar packningen och checkar in på hotellet. Något positivt att förmedla. Har inte tidigare träffat på en så positiv, glad och trevlig receptionist förut. Den unga damen fullkomligt strålar och det känns mycket trevligt att bemötas på detta sätt. Hennes sätt går inte att utbilda sig till, utan detta måste finnas med i personligheten från födseln.
Vad kan sällskapet roa sig med denna dag då?
Besöket i staden börjar med en undersökning av närmaste shopping-center. Hittar inget av intresse för eventuella inköp, men besöker de serveringar som finns på nedre botten.
Det blir lite dryck i form av Prosecco samt Fritz Cola! Tyskarna har humor! Colan smakade inget speciellt, men gillar varunamnet!
Fritz-cola
Sällskapet fortsätter att vandra utefter gågatan på orten och som är ca 600-700 meter lång. Det vimlar av turister/boende, serveringar och butiker. Detta verkar vara stadens naturliga samlingspunkt där ”alla” rör sig.
Når ett torg med fina renoverade byggnader. Mycket har byggts upp från början, då det bombades friskt under 2:a världskriget och senare kom Ryskt och Östtyskt styre.
Nyrenoverat
Nyrenoverat
Husdekoration
Vandrar sakta tillbaks för att hitta en servering och återställa vätskebalansen.
På gågatan myllrar det folk i alla riktningar och en del Svenska röster hörs. En del Svenskar har tagit sig över med färjan eller stannat tillfälligt i staden på väg till något.
Gågatan
Sällskapet beställer lite dryck och “tilltugg”, samt njuter i solen som värmer. Temperaturen är lite blygsam och i utsatta lägen så kyler vinden.
Ahhh!
Pimms
Sällskapet drar ut så mycket det går på drycker och “tilltugg”, för att behålla bordet och njuta av stadslivet samt solen. Staden känns betydligt mysigare av någon anledning, jämfört sällskapets boende i Tjeckien.
Till slut går det inte att dra ut på det hela och sällskapet beger sig sakta tillbaks till hotellet.
Passerar ett torg med ungdomar som kan svalka sig i ett slags vattenkonst. Runt torget finns också några renoverade äldre byggnader.
Dags att bada?
Nyrenoverat
Nyrenoverat
Försöker logga några Geocachar vid stadsmuren, men det är för krångligt och ger upp direkt.
Passerar en bil som definitivet ser ”Svensk” ut!
Svensk bil?
Sällskapet gör några sista inköp och återvänder till hotellet.
Dokumenterar utsikten från rummet som är det gamla stadsmurstornet.
Utsikt från hotellrummet
Imorgon blir det färja till Sverige!

Åter till start

Dag 12 Rostock-Eskilstuna

Sista dagen på denna resa och det innebär färja till Gedser Danmark och sedan bil genom landet tillbaka till Eskilstuna.
Vaknar tidigt och vet inte varför. Hade en konstig dröm och vaknade mitt i. Skulle i drömmen anlägga en Rhododendron trädgård i en backe i skogen hemmavid. Hade anlitat en hantverkare som borrade och gjorde markprover. Intressant dröm.
Det kanske var Fritz-kolan som påverkade drömmandet? Har aldrig druckit en Fritz tidigare!
Hotellet i Rostock känns väldigt modernt och bra. Visar en annan klass än där sällskapet bodde tidigare. Hotellet på resmålet var inte dåligt, men det har lite att putsa på som det heter.
Frukosten ingick inte i sällskapets pris på detta hotell, men köper till detta. Tvingar reskamraten att äta så att det motsvarar kostnaden! Hon blev mätt!
Inte mycket mer än att checka ut, tanka och bege sig till färjeläget. Båten går 09:00 och sedan är det 76 mil hem.
En reflektion. Det är något ”fel” på den Svenska dieseln? Vet inte om det är för att man blandat in något miljövänligt, men det verkar som både Tysk och Tjeckisk diesel räcker längre.
Vi betalar ett högre pris för Svensk diesel och den har sämre verkningsgrad? Någon som vet?
Sedan är det med miljöaspekten. Nu beskattar man bränsle för miljön i Sverige. Tveksam om dessa pengar går till miljöfrämjande verksamhet för det första.
Sedan tycker undertecknad det enda rätta är att förbjuda bilar drivna med fossilbränsle för att vara 100% konsekvent med politiska miljöambitioner.
Nu är det bara en merkostnad, men som inte har någon som helst effekt på bilkörandet.
Någon politiker som vågar?!

Hamnen och båtresan är trist. Köper en kaffe till hutlöst pris. Man bör varken äta eller dricka på denna båt.

Rostock hamn
Rostock hamn

Ser något ”kap” i fartygets affär och gör några inköp.
Kommer av färjan raskt och det är endast 5 bilar framför, MEN, det räcker om den första kör mycket långsamt, för att skapa irritation i ledet. Det finns mycket få ställen att köra om på vägen fram till motorvägen. Några (inte undertecknad) gör några vansinniga omkörningar.
Polacken med fullpackad liten motorsvag bil och familj är värst.

Det flyter på bra genom Danmark och viss trafik som vanligt i Skåne. Trafiken lättar när gränsen till Småland passeras. Vid Ljungby blir det köer då det är 2+1 väg.
Sällskapet stannar vid Värnamo för ett näringsrikt Hamburger-mål.
Det näringsrika målet lägger sig som en klump i magen.
Fortsätter norrut och det går bra hela vägen till Eskilstuna.
Så var resan slut!

Tjeckien en ny och första erfarenhet. Det finns intressant och vacker natur. Ölen är billig, men inget speciell avseende smak. Undrar vad som kunde ha upptäckts mer?

Åter till start