Veteran VM Orientering Harz Tyskland 2012
Dag 0
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
Dag 5
Dag 6
Dag 7
Dag 8
Dag 9
Dag 10
Dag 0
Semestern fick en mjukstart då Volvo IT Sverige hade en två-dagars konferens för Account Managers i Nääs fabriker utanför Göteborg torsdag och fredag. Konferensen slutade vid 13:00 på fredagen så det vara bara sedan att pallra sig vidare till Göteborg och plocka upp frugan som åkt tåg ner.
Fastnade i en trafikstockning på vägen in till Göteborg. Varför? – Inte en aning.
Stockningen släppte efter ett tag och frugan kunde plockas upp vid centralen.
Klockan vara bara 14:00 så det fick bli lite Geocaching i Göteborg då färjan avgick till Kiel kl 19:00. Konstaterar att ”alla” Geocachar i Göteborg sitter högst upp på höjder. Det finns många höjder och Geocachar i Göteborg. Luften var kvav så jag blev genomsvettig. Frugan hade ”finkläder” varför jag fick jaga upp för höjderna och logga. Vad var det fel på mina ”finkläder”?
Klockan närmade sig avfärd och under färden mot hamnen fick vi en snilleblixt. Vid ett tidigare tillfälle hade vi en Julmarknadsövernattning i Göteborg och besökte en Sushi-bar nära Af Chapman torget. Restaurangen var endast ”ett hål i väggen” men hade en alldeles utmärkt Sushi. Tänkte att detta var ett bättre alternativ än att trängas i matsalen på båten med en massa semesterfirare (Det var ett bra beslut visade det sig efteråt). Vi köpte ett antal bitar sushi och festade dessa till ett gott vin på båten!
Båten var verkligen full. Det gick knappt att röra sig på däcket med shopping samt restauranger. Det var en betydlig skillnad jämfört samma resa gjordes till Gent i våras. Caching-jakten på eftermiddagen tillsammans med Sushi och vin tog sin tribut och alla berörda nannade sött på natten.
Tillbaka till start
Dag 1
Hade beslutat oss att hänga på låset till frukosten på morgonen då vi misstänkte att det skulle bli fullt. Detta visade sig vara ett bra beslut och frukosten kunde ätas utan alltför stor stress och trängsel. Efter frukosten besöktes soldäcket för att njuta av något som varit en bristvara i Sverige under juni – Solen! Det blåste friskt så det blev att sitta i lä. Klockan började närma sig 09:00 men runtomkring var det bara hav?! Vi skulle anlända till Kiel 09:00?
Svaret kom om en stund. Av någon anledning var vi sena och skulle anlända 10:00. Varför? – Inte en dj-a aning.
Efter en viss väntan att komma av båten samt passera ett rött lyse ut på huvudgatan så började färden mot Harz. Först biten på Autobahn gick bra men när vi skulle ansluta med andra bilister som kom från Danska gränsen blev det mycket trögt. Detta höll i sig ända genom Elbe-tunneln i Hamburg. Tänkte för en gång skull lita på bilens GPS och de aktiva trafikråd den ger. Har blivit besviken några gånger tidigare. Det mest extrema var i min förra bil då föreslagen väg från Braås till Eskilstuna var via Oskarshamn – Gotland – Nynäshamn. Det blev inte lika extremt denna gång men ett idiotvägval i Hamburg för att slippa trafiken (långsam omväg), Avstängd avfart i Hannover och konstigt vägval att köra av Autobahn efter Hannover mot Berlin och sedan på igen?
Med Volvos GPS får man se världen?
Ville undvika att äta på någon av de standard rastställen som finns efter Autobahn. Det blev svårt hitta alternativ och vips var vi framme i Bad Harzburg – Event center. Stannade till vid en restaurang vid linbanans dalstation. Vi beställde båda en Schnitzelrätt och satt och pustade i värmen. Här var det +28 grader och alldeles för varmt för iskalla nordbor. Schnitzeln verkade vara av något alldeles extra då det tog en evighet att få denna. Den var god men med tanke på de få gäster som fanns samt rättens relativa enkelhet var nog väntetiden något för lång. Vi var något oförstående.
Tänk vilken skillnad en full mage gör jämfört en tom mage avseende längden på humörets stubin! Drog vidare till event centret för hämtning av klubbpåse med nummerlappar och parkeringsbiljett. Beroende hur man skött sig avseende inbetalda avgifter fick man en lapp med gruppens nummer samt grön eller röd lapp. Vi fick grön lapp och kände oss lika tacksamma som vi gjort tidigare WMOC event. Vi tjuvkikade in mot avdelningen för röda lappar och konstaterade kaoset med högljudda främmande språk, vilda gester och desillusionerad men benhård personal. Inga stålar – Inga nummerlappar!
Värmen i denna byggnad var fruktansvärd och jag beundrade den personal som orkade jobba i denna bastu-miljö utan att tuppa av.
Köpte lite souvenirkläder som minne och knäppte på GPSen. Den vara laddad med cachar i området och en Geocache dök upp som var gömd utanför ingången till event centret!
Värmen i Bad Harzburg var mycket tryckande och jeans var definitivt helt fel klädesplagg. Nästa stopp blev i en livsmedelsaffär för bunkring av proviant inför helgen. I sådana här småorter är det MYCKET dött på söndagar vilket vi fått bittert uppleva med frukosthungriga småbarn vid tidigare resor.
Trängdes i affären med medtävlare från andra nationer. En del har riktigt hög svansföring trots att vi alla är ett gäng avdankade löpare med passerat bäst för datum sedan långt tillbaks. Det känns lite larvigt när en del bröstar upp sig. Jag nämner inte vilka nationer som avses för att inte bli klassad som rasist!
Efter livsmedelshoppingen bar det iväg mot byn Altenau där vi hade hyrt en våning. GPSen djävlades in i det sista och försökte skicka oss på en omväg som jag genomskådade men sista biten lyckades den fan lura oss till en extra tur genom byn. Det är då själva f-n vad den skall djävlas och att man måste dubbelkolla allt den föreslår.
Passerade Torfhaus som verkar vara ett slags Bikers paradise. Hundratals MC trängdes på parkeringen när vi åkte förbi. Något för Lukasz?
Efter lite strul att hitta rätt adress, få tag i i våningsvärden så blev vi äntligen installerade i lägenheten. Lägenheten var fin med en balkong för morgon- och viss kvällssol. Altenau ligger uppe i bergen och luften var lite svalare vilket är skönt.
Efter installation beslöt undertecknad att ta en kort joggingtur kombinerat med geocaching samt droppa några Travelbugs från Sverige.
När jag skulle börja jogga blev jag ”antastad” av en Portugis som förtvivlat försökte få tag i sin lägenhetssvärd så att han kunde komma in i den av honom hyrda. Hans första glädje att se mig i Portugals fotbollslandslags tidigare T-shirt förbyttes till depression då vi inte kommunicera alls. Han kunde inget främmande språk och undertecknad kund endast ”Obrigado” på Portugisiska. Det ordnade sig till slut för honom konstaterade jag senare.
Cachingturen gick upp ner i sluttningarna i Altenau. Dessa sluttningar lovade ”gott” inför kommande WMOC tävlingar. Fy tusan vad det var jobbigt.
En cache satt vid en nedlagd hoppbacke och när jag tittade ner utför underbacken så undrar jag hur backhoppare är funtade för att våga slänga sig ut för sådana stup. Brrrr!
Åter i lägenheten blev det ett en kall öl som satt som en smäck i benen efter denna dag. Man kände sig som en mjukkokt spagetti. Frugan är den enda som skall delta i sprinttävlingen och kvalet börjar imorgon. Frugan börjar uppladdningen med ett glass rött. Provsmakade det vinet som inköptes på båten och det var riktigt gott!
Det blir nog inga problem att somna ikväll! I morgon skall jag vara supporter och ropa lite kärnfulla uppiggande tillrop som ”vispa morsan” när frugan rusar fram över upploppet.
Tillbaka till start
Dag 2
Natten i bergen är lite speciell. Det är mycket tyst utan trafik och väldigt lite ljud i byn. Dock så passerade ett intensivt åskväder som dundrade ordentligt. Blixtarna lyste upp natthimlen ordentligt. Frugan är den enda som skall springa tävling idag så undertecknad kunde ha en mer avslappnad morgon medan frugan fick börja mentalt förbereda sig att springa sprinten. Undertecknad är ganska tjurskallig i attityden till sprinten. Har aldrig gillat att springa i städer eller vägar, Min grej är skogen där trivs jag bäst.
Denna dag skulle man kunna säga var frugans. Det som hände idag kan man väl säga att hon har bidragit till. Det började med en mjukstart med lite cachande i Altenau och sedan vidare mot Bad Harzburg där kvalificeringsloppet för sprint ägde rum.
I samband med loggning av några Geocachar i Torfhaus bytte vi bilchaufför tillfälligt. I färden nedför backarna mot Harzburg så lyckades frugan inte motorbromsa tillräckligt och blev fotograferad av en automatisk fartkamera! Är man elak kan man skylla på att hon var för laddad inför kommande sprintkval. Jag tror dock att hon hade maximal otur. I våra gemensamma resor under detta år har hon kört bilen max 20-30 km. När det gäller bryta mot fartgränser så tror jag det finns en annan i familjen som har lite mer på sitt samvete!
Få se om det droppar ner en fortkörningsbot på Volvo framöver?!
Dagens Geocachande innebar ett antal klättringar till lite otillgängliga ställen och undertecknad fick stå för loggningen eftersom det vara bara frugan som skulle springa. På tävlingscentret kunde några ytterligare loggas medan frugan väntade på start.
Det var en intressant samling gubbar och kärringar – 4 000 anmälda! Rekord för en tävling i Tyskland enligt arrangören.
Starten närmade sig och frugan beklagade sig att den riktiga tävlings-nerven inte ville infinna sig. Jag sade att hon har gott om tid att hitta denna under sin färd mot starten. Hon vill alltid vara ute i god tid men 50 min för att springa/gå 700 m?
När frugan lämnat passade jag på att inköpa några grillade tyska korvar samt logga några extra Geocachar.
Stod sedan vid målfållan och väntade på frugan att storma in på en förhoppningsvis god tid. Hon måste vispat in som en blixt eller annars så har jag knoppat till, för rätt som det var klappade hon mig på axeln! Inte f-n hade jag sett att hon sprang i mål!
I samband med väntan på hennes ankomst så kom ett antal tankar och reflektioner upp. Såg några gubbar i klassen H90 ”spurta” in mot målet. Tänkte att trots egen ”aktningsvärd” ålder så är man bara i början av sin orienterings- ”karriär” jämfört med dessa gubbar!
En annan reflektion är att se alla ensamma damer och herrar som hänger på de erbjudna gruppresorna till detta arrangemang. Lite tragiskt att konstatera att dessa av olika anledningar reser ensamma då deras ex partners av olika anledningar fallit bort. Trots usel språkkunskap så kastar de sig ut i främmande miljöer. Det enda det kan säga är ofta ”ein bier”. Kul att de kan komma ut men samtidigt lite vemodigt att vara själv på äldre dar.
Vädret idag kan man säga är som svensk försommar. Inget regn men ganska moderat temperaturer. Solen har hållit sig dold bakom molnen hela dagen. Detta är inget problem för sådana som jag/vi som vill vara aktiva på semestern. Solen bränner även om den är gömd bakom molnen. Tro mig – röd/brun blir jag!
Efter fullföljt lopp så gick färden tillbaks till bilparkeringen och lite Geocaching på vägen hem till lägenheten.
På ett ställe så fick namnet Schwarzwald (ett annat skogsområde i Tyskland) ett ansikte. Gick in i ett skogsparti för att logga en Geocache. Det var lite mulet men ändå dagsljus men inne under träden var det mörkare än ett sotararsle! Ingen GPS signal lyckades heller tränga igenom det täta lövverken och det blev att registrera en ”not found” för denna!
Fortsatte vägen tillbaks till lägenheten via en alternativ väg som skulle erbjuda lite vackra naturupplevelser.
Den berömda bil GPSen varnade gång på gång att en alternativ väg skulle väljas. Efter tidigare besvikelser beslutade undertecknad att inte lita på denna.
Tror Ni inte att det f-n hade rätt denna gång! En bro över en kraftverksdamm var verkligen avstängd och det blev att köra runt några extra kilometer.
GPSen fortsatte att dj-as och ville dirigera oss till ett annat vägval trots att vägskyltarna pekade mot rätt destination!
Beslöt att ignorera GPSen och kom faktiskt rätt denna gång.
Väl hemma stack undertecknad ut på en kombinerad joggning/Geocaching tur för att mjuka upp stela leder och få lite träning inför kommande utmaningar.
En annan reflektion är att de centraleuropeiska länderna håller fortfarande benhårt fast vid att affärer skall vara stängda på söndagar. Kanske är det undantaget i större städer? Tänk Vad mycket Tyskarna förlorar i BNP av att inte shoppingen fortgår på helgerna? De behöver ju varenda sekin så det kan stötta bankerna hos sina fattiga kusiner inom EU!
Efter träningen bar det av till en av byns restauranger för att få lite middag. Valet blev en färsk forell och vitt vin som satt som en smäck efter en dag ute i den friska luften.
Frugan fortsatte sin vana trogen att bjuda på ”underhållning”. När man springer så brukar man bli stel i olika kroppsdelar. Normalt är vader, knän, lår och ibland rygg och mage. Frugan måste vara väldigt annorlunda funtad, för i samband med middagen så fick hon kramp i fingrarna! Det såg väldigt komiskt ut då hela handen drog ihop sig och ingen möjlighet fanns att hålla i besticken på ett ”uppfostrat” sätt.
Detta var en intressant och ny iakttagelse!
Snart är det dags för finalen i Fotbolls EM och då är kvällen räddad för åtminstone en i familjen.
Vilken besvikelse, Italien var helt chanslösa i denna match och det blev allt mer och mer svårt att hålla ögonen öppna. När det blev 3-0 kändes ögonen så tunga…… Zzzzzz
Tillbaka till start
Dag 3
Idag är det finaldags för frugan avseende sprinten. Vi hade ingen aning om vad det blev för final då resultatredovisningen stannade upp medan vi var kvar. Räknade dock ut att oavsett om det blev A- eller B-final så skulle starttiden bli omkring 14:00.
Geocachade oss ner till Event centret och denna gång blev det inga fortkörnings-fotograferingar.
Försökte oss på några ”omöjliga” Cachar under bl.a. broar utan framgång. Dock blev det några andra loggar.
På event centret kunde vi konstatera att vår beräkningar var goda och att tyvärr så räckte inte gårdagens insats till A-final för frugan. Det blev B-finalen.
Drog oss sakta mot Goslar via några Geocachar och försökte hitta vägen till parkeringen. Man kan milt sagt säga att det var lite stökigt! Efter några felkörningar som gav lite extra adrenalin kunde vi slutligen ställa bilen på en mindre gata. Vi konstaterade att vi hade fått ställa oss nära den parkering som var avsedd för 80+ år löpare. Vi hade endast ca 400 meter till målet jämfört med utlovade 2 km! Hur kan detta vara möjligt? Undertecknad brukar alltid drabbas av att få stå längst bort på den bortersta parkeringen normalt! Vad har hänt? Har en skyddsängel tagit sig an mig? Vad kan tänkas bli i detta WM?
Beslöt mig för geocachingtur med frugan laddade upp för sina utmaningar. Tänkte vara tillbaks lagom för att förhoppningsvis fånga henne med kameran denna gång. Geocachingen gick uselt och vädret slog om till normalt Svenskt sommarväder. D.v.s. Regn och ca 10-15 grader! Hade dock paraply och kunde klara mig ganska torrskodd under min promenad.
Av en festlig slump råkade jag se frugan ute på sin bana i Goslar. Hon såg inte mig som tur var, då jag kanske skulle haft dåligt inflytande på hennes koncentration. Dock måste jag ärligt säga att det såg väldigt trögt ut! Mer är kanske inte att vänta då antal träningar sedan sista WM varit <10.
Goslar såg lite bättre ut med sina gamla hus. Annars har reflektionen varit att Harz-området nog har passerat sin peak? Såg många övergivna hotell och restauranger och tolkade detta som en nedgång i denna area. Eller är detta kanske normal marknadsdynamik?
Kom lagom till målet för att hinna fota frugan när hon stormade in till sista kontrollen. Blev något förvånad då hon hade 5 min bättre tid denna dag jämfört med igår. Banan var i stort sett lika lång och med tanke på vad jag såg av hennes prestation på banan så var detta en mycket positiv överraskning. Få se vad detta räcker till för resultat i hennes B-final.
Beslöt oss för att raskt lämna arenan då regnet fortsatte att ösa ner och verkade hela tiden öka. Slängde i oss lite mackor och sallader för att få återhämtning samt krafter för fortsatta Geocaching-aktiviteter.
Det är alltid en övervägande hur mycket man kan genomföra avseende andra aktiviteter efter en tävling då benen är tunga och mjölksyran finns i musklerna.
Det brukar bli lite ”drive-in” Geocachar då man inte gärna vill steppa upp för några jätte-höjder.
Man vet heller inte hur länge man skall hålla på men insåg när det var tillräckligt, när frugan ropade ”Se till att få loggat den där dj-a cachen någon gång”. Då inser man att det är nog för idag!
Handlar lite kvällsmat på Lidl och man blir alltid glad när man handlar i Tyskland numera. Priserna är bra jämfört Sverige.
Väl hemma sticker undertecknad ut på en joggingtur som kombineras med lite Geocaching. Det finns lite krafter kvar då jag inte tävlat idag. Träffar på en Tysk som är ute och motionerar sin Schäfer och det är en rejäl ”best”. Han kommer fram till mig och visar vem det är som bestämmer och undertecknad står absolut blick stilla och garanterar att han är bossen!
Fixar några cachar och festligt nog träffar jag på samma portugis som första dagen. Han och hans kompisar har beslutat att åka titta på det område jag sprungit i.
Han reagerar lika mycket igen då jag även denna gång springer med Portugisiska fotbollslandslagets matchtröja. Håller lite på Portugal därför har jag genomfört inköp av denna aktuella tröja.
Kvällen avslutas med lite hemlagat och frugan meddelar att hon bara skall vila lite på maten. Tystnaden efter stund aviserar att det var nog godnatt för denna dag!
Imorgon är det testlöpning av terräng liknande den som vi skall springa i på långdistansen.
Nu är det dags för undertecknad att börja ladda lite.
Avgörandets stund börjar närma sig.
Tillbaka till start
Dag 4
Vaknar till en svensk sommar morgon. Mulet, duggregn samt 12 grader. Har frusit under natten och fått dra täcket upp till hakan. Jag brukar inte frysa och undrar varför det är på detta vis. Förklaringen kommer när jag drar upp rullgardinen som skyddat frugan från besvärlig morgon-sol. Detta har hittills inträffat endast första morgonen.
Bakom gardinen uppenbarar sig ett öppet fönster. Detta har undertecknad inte lagt märke till då det har varit tyst och stilla samt ingen vind under de första inledande dagarna!
Ingen sympati här inte. ”Du får väl skylla Dig själv om Du väljer sängen närmast fönstret och fryser för att Du inte stänger fönstret”! säger frugan.
Lite urrig intas frukost och väskor packas för testlöpning av den kommande tävlingsterrängen. Det har en viss betydelse att förstå hur terrängen ser ut i förhållande till kartan som man får.
Måste också säga att om det inte händer tillräckligt på en semester-vecka så kan historien skapas av ”olyckliga” omständigheter. Speciellt om man är lite senil! Frugan gick först ut och sedan undertecknad. Väl i bilen så frågade undertecknad om frugan tog dörrnyckeln. Så var icke fallet och vi kunde kallt konstatera att vi var utelåsta från lägenheten!
Som tur var valde undertecknad denna gång att ta med mobilen och vi insåg att vi måste ringa husvärden för att komma in igen. Här hade vi tur igen då husvärden hade semester och var vaken fast klockan ”bara” var 09:00 på morgonen. Hon var vänlig och kom som ett spjut för att öppna vår dörr. Tyvärr var detta tji då vi ”klokt” nog hade lämnat vår nyckel i låset på insidan av dörren! Vad skulle göras nu? Efter en stund konstaterade vi att hon var tvungen ringa en låssmed. Låssmeden fanns 20 km från byn och insåg att denna aktivitet skulle medföra ett signifikant hål i semesterkassan.
Ibland lyser dock solen på undertecknad – Annars brukar det vara mulet och dystert!
Utanför lägenheten fanns det ett lokalt bageri/kafé som bara har öppet på mornarna och i denna lokal satt just vid detta tillfälle några för husvärden bekanta hantverkare som bads om hjälp i detta ärende. ”Nema problema” sade dessa och åkte iväg för att hämta lite ”specialverktyg”. Föreställde mig att de måste skruva lossa hela låset eller lyfta av dörren.
Efter en stund då stugvärden bjudits på kaffe av oss (stämningen började bli lite ansträngd trots att husvärden varit MYCKET trevlig hittills) återkom hantverkarna och tog sig an dörren. 2 min senare kom de ut med nyckeln!
I agentfilmer brukar man se hur den ”hemliga” agenten öppnar dörrar genom att stoppa in ett kreditkort i dörrspringan och vips är dörren öppen. Detta har vi naturligtvis alla uppfattat som ett stort båg! MEN detta var exakt vad dessa hantverkare gjorde! – Dock inte med ett kreditkort men med en stålbricka! Tänk vad lugnt man kan sova med låst dörr kommande nätter…..
Hantverkarna fick en dusör för sin insats och husvärden kunde återgå till sina morgonaktiviteter.
Efter en ca 45 min frustration var det dags för omstart och kosan bar mot platsen för det s.k. ”model event”. På vägen togs några Geocachar som vanligt.
Terrängen erbjöd rejäl kupering så vi båda tog det lite försiktigt då det inte är någon ide att ödsla onödiga krafter. Det viktiga är att få terräng- och kart-kännedom.
En snabb fält-lunch och sedan bar det av till vidare till eftermiddagscaching i ett helt nytt område. Inte mycket att berätta om dessa äventyr men vi kunde konstatera att duggregnet slutade efter lunch samt temperaturen började stiga. I slutet av dan så tittade även solen fram bland molnen och direkt blir det MYCKET varmt. I morgon är det utlovat 32 grader MEN tunga åskväder.
Den enda geocache av intresse att förmedla var en 60 meter lång dagvattentunnel under järn- och landsväg. Tog mod till mig och gick in i mörkret för att logga en Geocache. Tyvärr räckte inte ljuset till för att se var denna ev. hade gömts och ångrade att jag inte packat ner pannlampan som skulle vara utmärkt för sådana här anledningar. Ni anar inte vad man måste ha med sig för att vara garanterad att kunna logga alla typer av förekommande Geocachar.
Inser efter några dagar att Harz-området ligger för lågt höjdmässigt. Det är högt och det finns berg men då inget av bergen når över trädgränsen så är det väldigt lite spektakulära utsikter som t.ex. nere i alperna. Vid alla branta höjdpartier så är det granar i vägen.
Slutet av dagen blev seg då den allt mer värmande solen tog ut sin tribut och Geocachandet fick avslutas för hemfärd och en kall ö i lägenheten. Tänk vad en öl ibland kan smaka gudomligt. Frugan har också hittat ett (fjollöl) som även hon dricker. Normalt dricker hon aldrig öl men i Tyskland har de citron-öl och den går hem hos henne.
Lycka är att hitta rätt Tysk korv – Nurnberger! Hittades i en LIDL affär och ikväll blir det korv-fest!
Tillbaka till start
Dag 5
Vaknade lite tidigare idag då det verkade vara lite pirr i kroppen. Idag var det dags för en av två tävlingar som det känns lite mer intressant att försöka prestera bra på. Solen lyste från en klarblå himmel och tänkte att det blir nog grillning av löpare idag då det enligt prognosen meddelats 32 grader. Nu blev det inte så men 23 grader och sol suger ut en hel del must ur kroppen.
Några åskskurar som utlovats har ännu inte dykt upp.
Var lite orolig idag då det var en något avancerad logistiklösning avseende transport från bilparkering till tävlingscentrum. Det var en kombination av olika färdsätt – först 1,5 kilometer promenad, sedan tåg på smalspårig järnväg och till sist buss till tävlingscentrum. Arrangören hade en god tanke att det skulle erbjudas tåg enligt ett gammalt ånglok.
Tyvärr har vi dåliga erfarenheter av s.k. shuttle traffic från tidigare WMOC tävlingar. Höjdpunkten var i Asiago Italien där inget fungerade och man fick gå 7 km t.o.r. mellan tävlingsplatsen och bilparkeringen. (3,5 km enkel resa).
Jag har en konstig egenskap att jag blir grinig ibland när jag blir trött. Jag blir trött när jag springer så Ni kanske kan förstå vilka mordiska tankar som fanns vid dessa tillfällen.
Allting fungerade utmärkt avseende transporterna denna gång både fram och tillbaks. Det var kul att åka tåg draget med gammalt ånglok som tutade nostalgiskt i kurvor och övergångar. Sotlukten kändes också som ett minne från förr.
I den gamla tågvagnens kupé fick vi dela utrymme med några finländare och några ryska judar. Såg att en av dessa sprang H70 vilket innebar att han hade fötts 1942 eller tidigare. Undrar vilket livsöde han hade haft i sina första år! Kändes som en ganska dramatiskt tanke.
Solen brände på vid tävlingsplatsen så det blev nästan ”slagsmål” om de utrymmen som fanns i skuggan vid en skogskant. Vi var tidiga då jag hade lottats att starta absolut först av alla i min klass!
Det dröjde dock inte länge förrän andra löpare/supportar dök upp och det verkade ju högre ålder desto mer ville de åberopa sin rätt till det skuggiga utrymmet. Kändes inte kul att ha folks ”ädlare” delar rätt i ansiktet när man satt och försökte samla sig för dagens utmaningar. Det blev inte bättre efteråt då alla bytte om på de platser som de hade tagit i besiktning som sin egen. Det finns inga ombytes utrymmen eller duschar på tävlingar utanför Sverige/Finland. Det är inte så intressant att se äldre människors ädlare delar utan det känns snarare en aning obehagligt! Det fanns möjlighet att gå mer åt sidan men det verkade tydligen för långt?
Kände att jag för en gång skull var bra koncentrerad på att genomföra en tävling. Vet vid tidigare tillfällen att jag istället varit en aning utmattad efter stress och för mycket aktiviteter innan semestern. Denna gång kändes det bra.
Min första kontroll var en riktig ”banläggarfälla” då man i starten var tvungen att göra en skarp riktningsändring och sedan dyka in i ett s.k. grönområde (tät skog och ingen sikt). Här är det svårt att hålla rätt kurs speciellt då de flesta brukar vara ystra som ett kosläpp på våren vid starten på första etappen.
Kontrollen gick bra för undertecknad och sen även den andra. Tyvärr är det en nackdel att starta tidigt på sommartävlingar. Tidig start innebär att man får trampa upp stigar genom besvärliga undervegetationsområden. De som startar senare kan springa i dessa och kan ibland tjäna flera minuter.
Tyvärr fanns det ett antal av denna typ av områden i början och slutet på min bana.
Hittade ett väldigt elegant vägval till tredje kontrollen som låg inne i ett grönt och mycket stenigt område. Kontroll 3 till 8 låg alla i detta utmanande område.
Här kommer många att missa och tyvärr gjorde jag det också. Några kontroller gick alldeles utmärkt med hög koncentration men vid kontroll 3 så var det många stenar och jag stannade tyvärr för tidigt. Här gick det bort ca 2 min. Nästa gick bra men till kontroll 5 kom den värsta missen. Jag sprang lite snett genom det gröna och hamnade vid helt fel stenformation. Jag säger formation för detta är ett mycket intressant geologiskt landskap med enskilda stenar upp till 15 – 20 meters höjd!
Sprang runt och letade vid en sten som låg 50 meter bredvid den sten som jag skulle ha!
Här gick det bort ytterligare 4-5 minuter.
Sprang lite snett till nästa och fick ta mig ner utför en väldigt brant stensluttning. Några sekunder försvann där också. Försökte verkligen skärpa till mig men kom för långt söderut på kontroll 7 och där försvann ytterligare ca 1 min.
Efter dessa missar så gick resten av banan prickfritt men grämde mig litegrann då jag såg att på slutet skulle mina sent startande konkurrenter få upptrampade stigar genom den täta undervegetation som jag fick forcera.
Har ingen aning vad denna tid kan resultera i form av etappresultat då få resultat redovisats när vi senare lämnade arenan.
Starterna skulle pågå ända fram till sena eftermiddagen. Vi hade 6 kvalificeringsklasser och har räknat ut att man sammanlagt måste komma inom de 13 första för att få springa A-final.
Frugan startade senare än mig så jag fick ägna mig åt lite kroppsvård efter bästa förmåga och byta till torra kläder.
Frugan dundrade in efter ett tag och såg på farten in i mål att krafterna nog redan var på upphällningen.
Vi konstaterade båda att dagens terräng absolut inte motsvarade den beskrivning som fanns i inbjudan – Lättköpt och snabbt! Här var det rejält tungt på flera ställen och tror nog att en och annan löpare hade klagat hos arrangören om denna terräng hade erbjudits i Sverige.
Själv är jag av den åsikten att det är kul att hitta nya utmaningar och även om jag inte gick bra idag så uppskattar området kontroll 3 till 8. Hemma är det ofta ”ingen match” att orientera då man är van vi de terränger som erbjuds.
Beslutade oss att lämna arenan när alla bestyr vara klara och inte sitta där och grillas.
Transporten tillbaks till parkeringen fungerade bra efter lite diskussion med en av bussvärdarna.
Beslöt oss för att ta några enkla Geocachar för att inte slösa för mycket av krafterna inför nästa dags utmaningar. Då blir det ännu längre distans!
Geocachingen gick sådär och efter ett antal icke hittade cachar så blev beslutet att avbryta och åka hem.
På vägen passerade vi ett fiskrökeri och köpte några regnbågsforeller för fest ikväll. Kände oss förtjänta av lite forell och vitt vin! Frugan var hungrig märkte jag och begärde ett stopp vid den lokala butiken för inköp av lite ”smaskens”. Tänk vad mycket onödigt man köper när man handlar och är hungrig!
Bil GPSen fortsätter och bråka och har tappat all min respekt!
Imorgon har vi nära till tävlingen och lite senare starter. Ska bli skönt med sovmorgon. Tyvärr så vaknar man lik förbaskat före 7. Det är svårt att ställa om den normala rytmen.
Kvällarna är svåra att få så mycket utbyte av då ”utelivet” tar på krafterna samt det inte finns internet och alla TV-program är på Tyska. Tyskan har tyvärr tappats bort sedan grundskolan och är det program annat än sport eller trycka in en paj i fejan så är utbytet 0.
Nu får vi hålla tummarna att krafterna imorgon räcker till A-final för båda. (Även om man egentligen inte har så mycket där att göra men de är ju principen!)
Tillbaka till start
Dag 6
Vaknar efter en djup natts sömn. Måste vara något med luften i bergen? Ligger och drar mig och ser frugan vakna till och stappla upp. Hon ger ordet stappla ett ansikte. Ställer kontrollfrågan till frugan som jag gör vid varje WMOC och hennes max 10 gångers träning mellan dessa – ”Tycker Du detta är en kul aktivitet att göra på semestern”? Jag har svårt tro det utifrån hennes kroppsrörelser! Jag är naturligtvis också stel i kroppen men inte alls på samma sätt!
Idag är det senare start och närmare till tävlingsplatsen så det blir en mjukstart på dagen. Nästan så man blir lite rastlös istället. Vill inte Geocacha innan tävlingen då jag tror vi kommer behöva alla krafter som vi har kvar idag. Idag är banorna ännu längre jämfört med gårdagen. Tror inte längre på löftet om lätt terräng. Vi får se vad dagen erbjuder.
Vädret är skapligt varmt men mulet och det är OK för mig men frugan vill ha mer sol. Jag tror hon skall vara glad att få slippa denna när vi skall springa! Som jag sagt tidigare man blir brun/röd även om solen är bakom molnen!
Idag var parkeringsarrangemanget skit. Ingen som dirigerade och till slut hamnade vi en dj-a bit från tävlingscentrum. Det blev att gå en lång bit och eftersom jag är gubbe så måste jag gnälla lite extra.
På plats blev det en lång väntan för undertecknad då jag startade en 1 timme efter frugan. Vi hade satt oss nära målet vilket var bra i början ända tills de vände på en högtalare som då skrek rätt in örat. Denna tvingade mig till en ovanligt tidig avgång till start.
Under tiden jag satt och väntade på start när högtalaren var rättvänd så blev det lite panik i målfållan. En dam segnade ner och blev liggande stilla. Det kom sjukvårdare från alla möjliga håll och försökte få liv i damen. Det gick bra och får väl konstatera att ”tanterna” är sega och stämplar in igen medan ”gubbarna” med ölmage, hjärtfel, stress stämplar ut vid sådana här tillfällen. Statistiskt sett borde risken för denna grupp av utövare vara något större eftersom klientelet är gamla eller mycket gamla. Tror dock inte det varit så många incidenter. Det var för väl att inget allvarligt inträffade vid detta tillfälle heller.
Benen var lite sega när jag sprang/gick till starten. Försökte uppbåda en koncentration så att jag åtminstone skulle gå rätt. Resultatet från gårdagen blev 15 och man kan säga att sammanlagt gäller plats 13 för att få springa A-final. Skärpning uppmanas! Frugan blev förresten 25:e i sitt heat och måste komma sammanlagt bland 20 främsta för att få springa A-final. Dock kan man väl säga att hon är lika glad att få springa B-final. ”Då får man ju lite kortare bana” ansåg hon! Krafterna är lite på upphällning så att säga.
Satte iväg i ett mycket bra tempo och de första kontrollerna som kunde vara lite luriga gick bra. Hade ett bra tempo men konstaterade att banan var dubbelt så lång som mitt tempo. Efter halva banan så var krafterna på upphällningen och sista hälften blev en riktig pina. Trots att denna bana som helhet var väldigt enkel och tvingade till att bara skruva upp tempot så missade jag två kontroller. Dock inte så mycket som igår men något onödigt.
Var fruktansvärt trött sista biten men där stod det fotografer hela vägen som tog kort på deltagarna för senare försäljning och trots att hela kroppen skrek – ”Gå för h-e” så kunde så icke göras. Tänk om något av dessa fotografier hade hamnat på facebook! Bilden av en utmattade gubb-dj-l skulle inte vara bra för mitt varumärke.
Lyckades till slut pina mig in i mål och tiden idag var 7 min bättre än igår trots att vi hade en kilometer längre bana.
Eftersom jag är gubbe så måste jag gnälla mera – Denna bana var alldeles för lätt! Tyvärr bara att springa för sådana som varit med förr.
Vågade inte sitta ner när jag kom i mål för då hade jag nog inte kommit upp igen utan beordrade avmarsch direkt till parkeringen. Det var nog ett bra beslut. Väl framme vid parkeringen fanns väldigt lite krafter kvar och det ”obligatoriska” Geocachingen skippades helt idag.
Det blev avfärd hemåt och fick möjlighet att fråga ut frugan om sina äventyr denna dag. Hennes berättande avbröts hela tiden av de kramper som frugan får när hon har sprungit och tagit ut sig. Hon får kramp i sidan av kroppen och det är ett helsicke att se allvarlig och medlidsam ut för hennes akrobatik för att häva krampen är mycket underhållande.
Frugan berättade också att hon blev väldigt glad denna dag då hon fått tillfälle att träffa en Brittisk gentleman och en vänlig ryska.
På slutet av banan så sprang hon efter den nämnda gentlemannen men beslutade tvärtemot mig att börja gå när krafterna var på upphällningen. Då detta hände så vände sig den vänligen Britten om och sade uppmuntrande ord som ”Come on, Come on”. Frugan blev så glad och rörd över denna omtanke och fick nya krafter och började springa igen.
Väl i mål så blev det ombyte för frugan och de flesta damer som varit med förr vet att det kan vara ett visst besvär att trä ner en sport-BH över ryggen efter en genomförd tvagning och stark stelhet efter ansträngning. Vid detta tillfälle kom den ovan nämnda ryska till undsättning fast hon befann sig 20 meter bort.
Frugan var mycket glad efter dessa två små solskenshistorier. Tänk vad lite som behöver göras för att få folk glada!
En kall öl i lägenheten satte fint och hela kroppen blev som en mjukkokt spagetti. Resten av dagen blir nog något lugn men vem vet krafterna kommer kanske tillbaks senare ikväll och det blir mörker-caching. F-n trot!
Tillbaka till start
Dag 7
Inte blev det några mer aktiviteter gårdagens kväll. Kroppen var genom-mör för båda. Denna dag var helt tävlingsfri så nu kunde man ägna sig åt lite mer avslappnande aktiviteter. Dock så blev det som vanligt geocaching då man ofta genom denna aktivitet får se de lite mer udda och dolda sevärdheter. Dagen till ära var det strålande sol men otroligt fuktigt. Det har troligen regnat under natten. Man behövde bara röra sig litegrann så blev man genomsvettig.
Cachingen gick runt Bad Harzburg och speciellt imponerade av gömmorna blev vi inte. Antingen fanns det begränsat att erbjuda avseende sevärdheter i denna area eller så har det varit fantasilösa cacheägare som placerat ut gömmorna. Till råga på allt så hittade vi inte alla vi försökte på. Det är bland det mest irriterande för en Cache-jägare.
Konstaterar när vi åker runt att denna del av Tyskland verkar mycket populär för vandrare förstås (även om utsikterna är sådär), Motorcyklister och Cyklister/Mountainbike. Vägarna är krokig (men smala) och backarna tunga. Alla får sina utmaningar.
Det fanns flera ironiska fartvarningsskyltar för motorcyklister. ”Tänk att få dra på i 160 och tänk vad Dina närmaste kommer att sakna Dig”. Det fanns också ett antal minnesplatser med kors, blommor och lyktor i några kurvor i området. Där fanns det någon/några som avlidit på grund av trafikolyckor.
De flesta motorcyklister som vi såg körde lugnt och fint men det fanns några stycken som drog på rejält.
Solen grillade oss rejält så vid lunch beslöt vi oss att åka till event centret och se vad gårdagens resultat innebar för finalen. Det visade sig att båda får springa B-final. En lättnad för fugan men själv hade jag lite blandade känslor. Visserligen så hade jag inte haft något att hämta i en A-final men det är väl ändå tävlingsdjävulen i mig som säger att jag skulle varit med. Plats 17 totalt räckte inte!
Efter besöket så inhandlades lite lunch som intogs i en av de parker som fanns att erbjuda.
Några cachar till men efter en mätt mage som krävde de mesta krafterna för matsmältningen och en allt mer brännande sol beslöts att det fick räcka för idag.
Tillbaks till lägenheten i Altenau och vi beslöt att idag var rätt dag för att utnyttja det erbjudande vi fick i samband med lägenhetsbokningen – 3 timmar gratis i Termalbadet bredvid. Normalt brukar undertecknads badsäsong vara max 10 min per år men i detta fall så var det så skönt att ligga i det salta och varma vatten som erbjöds, så att badsäsongen blir åtminstone > 2,5 timmar.
En detalj förvirrade både undertecknad och frugan. När vi duschat av oss innan inträdet i badområdet så möttes vi av en hoper av spritt språngande nakna människor. Det var inte Svenska friidrottslandslaget som var där och men vi fick båda intrycket att alla ville visa upp det man hade!
Detta var en helt ny upplevelse för oss båda och kanske inte den mest trevliga men man vande sig efter ett tag. Dock har vi båda lite svårt att förstå meningen med detta? MEN om man sätter igång och analyserar enligt livets filosofi så kan man väl ställa samma fråga varför man skall ha baddräkt på?
Det var dock en ”sådär” upplevelse och jag vet inte vad man skall berätta för barnen. De måste undra vad vi ägnat oss på denna semestervecka för veckan har nog inneburit rekord, i snopp-meter, tutt-kilon samt yviga buskar!
Termalbadet var dock en riktig skön upplevelse för våra stela kroppar och varmt vatten, sol, bubblor och salt/mineraler verkade ha en mycket god inverkan. Hoppas denna effekt också är till nytta när morgondagens utmaningar kommer. Sista etappen kommer innebära en hel del klättring i bergen. A-finalen för min klass har t.ex. sammanlagt 200 höjdmeter att bestiga (förutsatt att man springer rätt vägval) och B-finalen ”endast” 190 meter. Låter kanske inte så mycket men jag lovar det märks!
Tillbaka till start
Dag 8
Morgonen fick börja med lite färskt bröd och croissanter då vi hade ett bageri i dörren bredvid!
I och med att vi båda missade A-finalen med ganska lite så vart det sen start i B-finalen. Beslöt oss för att köra en kombinerad shopping- och Geocaching utflykt innan tävlingen. Shopping blev det inget av med då vi inte hittade en enda intressant affär i Clausthal. Det blev några cachar bara. Frugan hade drabbats av en akut ryggåkomma under kvällen/natten och var tveksam till start. Hon kunde knappt komma in och ut ur bilen.
Men som Ni vet så är tanter ett segt släkte och hon skulle göra ett försök. När hon värmde upp och började springa så gick ryggvärken över!
Tror den bästa medicinen för ryggbesvär är att röra sig. Detta av egen erfarenhet.
På vägen till tävlingen passerade vi Torfhaus som idag lördag var fulla med motorcyklar. Det verkar vara tradition att mötas där vilket vi lade märke till 1:a dagen vi kom till Harz.
Tävlingsplatsen låg vid ett jättelikt dagbrott. Naturligtvis användes Volvo grävare! Dagbrottet var så djupt så det gick inte att se botten från någon av de kanter som vi vandrade utefter mellan parkeringen och målet.
Det var nog fin natur här innan men nu är den borta.
Tävlingen gick bra utifrån våra förutsättningar. Frugan missade inget och själv så gjorde jag några mindre misstag – två tokiga vägval samt en liten miss då jag stannade för tidigt.
Trots hyfsade lopp så blev vi en bit efter. Det finns alltid några löpstarka tävlande trots att det är B-final.
Sammanfattningsvis så har tävlingsutmaningarna dock varit alldeles för lätta avseende svårigheter i orienteringen. Terrängen och banlängderna har varit utmanande.
Dagens bana avslutades med en 90 meters brant stigning/vägg till en av de sista kontrollerna. Det var svårt att få fart på benen efter detta. Oj vad det var grymt och jobbigt!
Kvällen får avslutas med lite festmiddag och vin. Imorgon blir det att pressa på autobahn igen för mellanlandning i Kiel. Försöker åka tidigt för att undvika den intensiva trafik vi såg och drabbades av på vägen ner. Lite konstigt att det är intensiv trafik nu då Tyskarna har semester i augusti trodde jag. I Kiel får det sedan bli Geocaching tills färjan går på kvällen.
Hoppas båten inte är alltför full så man kan njuta i lugn och ro av en god middag.
Tillbaka till start
Dag 9
Vakande tidigt denna sista dag i Altenau. Solen sken och vi hade perfekt morgonsol på balkongen. Detta har endast en dag tidigare under denna vecka och då var vi tvungna att åka till tävlingen på grund av tågresan och tidig start.
Det blev faktiskt lite för varmt att äta frukosten på balkongen!
Packade ihop grejorna i bilen och läste av elmätaren. Här var man tvungen att betala för förbrukad el. Förklaring var miljöskäl. Tanken är god om det är på detta sätt eller så är det bara för att få lite extra betalt. Väljer att tro på den goda tanken.
I och för sig så gav den faktiskt lite eftertanke om att testa hemma. Det skulle vara kul att prova vad det gör för skillnad att agera el-smart – Syns det på elräkningen?
När vi startar vår resa hemåt så är det inte undertecknad som packat bilen full med en massa Tysk öl! Frugan dricker inte öl normalt men har blivit förtjust i två ”fjoll-öl” – Belgisk körsbärsöl samt nu också Tyskt citronöl (folköl) och köpte loss ett antal 6-pack. Själv hittade jag inga speciella sorter som höjde på ögonbrynen så det blev inga alls!
Trafiken var härligt lite hela vägen till Kiel. En anledning var nog att vi startade tidigt. Det blev bara lite tjockt en bit på slutet när en del skulle till kusten.
Fick möjligt att i lugn och ro reflektera över veckan. Måste erkänna att det känns lite ”beige” att inte längre kunna mäta sig med gubbarna i min ålder. Det känns inte alls lika meningsfullt att ”bara” delta som är det som gäller nuförtiden.
För att det ändå skall kännas meningsfullt så måste det vara något ”extra” i och runt tävlingen. Denna tävling var lite beige på grund av intetsägande terräng. Visserligen så missade jag i de enda orienteringstekniska utmaningar som fann under första dagen men lite svårare är önskvärt.
Det senaste som var bra var i Jurabergen i Schweiz och framförallt i Litghow Australien.
Nästa år och året därpå går detta evenemang i Italien respektive Brasilien. Italien har vi varit förut och sprungit och Brasilien kan nog vara exotiskt så vi får väl se. Italien är förresten tävlingar i Sestrierre på 2 300 meters höjd! D.v.s. stället där Svenska landslagskidåkare går in i väggen på 3-milen.
Årets tävling hades samlat otroligt mycket deltagare. Närheten till Norden är en viktig faktor då de flesta utövare finns där. Eftersom arrangemanget var påvert så har nog arrangörerna gjort sig en rejäl hacka. Nästa år förresten så skall Italienarna ha 50 % mer i anmälningsavgift! Är maffian bakom eller skall vi rädda Italiens finanser?
Ett visst vemod blev väl sammanfattningen för undertecknad av årets prestation. Jag skulle vilja kunna prestera bättre men så är nu inte fallet. Frugan har kopplat av mentalt men mycket fysiskt utmanande för henne. Hon tyckte det var värdelös terräng på kvalificeringarna men hyfsat på finalen. Harz området tyckte båda var ”sådär”.
Stannade till vid en rastplats precis utanför Kiel för att lägga upp en Geocaching strategi. Vi ankom väldigt tidigt till Kiel. Efter att ha sträckt lite på benen sattes GPSen på och vips så kom det upp en Cache precis på denna rastplats. Det var en bit bort inne i skogen.
Man kan väl sammanfatta att detta skogsområde nog var ”barnförbjudet”. Det var inte bara cachare som hade ärenden i detta område! Marken vimlade av tomma kondom-paket och på ett staket hängde till och med ett komplett raffset – Strumpor, trosor, strumphållare, body. Jag fattar inte hur man kan lämna kvar detta?
Jag tror alla vet hur det brukar se ut och lukta vid rastplatser efter vägarna och de som besökt denna plats för ”andra” ärenden måste ha ett lite annorlunda ”romantiskt” sinne?!
Som sagt här har det försiggått saker…..
Gjorde ett försök att åka till ett jätteköpcenter för nog måste väl dessa ”kärnkraftverk” vara öppna även på söndagar? Inte har man väl råd att ha dessa stängda på en söndag?
MEN visst har man råd med det! Inte en affär hittade vi som var öppen! Inte ens några parkeringshus inne i centrum heller.
Geocachingen gick med blandat resultat. Skitdåligt i början med många ”not found” och senare något bättre men det blev mest ”Not found” på slutet. Lunchen fick bli en näringsriktig lunch från Macdonalds. Tyvärr var tydligen inte vår Engelska den bästa eller så var kassörskans detsamma dålig. MacFeast blev MacFish och det var inget vidare.
På slutet av dagen så blev det åska och ösregn. Men inte gav en fanatisk idiot som undertecknad upp för det. Man kan ju torka på båten senare! Dock blev det för många ”not found” varför humöret avtog och vi checkade in på båten.
Frågade om det var fullt men fick svaret att det var endast 50 %. Blev lite tveksam när jag skulle reservera bord men kanske får ändra mig då Shopen lite senare var nästan tom.
Nu är det dags för middag kl 20:00. Få se vad det kan bli för delikatesser. Förresten var middagen igår en höjdare. Hade spanat in stället när jag var ute och Caching-joggade innan tävlingarna och min fingertoppskänsla sa mig att det var ett bra ställe. Tänk vilken feeling man har för det stämde!
Jag käkade en Häx-rätt med lite blandat kött och starkt som f-n. Frugan tog en rätt med blåbär i! Tyskarna är väl inte kända för någon speciell matkultur men de verkar experimentera friskt och det var ett exotisk, spännande och mycket god mat! När man pratar om Franskt, Italiensk, Spansk och även Grekisk mat så har dessa ett ”varumärke”. Men vad har man i Tyskland? Förresten så blev frugan också begeistrade av Nurnberger-korven vi käkade häromkvällen. Får försöka hitta den på LIDL hemma.
Middagen på båten var fantastiskt. Vi köpte en standard tre-rätters med vin-paket. Lite skeptiska var vi till ett s.k. standardpaket men det var fantastiskt gott! Vi valde att senare att i shopen köpa de viner som ingick i vinpaketet. Smart av båtbolaget men OK då vinerna var alldeles utmärkta!
Utanför butiken så hade de ett sprit-lotteri. Jag brukar normalt ALDRIG köpa lotter men ikväll så hade jag en ”känsla” av att jag skulle vinna! (Eller var jag på fyllan?). Lotterna kostade 20 spänn styck och valde att köpa tre. Vad händer? Jag vinner på två av tre lotter! Två 75or – en Bacardi och en Martini! Försökte byta Bacardin då jag inte är så förtjust i denna efter en synnerligen misslyckad tonårs-fylla. Jo, sådana upplevelser kan sitta inne länge som ett bittert minne!
Nu är det dags att knoppa in för dagen och imorgon börjar laddningen för 6-dagars i Wales om två veckor. Ny rapport kommer eventuellt? ”F-n, nu har jag ju tränat 5 gånger” konstaterar frugan efter denna veckas vedermödor. ”Formtoppen närmar sig”!
Tillbaka till start
Dag 10
Vaknade i tid för att komma till tidig frukost. Tyvärr blev det köer och trångt i alla fall. Detta trots att vi var tidiga och båten enligt uppgift halvfull avseende passagerare. Gick upp på däck för att följa sista biten in i hamn. Göteborgs inlopp verkar lite komplicerat för stora fartyg vilket jag fick intrycket av från fartygets flera kursändringar.
Det var en fin dag och Göteborg ser vackert ut från sjösidan. Man avundas de som har strandtomter eller hus på skären utanför. Dock kanske det är hyfsat taxeringsvärde!
Hemresan gick utan några som helst bekymmer. Dock är det lite trist väg runt Mariestad. Synd kalla denna Europaväg.
Väl hemma så hälsades vi välkomna av grabben och hans tjej. De undrade vart vi tagit vägen då de inte visste när vi skulle komma hem. Tog en lov i trädgården och insåg att det finns att göra veckorna innan 6-dagars i Wales!
Slutresultatet för oss blev Lång B- final och frugan 31 och jag 28. Vi var ganska jämna med andra ord!
Slut för denna gång.
Statistik
Country Entrants
Australia 71
Austria 72
Belarus 39
Belgium 36
Brazil 20
Bulgaria 21
Canada 12
China 2
Croatia 1
Czech Republic 207
Denmark 261
Estonia 156
Finland 654
France 47
Germany 413
Hong Kong 4
Hungary 44
Ireland 10
Israel 9
Italy 25
Japan 36
Latvia 17
Lithuania 37
Luxembourg 2
Moldova 12
Netherlands 14
New Zealand 6
Norway 500
Poland 34
Portugal 28
Romania 33
Russian Federation 428
Serbia 5
Slovakia 14
Slovenia 8
South Africa 8
Spain 7
Sweden 506
Switzerland 229
Turkey 15
Ukraine 40
United Kingdom 218
United States 24
Sum 3 3958
WMOC (3958 entrants)
Category Entrants Category Entrants
M 35 114 W 35 65
M 40 163 W 40 97
M 45 181 W 45 136
M 50 278 W 50 189
M 55 314 W 55 244
M 60 432 W 60 259
M 65 445 W 65 225
M 70 334 W 70 148
M 75 148 W 75 49
M 80 84 W 80 24
M 85 17 W 85 6
M 90 6
Tillbaka till start